Hoppa till huvudinnehåll

Många i Östnyland upplever att språkklimatet har blivit sämre i den egna kommunen

Röda bodar vid Borgå å en murrig januaridag
Borgå har blivit allt mer finskt. Röda bodar vid Borgå å en murrig januaridag Bild: Yle/ Minea Starck Borgå,Borgå å,borgå strandbodar

Nästan hälften av östnylänningarna tycker språkklimatet har blivit sämre, visar en ny enkät. Överraskningen är stor bland östnyländska ledamöter i Folktinget.

En stor del av östnylänningarna upplever att språkklimatet blivit sämre i hemkommunen och lokalpolitiken.

Det kommer fram i den finlandssvenska barometern, som mäter finlandssvenskarnas språkvanor och attityder.

I Östnyland upplever 37 procent av de svarande att språkklimatet har blivit sämre inom lokalpolitiken. Den enda region som visar sämre siffror på den punkten är mellersta Nyland med 45 procent.

När det gäller upplevelsen av språkklimatet i hemkommunen ligger östra Nyland på jumboplats. 44 procent upplever att språkklimatet i den egna kommunen blivit sämre. Det är mer än i någon annan region.

Många i Östnyland upplever att språkklimatet har blivit sämre
Många i Östnyland upplever att språkklimatet har blivit sämre

När Yle Östnyland ringer upp östnyländska ledamöter i Folktinget är flera av dem förvånade över siffrorna.

- Oj då, vad har hänt? Kan det här vara sant att man uppfattar att språkklimatet har förändrats så här dramatiskt, säger Mikaela Nylander från SFP.

Att 44 procent upplever att språkklimatet blivit sämre i den egna hemkommunen överraskar Sibbopolitikern Linda Karhinen.

- Jag känner inte själv igen min egen åsikt i det här svaret. Jag skulle inte säga att det gått i den riktningen. Jag tycker tvärtom att man i samhället i stort har en större förståelse för människan än tidigare. Jag tycker som svenskspråkig att klimatet är bättre än vad det varit för tio år sedan, säger Karhinen (Saml).

Borgå allt mer finskt

Mikaela Nylander tror en orsak kan vara att det finska inslaget hela tiden blir starkare i Borgå. Hon påpekar att bara 30 procent av Borgåborna är svenskspråkiga.

Nylander ser också en förändring inom lokalpolitiken.

- Ibland är förståelsen för svenska särlösningar sämre än vad den har varit tidigare. Med särlösningar menar jag inte att svenskspråkiga ska få bättre service, utan samma service, säger Mikaela Nylander.

Mikaela Nylander
Mikaela Nylander (SFP) är ordförande i Borgå stadsfullmäktige. Mikaela Nylander Bild: Yle/ Stefan Paavola Mikaela Nylander,fullmäktigeledamot,SFP,Svenska folkpartiet i Finland,fullmäktigeordförande i borgå

En konkret fråga Mikaela Nylander tror kan ha påverkat siffrorna är de utdragna processerna med de svenskspråkiga skolorna i Borgå.

- Till exempel i Tolkis, och enhetsskolan i Näse som nu ska heta Strömborgska skolan. Det var oerhört långa processer och fullmäktige omprövade sina beslut många gånger, säger Nyland.

Facebook kan ha en inverkan på attityderna

Mikaela Nylander och Sibbopolitikern Kjell Grönqvist tror båda att det hårda klimatet i sociala medier kan vara en orsak till att så många tycker att språkklimatet förändrats.

- Om man går in på sociala medier och olika debattforum med flera tusen medlemmar, så där blir man mörkrädd emellanåt. Men jag tror det är en bubbla man inte får fästa för stor uppmärksamhet vid, menar Nylander.

Kjell Grönqvist
Kjell Grönqvist (SDP) är ledamot i Sibbo svenska utbildningssektion och i markanvändningssektionen. Kjell Grönqvist Bild: Yle/Fredrika Sundén Kjell Grönqvist,Finlands Socialdemokratiska Parti,Kommunalvalet 2017

- Det kommer mycket på Facebook. Är det någon som kan sätta fram texten bra så är det många som tycker “jo så här är det”, och ingen tänker desto vidare efter, säger socialdemokraten Kjell Grönqvist och konstaterar att han själv inte är på Facebook.

Stämningen har blivit bättre i Sibbopolitiken

Linda Karhinen och Kjell Grönqvist är Sibbobor och aktiva i kommunalpolitiken. De tycker båda att språkklimatet i Sibbopolitiken gått åt det bättre hållet.

- I alla nämnder jag är med i så det är ingen skillnad vilket språk man pratar. Där är ingen som hakar sig fast vid om någon pratar svenska eller finska. Man frågar om man inte förstår. Jag tycker det har blivit ett bättre klimat, säger Kjell Grönqvist (SDP).

Linda Karhinen
Linda Karhinen (Saml) är ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Sibbo. Linda Karhinen Bild: Yle/Fredrika Sundén Linda Karhinen,Kommunalvalet 2017,Samlingspartiet

Linda Karhinen flyttade till Sibbo 2008 och blev genast politiskt aktiv. Hon tycker mycket gått mot det bättre inom kommunalpolitiken sen dess.

- När jag började var jag överraskad över att språket hade en betydelse i Sibbo i kommunalpolitiken. Det är den betydelsen jag inte mera ser. Jag tyckte att det fanns en motsättning, ingen radikal, men det fanns mellan språkgrupperna. Det finns inte på samma sätt idag, säger Linda Karhinen.

De kommuner som i undersökningen räknas som östra Nyland är Sibbo, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Pyttis.

Språkbarometern har förverkligats som en panel. Deltagare har rekryterats slumpmässigt från hela landet.

Ungefär 4 800 personer ingår i panelen och de svarar på frågor upp till fyra gånger per år. Mätningen finansieras av Svenska kulturfonden.

Läs också