Hoppa till huvudinnehåll

Professor Mirjam Kalland om skolmobbningen i Kyrkslätt: Hela klassen behöver få stöd, alla lider i en sådan situation

En kvinna med ljust, axellångt hår tittar in i kameran och ler lite. Hon är iklädd ljus kappa och mörk halsduk.
Professor Mirjam Kalland betonar att hela barngruppen behöver stöd när det förekommer mobbning och våld. En kvinna med ljust, axellångt hår tittar in i kameran och ler lite. Hon är iklädd ljus kappa och mörk halsduk. Bild: Yle / Hanna Othman Mirjam Kalland

Barn kan inte förstå varför mobbning är fel om inte vuxna hjälper dem förstå. Det konstaterar professor Mirjam Kalland och tillägger att alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan.

Barn har inte samma moraliska kompass som de flesta vuxna. Det är först vid ungefär 25 års ålder som de flesta till fullo förstår samband mellan orsak och verkan.

För en del kommer förståelsen inte ens då.

Det säger Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Hon uttalar sig med anledning av Yle Huvudstadsregionens rapportering om problem med grov mobbning på en skola i Kyrkslätt.

Mobbningen har innefattat misshandel, psykiskt våld och dödshot.

När ett barn är våldsamt kan det vara frågan om en störning i den känslomässiga utvecklingen. Också grupptryck spelar in, säger Kalland.

Barn förstår inte heller konsekvenserna av sitt handlande på samma sätt som vuxna.

"Ingen mår bra när barn behandlar andra barn illa"

Kalland är noggrann med att poängtera att om barn lämnas ensamma och deras enda moraliska vägledare till exempel är något de upplever på nätet, då är de utan det stöd som de behöver av vuxna.

– Barn behöver vuxna som moralisk kompass och de behöver vuxnas fostran.

När det kommer till mobbning i skolsammanhang har skolan en lagstiftad plikt att ingripa.

Mobbning handlar sällan om ett enskilt barn som mobbas och ett barn som mobbar.

– Det är egentligen hela gruppen som bör få stöd. Alla lider i en sådan här situation, också de som inte personligen har blivit utsatta känner otrygghet. Även mobbaren mår dåligt. Det finns ingen som mår bra när barn behandlar andra barn illa, säger Kalland.

Kan vara värt att pausa annan undervisning

Om barnen ska få hjälp som grupp, så gäller samma sak för de vuxna i skolan.

Ansvaret ska inte falla på en ensam lärare eller på rektorn, i skolan är grov mobbning något som ska behandlas inom hela kollegiet.

Det handlar om att stöda barnet att utvecklas till en etiskt och moraliskt tänkande människa

Då läget är riktigt illa kan det vara värt att helt blåsa av spelet i klassen och gå tillbaka till ruta ett.

Om man inte hinner gå igenom allt som står i matematik- eller geografiboken är det inte så farligt. Det finns andra delar av läroplanen som är viktigare att uppfylla, säger Kalland.

– Det handlar om att stöda barnet att utvecklas till en etiskt och moraliskt tänkande människa. Den delen av läroplanen kunde man kanske ägna resten av terminen åt, starta alldeles från början och göra föräldrarna och barnen delaktiga i det.

Personalen kan behöva stöd utifrån

Kalland har några konkreta exempel på vad man kan göra.

– Diskutera med eleverna, sätt ner foten och säg att “så här är det, så här kan det inte vara”. Man kan också läsa högt ur lagen, det är många barn som är helt ovetande om lagstiftning och barnkonventionen.

Barnen är naturligtvis inte de enda som reagerar känslomässigt i mobbningsfall. Skolpersonalen kan också behöva hjälp för att få fason på läget i klassen.

– Då är det viktigt att kommunen erbjuder stöd till rektor och lärarkåren. Personalen kan behöva stöd av närpolisen, socialarbetare, ungdomsarbetare, kanske organisationer som kan komma med.

Det kan löna sig att ordna en större satsning där alla barn och föräldrar är med.

Barn behöver samma trygghet som vuxna, och lite till

Men när allt väl är gjort kommer vi tillbaka till utgångspunkten, det vill säga att skolan är skyldig att se till att barnen kan känna sig trygga.

En elev ska inte behöva gå till skolan och vara rädd.

– Om jag tänker mig att jag skulle gå till min arbetsplats och inte veta om det står ett gäng bakom hörnet som bara väntar på att misshandla mig, så skulle jag kanske inte gå till min arbetsplats, säger Kalland som jämförelse.

Det finns inte skolplikt, det finns läroplikt

Kalland säger att om det skulle gälla hennes eget barn så skulle hon inte tvinga barnet att gå till skolan.

– Det finns inte skolplikt, det finns läroplikt.

Barn behöver samma trygghet som vuxna och lite till. De ska inte behöva gå till en situation där de är livrädda, och det gäller alla barn.

Och gällande det som sades tidigare, om att alla ska ska få stöd: det gäller även mobbaren.

– När det gäller den eller de som mobbar kan det hända att de är i en situation där de behöver särskilt stöd. Det kan hända att de skulle behöva ett skolgångsbiträde eller någon annan vuxen människa som helt enkelt är med dem och ser till så de inte kan göra saker som är skadliga för dem själva eller för andra barn.

Lyssna på hela intervjun med professor Mirjam Kalland.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen