Hoppa till huvudinnehåll

Allt färre känner sig enspråkigt svenska - de flesta i Svenskfinland upplever att språkklimatet har blivit sämre nationellt

En badanka med stora glasögon framför en simbassäng.
Fler finlandssvenskar upplever trakasserier idag på grund av språket jämfört med 2009. En badanka med stora glasögon framför en simbassäng. anka,Badanka,finlandssvenskar,finlandssvenska,finlandssvensk,finlandssvenskhet,glasögon,nördar,intelligens,semester,simbassänger,intelligent

De flesta finlandssvenskar upplever att attityderna mot svenskan och tvåspråkighet har försämrats i rikspolitiken och medierna. I den egna näromgivningen har språkklimatet hållits oförändrat.

Det framgår av den färska finlandssvenska barometern, en återkommande mätning av finlandssvenskarnas språkvanor och attityder. Barometern visar också att tvåspråkighet blir vanligare i Svenskfinland och att kvinnor gör mer än män för att värna om miljön.

Tydligt sämre attityder i rikspolitiken

75 procent av de som deltagit i mätningen bedömer att språkklimatet, det vill säga attityderna till svenskan och tvåspråkighet, har blivit bättre eller hållits oförändrat i den egna näromgivningen jämfört med 2009.

När det gäller rikspolitiken upplever däremot en tydlig merpart, 64 procent, en försämring i språkklimatet. Mer än hälften, 54 procent, upplever en försämring av attityderna också i massmedierna.

I de flesta finlandssvenska regioner upplever majoriteten att språkklimatet har blivit sämre i massmedier.
I de flesta finlandssvenska regioner upplever majoriteten att språkklimatet har blivit sämre i massmedier.

Rapporten delar in svenska Österbotten i tre delar. Norra Österbotten avser kommunerna Nykarleby, Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Karleby, mellersta Österbotten avser Vasa, Malax, Korsholm och Vörå och södra Österbotten avser Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö.

Regionalt känner man av försämringen allra tydligast i södra Österbotten (76 procent) och mellersta Österbotten (68 procent) och i Åboland allra minst (58 procent).

Kring 60 procent av finlandssvenskarna upplever ett sämre språkklimat i massmedierna i Österbotten och i Nyland. I Östra och Mellersta Nyland upplever många att språkklimatet försämrats också i lokalpolitiken och den egna kommunen.

Fler upplever sig som tvåspråkiga

Enligt mätningen upplever fler finlandssvenskar trakasserier på grund av svenskan än för tio år sedan. 32 procent svarar i mätningen att de har trakasserats på grund av språket, jämfört med 26 procent 2009.

En student gör anteckningar i sitt häfte på två språk.
Betydligt färre upplever sig som enspråkigt svenska idag jämfört med 2009. En student gör anteckningar i sitt häfte på två språk. Bild: Yle/Linus Hoffman tvåspråkighet,studenter,studier (verksamhet),studerande,HUMAK University of Applied Sciences,Svenskundervisning,yrkeshögskoleutbildning,flerspråkighet

Årets mätning berättar också att betydligt färre finlandssvenskar upplever sig enspråkigt svenska idag och allt fler som tvåspråkiga.

När 77 procent upplevde sig vara enspråkigt svenska i mätningen 2009 har andelen idag krympt till 49 procent.

Kvinnor kan tänka sig lägre levnadsstandard för miljön

Vidare framgår det att finlandssvenskarna gör mer för miljön i dag jämfört med för tio år sedan. Man sorterar avfall, handlar närproducerad mat och miljömärkta varor i större utsträckning än förut.

Enligt mätningen är kvinnor särskilt aktiva. De är mer benägna än män att till exempel konsumera mindre, gå, cykla och åka kollektivt samt undvika att flyga och äta kött för miljöns skull. Kvinnor är också i större grad beredda på att sänka sin levnadsstandard för att värna om miljön än män.

Saija Helin on nostanut tyttärensä Helmi Helinin katsomaan, mitä roska-astian eri lokeroihin on lajiteltu.
Kvinna och barn framför olika slags soptunnor avsedda för sortering. Saija Helin on nostanut tyttärensä Helmi Helinin katsomaan, mitä roska-astian eri lokeroihin on lajiteltu. Bild: Petteri Juuti / Yle avfallssortering,återvinning,cirkulär ekonomi,papperskorgar

Skillnaderna mellan kvinnor och män kommer fram också i upplevelser om klimatförändringen. Kvinnor, liksom unga i Svenskfinland, känner mera frustration, ångest och skam inför klimathotet, medan män oftare ser på situationen med hopp och framtidstro.

Barometern har förverkligats som en panel, till vilken deltagare, i åldern 18–85 år från hela landet inklusive Åland, rekryterats slumpmässigt. Kring 4 800 personer ingår i panelen och de svarar på frågor upp till fyra gånger per år. Mätningen finansieras av Svenska kulturfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes