Hoppa till huvudinnehåll

Skatuddens jättar väntar på att få kasta loss

"Det finns kanske en missuppfattning om att isbrytning inte behövs då klimatet blir varmare"

Vintern har varit varm. Finska viken är tre grader varmare än normalt i mitten av januari. Det är bara de nordligaste delarna av Bottniska viken som har ett istäcke.

För att hålla hamnarna i Kemi, Uleåborg och Torneå öppna behövs endast två isbrytare, en liten i hamnen och en av de stora till havs.

Dessutom rör sig en av Sveriges isbrytare i samma vatten. I medlet av januari brukar mellan en och tre isbrytare vara ute till havs.

Den resterande finländska isbrytarflottan står i hamn på Skatudden i Helsingfors.

Hellre skulle jag vara ute och bryta is än att stå i hamn― Pasi Järvelin, befälhavare, isbrytaren Polaris

På kommandobryggan på den nyaste isbrytaren, Polaris, står befälhavaren och väntar på att få kasta loss. En sjöman trivs bättre ute till havs än i hamn.

Hela fartyget är bemannat för att kunna åka iväg på kort varsel.

Så länge vädrets makter har bestämt sig för varma vindar får besättningen ombord på Polaris syssla med fartygsunderhåll. Det är inte första gången som största delen av flottan väntar på att få åka iväg i januari.

Jag minns år 2000. Då var bara en isbrytare i trafik den 23.1. Nu har vi två, en finsk och en svensk. Men för 20 år sedan behövdes så gott som hela flottan i februari― Pasi Järvelin, befälhavare, isbrytaren Polaris

Det finns is bara på nordligaste Bottenviken. Normalt sträcker sig det fasta istäcket söder om Vasa och också Finska viken brukar vara istäckt.

Planeten blir hela tiden varmare. I både Arktis och Antarktis krymper istäcket hela tiden. Och om isarna försvinner långt norr om våra breddgrader, vad innebär det för isbrytarna här?

Isbrytare har trots allt varit sysselsatta här i mer än 125 år.

Livslängden för en isbrytare är drygt 50 år, och Polaris inledde sitt arbete år 2016.

Är hon sysselsatt ännu på 2060-talet om vintrarna ser ut så här?

Och behöver Finland åtta isbrytare som är över 80 meter långa för att hålla igång landet under vinterhalvåret?

Lågtryck får rännorna att frysa igen fortare på grund av vinden.

Då det är -20 grader bildas cirka fyra centimeter is i dygnet. Om en isbrytare kör upp en ränna under högtryck, då det är kallt men vindstilla, hålls ett stråk öppet i några timmar efter isbrytaren.

Om det däremot är lågtryck och blåsigt packas isen tjock inom loppet av några minuter. Då kommer inga fartyg fram utan assistans av en isbrytare.

I och med klimatförändringen har också miljökraven på fartygen blivit strängare. Det innebär att handelsfartyg som kör på öppet hav största delen av året har motorer som är optimerade för öppna vatten, inte is.

Motorerna ombord har en så stor effekt att de kunde försörja energibehovet för en stad på 20 000 personer, alltså en stad i storlek med Jakobstad.

Också isbrytarna har förändrats. Polaris är den första i världen som går på gas, LNG. På tio dagar i de svåraste förhållandena bränner Polaris 300 ton gas.

Mindre motoreffekt i handelsfartyg sparar bränsle och utsläppen minskar, men redan ett tunt istäcke sätter stopp för färden.

Isbrytaren behövs i ett tidigare skede av isbildningen i och med att handelsfartygen har mindre motorer än förr.

Så om man får tro vd:n för isbrytarbolaget Arctia behövs isbrytare också framöver.

Maunu Visuri är Arcitas vd.
Maunu Visuri vågar inte tippa på hur många isbrytare som kommer att jobba i år. Maunu Visuri är Arcitas vd. Bild: Kalevi Rytkölä / Yle verkställande direktör,Arctia,Maunu Visuri

– Det finns kanske en missuppfattning att isbrytning inte behövs då klimatet blir varmare. Men det kan gå så att behovet ökar, säger Maunu Visuri som är vd på isbrytningsbolaget Arctia.

– Då havet är öppet och det blåser hårt bildas mycket packis och långa slaskbälten. De lokala förhållandena blir alltså svårare, förklarar han.

Då isbrytare står i hamn får besättningen utföra underhållsarbete i väntan på isarna.

 

Isbrytarnas jobb är att strida mot vädrets makter. Hålla trafiken igång till havs, trots att moder jord gör haven omöjliga för de flesta fartyg att ta sig fram i med gods ombord.

Men nu har vädrets makter låtit isbrytarna stå i hamn.

Såklart sparar Oy Finland Ab pengar då isbrytarna står. Precis som man sparar då brandkåren inte släcker bränder. Och armén har inte krigat på 75 år, men ändå utför de ett viktigt jobb

Efter ett isfattigt år ska man ändå inte dra långtgående slutsatser om hur det blir framöver.

Befälhavaren Pasi Järvelin på Polaris upplever att han inte står och rullar tummarna.

– Såklart sparar Oy Finland Ab pengar då isbrytarna står. Precis som man sparar då brandkåren inte släcker bränder. Och armén har inte krigat på 75 år, men ändå utför de ett viktigt jobb. Så ur den synvinkeln är vi inte den enda branschen som är lite avvikande.

 

Och som bekant är vädret svårt att förutspå. Nästa vinter kan vara helt annorlunda. Till exempel 2011 sträckte sig ett fast istäcke till norra Gotland.

Men Pasi Järvelin är ändå övertygad om att han får kasta loss senast i början av februari för att åka ut på Bottenviken.

Polaris sparar pengar så länge hon inte behöver rycka ut.

Foto:Kalevi Rytkölä
Layout: Lasse Grönroos
Video: Tommi Pesonen
Klipp: Martin Huldin

Se inslaget i Tv-nytt 29.1.2020: