Hoppa till huvudinnehåll

Forskardoktor: Folk står inte och trampar vid våra gränser för att få jobba här – arbetstillstånd borde beviljas snabbare

Kvinna jobbar med topparna av tomatplantor
Det finns stort behov av arbetskraft i Österbotten, i bland annat växthusen. Kvinna jobbar med topparna av tomatplantor Bild: Yle/Sofi Nordmyr arbetskraftsinvandring,börje ivars ab

Systemet kring arbetsrelaterad invandring kan göras mycket enklare. Det säger forskardoktor Rolle Alho vid Helsingfors universitet efter regeringens signal om att processerna ska ses över.

- Vi kunde bli bättre på att göra Finland mer lockande för invandrare som vill komma hit för att arbeta och leva. De andra nordiska länderna är mer attraktiva i dag, säger Rolle Alho.

Han säger att det går att försnabba processen för att få arbetstillstånd, även utan att man i första skedet ändrar några lagar.

I veckan meddelade arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) att man kommer att se över den lagstiftning som har med arbetsrelaterad invandring att göra. Det här i samband med att regeringen dryftade olika sätt att öka sysselsättningen nyligen.

Målet är att få upp sysselsättningsgraden till 75 procent under den här regeringsperioden, det nämns i regeringen Marins regeringsprogram.

Men de konkreta åtgärderna, bland annat vad gäller arbetskraftsinvandring, lyser ändå med sin frånvaro.

- Det är svårt att veta hur regeringen tänker när beskeden är så vaga, konstaterar forskardoktor Alho.

Oberoende av vilka åtgärder man kommer att ta till, behövs det mer resurser för att försnabba pappersexcercisen, anser han.

Missnöje med väntetiderna

Rolle Alho säger att många arbetsgivare är missnöjda med de långa väntetiderna vid rekrytering av utländsk arbetskraft.

- Små företag har inte resurser att sätta på långa rekryteringsprocesser från utlandet. För dem är det här mycket problematiskt.

Flaskhalsen är utan vidare de långa väntetiderna för att få lov att rekrytera, säger Alho.

Han betonar att större företag och multinationella bolag kan satsa mer på rekrytering och de har också fungerande nätverk utomlands.

Rolle Alho är forskardoktor vid Helsingfors universitet.
Rolle Alho är forskardoktor vid Helsingfors universitet. Rolle Alho är forskardoktor vid Helsingfors universitet. forskare,arbetskraftsinvandring,rekrytering av arbetstagare,Helsingfors universitet

Två stora: byggbranschen och servicesektorn

De två stora branscher, inom vilka man aktivt rekryterar från utlandet till Finland är byggbranschen och servicesektorn.

- Men man vill också rekrytera inom transportsektorn och jordbruket.

Här har Svenskfinland många exempel.

I till exempel Närpes uppskattar staden att omkring ett par hundra arbetskraftsinvandrare kan komma till staden under de närmaste åren.

Mörkertalet är ändå stort. Det här i och med att man inte känner till om familjemedlemmar, partners eller barn också är på väg till Finland.

- Problemet är också, säger Joakim Strand, ordförande för Närpes trädgårdsproducenter, att det tar så lång tid att få tillstånden i skick.

I en intervju för Yle Österbotten säger han att det här tidigare tog ungefär ett halvt år, men att man nu kan tvingas vänta upp till ett år innan allt är klart.

Turismen behöver också arbetskraft från utlandet och universiteten rekryterar aktivt högutbildade personer.

Etisk rekrytering blir allt viktigare― forskardoktor Rolle Alho

- Invandrare ska inte göra samma jobb som infödda finländare, med sämre arbetsvillkor, betonar forskardoktorn Rolle Alho vidare.

Ifall man matar den grå ekonomin, uppstår många fler problem.

När man rekryterar är det också viktigt att motarbeta rasism och diskriminering i rekryteringarna.

Alho är också bekymrad över den stora mängden arbetslösa invandrare.

- Vi borde satsa mer på att bygga broar in på arbetsmarknaden för invandrare. Det görs, men inte i tillräcklig utsträckning. Vi behöver också kunna erbjuda bättre arbetsvillkor och bättre lön i de jobb som infödda finländare inte längre vill utföra.

Här avser Alho till exempel städjobb och assisterande jobb inom vården.

Pruta på språkkraven

Inom vissas branscher kunde man också pruta på språkkraven mer än hittills. Få invandrare talar svenska eller finska när de anländer.

Till exempel i Storbritannien och Irland är läget annorlunda än här, i och med engelskan.

- Språket är fortfarande en hög tröskel, vi behöver acceptera att alla på jobbet inte behärskar finska eller svenska perfekt, ifall det inte är nödvändigt.

I bland annat Sverige har man tagit i bruk lönestöd för att få in arbetslösa invandrare på arbetsmarknaden. Senast har det här använts vid sysselsättningen av flyktingar som kom till Sverige kring 2015.

- I Finland skulle det vara viktigt med lönestöd som är attraktiva för både arbetsgivare och arbetstagare. De ska inte vara så byråkratiska att ta i bruk - och inte heller lätta att missbruka, säger Alho.

Flera regeringar har lyft fram arbetsrelaterad invandring men väldigt lite händer

- Regeringen kan inte göra så mycket på kort sikt. Snabba lösningar finns inte. Däremot kan processerna kring arbetstillstånd göras enklare.

Alho säger också att det allmänt råder missuppfattningar kring hur attraktivt Finland är.

- Vi är inte ett särskilt attraktivt land för invandrare. De står inte där och väntar på att gränsen öppnas och lagar ändras.

Han betonar att mycket måste hända i bemötande, inom byråkratin och inom sättet att se på arbetsrelaterad invandring.

- Den ger ingen snabb lösning på arbetskraftsbristen som råder i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes