Hoppa till huvudinnehåll

Nu kan Åland få 10 extra miljoner ur statskassan

Gamla båthus i Eckerö.
Gamla båthus i Eckerö på Åland. Gamla båthus i Eckerö. Bild: Yle/ Risto Salovaara Åland,kustområden,kust,byar

Finlands regering föreslår nu att Åland ska få mer pengar tillbaka genom att den så kallade avräkningsgrunden höjs från 0,45 procent till 0,47 procent.

Klumpsumman, som den kallas i dagligt tal, är en återbetalning av åländska skatter som betalats till statskassan. Pengarna ska användas till de områden där Åland har egen behörighet enligt självstyrelselagen.

– Det här visar att den politiska överenskommelse som slöts med främst minister Anna-Maja Henriksson (SFP) håller, säger lantrådet Veronica Thörnroos och fortsätter:

– 0,47 procent ska vi vara väldigt nöjda med, det ger oss ett tillskott på cirka tio miljoner och är ett tillskott Åland behöver. Vi ska vara nöjda med den kompromiss som jobbats fram.

Avräkningsgrunden

- Den största delen av inkomsterna i Ålands budget består av en återbetalning från staten av de pengar som staten uppburit på Åland. Precis som i övriga landet uppbär staten skatter, tullar och avgifter på Åland och landskapet kompenseras i gengäld för utgifter som övertagits från staten på grund av självstyrelsen.

- Kompensationen sker genom att ett anslag i statsbudgeten ställs till lagtingets förfogande. Anslaget (avräkningsbeloppet) utgör i dag en klumpsumma om 0,45 procent av inkomsterna i statsbokslutet med undantag för statens lån.

- Avräkningsgrunden föreslås nu höjas till 0,47 procent från och med år 2021.

- Om ålänningarna är så goda skattebetalare att den inkomstskatt som betalas på Åland överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt i riket tillkommer överskjutande belopp landskapet. Den här skattegottgörelsen kallas i dagligt tal flitpeng.

- Lagtinget kan också ansöka om extra anslag för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras via landskapets ordinarie budget. Sådana extra anslag är dock relativt sällsynta. Som exempel på projekt som förverkligats med hjälp av extra anslag kan nämnas likströmsförbindelsen, den så kallade Finlandskabeln, mellan landskapet och riket.

Källa: Ålands lagting

Veronica Thörnroos.
Ålands lantråd Veronica Thörnroos. Veronica Thörnroos. Bild: Tiina Tahvanainen, Ålands landskapsregering Veronica Thörnroos

Inte temporärt

Hon är också nöjd med att det inte finns några skrivningar om att höjningen skulle vara temporär.

– Det har varit en problematisk fråga på sträckan Åland-Helsingfors, allt sådant är borta. Ser man till de allmänna motiveringarna finns en del kryptiska meningar, men det är sist och slutligen lagen som är avgörande för vad vi får och inte får.

En av de formuleringar hon syftar till, är propositionens skrivning som bland annat inbegriper inköp av jaktplan vilket ökar mervärdesskatteinkomsterna.

– Jag kan inte se hur det skulle påverka relationen Åland-Helsingfors i ett ekonomiskt lagförslag, det finns i så fall mycket annat man också behöver väga in, säger Veronica Thörnroos.

Befolkningen ökar på Åland

Enligt den befolkningsprognos som Statistikcentralen publicerade i höstas kommer den åländska befolkningen att öka fram till 2040 samtidigt som hela Finlands folkmängd i praktiken kommer att vara oförändrad. Det här innebär att det är sannolikt att avräkningsbeloppet till Åland i fortsättningen ökar med cirka 700 000 euro per år. Det här betyder att Åland år 2040 får 11,4 miljoner mer i klumpsumma än om befolkningsandelen inte skulle beaktas.

I fjolårets utbetalning, som gjordes i efterskott för år 2018, fick Åland 272,3 miljoner euro.

Finansministeriet har nu begärt ett utlåtande på regeringens proposition till riksdagen. Landskapsregeringen ska ha författat ett svar senast den 20 februari.

Självstyrelselagen görs om

Det pågår just nu också en totalreform av den åländska självstyrelselagen som beräknas träda i kraft vid ingången av år 2024.

– Den ligger i lagtinget för process och behöver bli färdig inom februari. Man har velat avvakta och se utkastet till det här lagförslaget innan man är beredd att gå vidare med självstyrelselagen, säger Veronica Thörnroos.

– Hela processen bygger på att det finns ett förtroende och en tillit mellan Åland och Helsingfors. Det tycker jag att det finns och att politikerna har visat genom att man stått fast med de ingångsvärden som sagts, 0,47 procent och att det inte är temporärt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes