Hoppa till huvudinnehåll

Gammal metod i ny förpackning ska hjälpa kvinnor att föda barn utan att känna rädsla

Anette Söderqvist visar på Paula Mylläri hur man kan massera en föderska.
Anette Söderqvist visar på Paula Mylläri hur man kan massera en föderska. Anette Söderqvist visar på Paula Mylläri hur man kan massera en föderska. Bild: Yle/Anna Ruda barnmorskor,Paula Mylläri

Var fjärde förstföderska lider av förlossningsrädsla och allt fler blir rädda för att föda i samband med förlossningen. Med metoden "föda utan rädsla" får barnmorskan verktyg att hjälpa kvinnan att slappna av, ta sig genom smärtan, tänka positivt och vila mellan värkarna.

Metoden är egentligen inte alls ny, så här har barnmorskor mer eller mindre alltid har jobbat.

Men nu har Susanna Heli satt ord på vad det är barnmorskorna gör och gjort det ännu konkretare och lättare att använda under förlossningen.

Susanna Heli beskriver sig själv som en typisk föderska när hon för drygt 20 år sedan skulle föda sitt första barn.

När jag hade de första värkarna fick jag en chock.

Hon var varken rädd eller orolig inför förlossningen utan berättar att hon litade helt på sjukvården och att hennes kropp skulle föda fram barnet på samma sätt som kvinnor genom årtusenden har gjort.

Vårdare brevid patientsäng
Vårdare brevid patientsäng Bild: Yle/Sofi Nordmyr skötare

– När jag hade de första värkarna fick jag en chock. Ingen hade förberett mig på den intensiva smärtan. Även om man vet att det är normalt att känna smörta så hade jag ingen träning på hur jag skulle hantera den, säger Heli.

Heli säger att vi lever i en speciell tid eftersom våra kroppar inte är vana vid smärta.

Under förlossningen fick Heli panik.

– Jag gick in i en kamp och visste inte hur jag skulle ta mig ur det hela.

Jobba med kroppen

Heli berättar att hon då kom i kontakt med en barnmorska som hjälpte henne att förstå hur hon kunde jobba med kroppen.

Susanna Helis förlossningar blev början på hennes arbete med att hjälpa kvinnor att föda utan rädsla.

– Jag kände att jag ville jobba med det här och att jag ska bli barnmorska.

Man hyperventilerar, vrålar och skriker.

Heli började jobba som undersköterska på förlossningen och hon berättar att hon där träffade kvinnor, som precis som hon, hade panik under förlossningen.

– Genom Hollywood-filmer har vi normaliserat hur det ser ut när man föder barn, man hyperventilerar, vrålar och skriker. Men det är ju egentligen en kvinna i vild panik. Det är en kvinna som föder i stress och rädsla.

Metoden "att föda utan rädsla" består av fyra verktyg.

Enligt Heli består värkarbetet av två lägen, arbetsdel och vilodel. I arbetsdelen fokuserar kvinnan på att hjälpa kroppen att förstå att den är trygg och då används kroppsspråket för trygghet.

Det är en utmaning och det är därför man behöver stöd.

– För att bli trygga andas vi mjukt och ljudlöst, då blir man tung i kroppen i stället för att spänna sig. Vi använder den mörka rösten i stället för att skrika som många gör när de är rädda.

– Tanken är också viktig. Det är helt normalt att känna att man inte orkar och då ska man försöka tänka på något som känns positivt. ”Jag kan, det går.” Vi säger till och med ja till värken i stället för nej för det är ju till bebisen vi säger ja.

– Det låter enkelt, men det är det inte. Det är en utmaning och det är därför man behöver stöd.

I dag jobbar Heli med kvinnor som lider av förlossningsrädsla.

– Det är just då kvinnor lämnas i panik, stress och rädsla som det här traumat skapas.

Sterila instrument i förlossningssal.
Sterila instrument i förlossningssal. Bild: Yle/Anna Ruda förlossning,sterila instrument

Rädslan ökar

Heli berättar att ungefär 20 procent av alla förstföderskor lider av förlossningsrädsla.

Men den så kallade sekundära förlossningsrädslan ökar mest och det handlar om kvinnor som redan har fött ett barn och att det i samband med den förlossningen hände något som gör att kvinnan i värsta fall inte vågar föda barn på nytt.

– I Sverige har vi mycket forskning kring behandling av förlossningsrädsla. Vi ser att behandlingen vi använder med samtal, planering av förlossningen eller kejsarsnitt, bedövning eller igångsättning inte fungerar så bra på själva rädslan.

Ibland upplever jag det nästan som magiskt.

Heli säger att man inte ska se på rädslan som en sjukdom utan man ska se på vad som har orsakat rädslan, bekräfta kvinnans upplevelse och låta henne jobba sig igenom upplevelsen.

– Ibland upplever jag det nästan som magiskt när en kvinna efter fyra, fem timmar säger: ”jag vågar knappt säga det, men jag ser nästan framemot att föda nu.” Då har man vänt skeppet 180 grader bara genom att ge henne en förståelse för vad som hände och vad var det som gjorde att det var så fruktansvärt förra gången.

Susanna Heli och Petra Turja
Susanna Heli och Petra Turja inspirerar dem som är med vid förlossningar. Susanna Heli och Petra Turja Bild: Yle/Anna Ruda Samfundet Folkhälsan,föda utan rädsla

Inspirationskväll

När Susanna Heli besökte Vasa ordnade Yrkeshögskolan Novia och Folkhälsan en inspirationskväll för barnmorskor, doulor och barnmorskestuderanden.

– Helis metod brukar tas emot med öppna armar, nyfikenhet och många aha-upplevelser, säger Petra Turja från Folkhälsan.

– Det var väldigt inspirerande och jag tror att alla fick känslan att nu vill vi bara tillbaka till jobbet och träffa just den föderskan som är ganska spänd och som andas väldigt snabbt och som man med den här metoden kan lugna ner, säger Anette Söderqvist, som är barnmorska på Vasa centralsjukhus.

– Egentligen går metoden ut på att vi kan se vad den enskilda kvinnan behöver just i den stunden och på det viset få henne att känna sig tryggare, säger Paula Mylläri, också hon barnmorska på Vasa centralsjukhus.

Det här verktyget är så konkret och strukturerat.

Mylläri och Söderqvist säger att stöd, avslappning, andning och hur man använder rösten gör föderskan trygg.

– Det här är ju inget konstigt, utan det är ju samma saker som vi talar om på vår förlossningsförberedelsekurs. Det här verktyget är så konkret och strukturerat, säger Söderqvist.

Barnmorskorna Anette Söderqvist och Paula Mylläri tittar på en skärm med kurvor.
Anette Söderqvist och Paula Mylläri tittar på en kurva som visar en födande kvinnas värkarbete. Barnmorskorna Anette Söderqvist och Paula Mylläri tittar på en skärm med kurvor. Bild: Yle/Anna Ruda Vasa centralsjukhus,Paula Mylläri

Barnmorskorna Anette Söderqvist och Paula Mylläri berättar om en till synes liten detalj som kan betyda en hel del för hur kvinnan upplever förlossningen och det är hur kurvorna som beskriver värkarna under förlossningen ritas. Vanligen ritas kurvan uppåt, men enligt Helis metod ska kurvan ritas neråt.

– Våra kurvor går kanske lite ut på att man ska upp på en topp och bemästra smärtan när den är som värst. Men hon säger att vi ska tänka på jordens dragningskraft och att vi ska fokusera på att det är dit bebin ska, säger Mylläri.

Alla åtminstone lite nervösa

Anette Söderqvist och Paula Mylläri berättar att de flesta föderskor är åtminstone lite nervösa inför förlossningen, men det finns också många som är mycket rädda inför förlossningen.

– Jag tycker framför allt att den här metoden är bra för att den kan användas på alla föderskor i olika skeden av förlossningen. Alla kommer i något skede under en förlossning till en punkt när föderskan tänker att hon inte klarar det. I den situationen när hon inte längre har kontroll över smärtan kan man komma in med den här metoden, säger Söderqvist.

Hur har ni gjort hittills?

– Till en viss del har vi ju jobbat enligt det här redan tidigare, men nu blir det mera konkret och strukturerat. Vi får ett namn på vad vi gör och en bekräftelse för oss att vi jobbar på rätt sätt, säger Mylläri.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten