Hoppa till huvudinnehåll


Hjärnan är klok

Om hård stress pågår länge, kan den boota sig själv som en dator.


Burnout, alltså utbrändhet, är en extrem räddningsaktion av hjärnan. När människan utsätts för långvarig stress måste hjärnan agera.

En burnout får hela människan på knä. Den farligaste punkten på vägen mot återhämntning är ögonblicket då energinivåerna igen börjar stiga. En erfaren arbetshälsopsykolog har sagt att det svåraste är när man igen börjar orka, men allt känns för jävligt som det är.

Man kan få ett starkt behov av att rusa tillbaka till jobbet och bete sig som om inget skulle ha hänt. Då blir det svårt att identifiera orsakerna bakom utbrändheten och då kan man inte heller korrigera dem.

Också med tanke på hjärnans hälsa är det farligt att rusa tillbaka på jobb alltför tidigt, eftersom långvarig stress har skadat hjärnvävnaden. Det viktigt att ge hjärnan tid att återhämta sig.


Energikrisen slår


Kortvarig brådska eller stress ger kroppen en liten energikick och kroppen kopplar på ett skyddssystem (flykt- och kamprespons). Hjärtat slår snabbare, pulsen stiger och musklerna pumpas med blod då kroppen förbereder sig för flykt eller kamp. Immunförsvaret som skyddar mot infektionssjukdomar förstärks, så att vi klarar oss friska ur det svåra läget.

Om stressen pågår alltför länge (kronisk stress), vänder sig kroppens skyddsystem mot människan. De långvarigt höga kortisolnivåerna påverkar kroppen negativt och stresshormonsystemet fungerar inte längre normalt.

Kroppens flexibilitet försvagas - på samma sätt som det går för ett gummiband, som man töjt ut alltför många gånger.

Människan blir trött, för att utmattning är en energikris. Ingen kan springa ett maratonlopp lika snabbt som man springer ett sprinterlopp. Uppgifterna, som man tidigare genomfört på fem timmar tar plötsligt 8-9 timmar. Arbetsdagarna som töjer ut, tär på både på krafterna och självförtroendet. Jag klarar inte av det här. Jag är i fel bransch. Jag kan ingenting och snart märker alla andra det.

Från arbetskamratens synvinkel kan kollegans burnout se ut som ohövlighet, från chefens synvinkel kan det se ut som likgiltighet. Den utmattade själv är blind för det här, eftersom personen koncentrerar sig på att fortsätta kämpa vidare. Den utmattade kör hårt mot ögonblicket då hjärnan och kroppen bootar sig.

Ett stopp är på kommande och det är bra.


Reptilhjärnan tar makten


Hjärnvävnaden lider av långvarig stress. Kronisk arbetsstress är kopplad till vävnadsskador på främre delen av hjärnans pannlob. Det här är ingen småsak, eftersom den behövs till exempel för kreativt tänkande.

Få är medvetna om att stress som pågått i en månad redan syns som degeneration i hjärnan.

Vävnadsskador är ett bekymmer. Det andra bekymret är reptilhjärnans kupp.

Reptilhjärnan, känslohjärnan och den rationella hjärnan

Människans hjärna har på sätt och vis tre nivåer. De kallas reptilhjärnan, känslohjärnan och den rationella hjärnan. Det måste råda en balans mellan de tre hjärnorna.

Förenklat: Även forntida ödlor hade en reptilhjärna. Den var grov och primitiv. Känslohjärnan är lite mer utvecklad, en sådan har alla däggdjur. Dessutom har vi människor ännu en rationell hjärna, en slags verkställande direktör för hjärnan. Den finns på hjärnbarken. Prefrontala hjärnbarken är den nyaste och på sätt och vis det klokaste delen av hjärnan.

Den rationella hjärnan är den nyaste och mest “mänskliga” delen av hjärnan. Den delen av hjärnan styr oftast människans handling.

I en nödsituation är det reptilhjärnan som tar över kommandot och hela människan koncentrerar sig på att överleva. På sätt och vis slocknar lampan i den främre delen av hjärnans pannlob, eftersom det inte finns möjlighet till kreativt tänkande i en hotfull situation.

Under reptilhjärnans herravälde fungerar människan som en skräcködla som stampar över sina fiender. En sådan här Tyrannosaurus Rex skulle inte klara sig långt på en arbetsplats. Som tur kan kroppen och sinnet boota sig själv, precis som en överhettad dator.


En klok hjärna bootar sig själv


Med tillräcklig sömn lindras symtomen på några veckor. Tre veckor kan gå fort när den utmattade sover dygnet runt. Efter det börjar sömnrytmen oftast normaliseras, beskriver arbetspsykologen Susanna Paarlahti.

Konvalescenten orkar redan gå ut på promenad, men ser ingenting som hen skulle vara färdig att kämpa för.

Orsakerna bakom utmattningen försvinner inte genom att sova. Metaforiskt uttryckt: såret läker, men infektionen fortsätter.

Cynism och en sänkt yrkesmässig självkänsla kan plåga en i månader eller till och med i år. Om återhämtningen från burnout blir på hälft, fortsätter personen troligen att tvivla på sig själv. Klarar jag mer av någonting? Kan jag? Duger jag? Är jag värd något, om jag inte orkar jobba som tidigare?

I det här skedet lönar det sig att prata med någon.


Den panikerande hittar ingen utväg


Psykologen Susanna Paarlahti har på sin mottagning mött utmattade i olika skeden av återhämtningsprocessen. I början känner människan att det inte finns någon utväg.

- På de första träffarna skapar reptilhjärnan tårar och allt möjligt annat, som den utmattade själv inte ens kommer ihåg efteråt. Horisonten är alldeles framför näsan, men personen kan inte se någon utväg. Först måste man lugna ner den panikerande kroppen genom att andas.

Susanna Paarlahti hjälper sina kunder: - Du är som i en barkbåt i storm. Försök hålla ut, du kan inte prestera bort det här. Du är på väg mot stranden, hålls ombord på båten. Låt dina känslor och tankar komma och gå.

Senare är det dags att tacka undermedvetandet, kroppen och hjärnan: Tack, för att ni så fint bootade mig.

Reptilhjärnans diktatur kan fällas med tålamod

När det allra värsta är förbi, faller reptilhjärnans diktatur samman och ljusen tänds på i frontalloben. Känslohjärnan och den intellektuella hjärnan fungerar igen och människan kan tänka normalt.

Tyvärr betyder det här också en förmåga att känna dåligt samvete. Man börjar komma ihåg, vad allt man fräst åt arbetskamraterna. Hjälp, varför stack jag iväg på det viset! Jag skrek och grät. Vad pinsamt! I det här skedet kan paniken slå till, och personen får ett maniskt behov att snabbt återvända till jobbet och vara som om man skulle återhämtat sig fullständigt.

Det är svårt att vila när batterierna börjar laddas, speciellt om man känner sig värdefull endast då man presterar. Även om det är svårt jobba i ett lugnare tempo, är det ändå ytterst viktigt för hjärnans återhämtning att börja långsamt. Det kan vara en stärkande upplevelse att falla på knä och stiga upp därifrån. Jag klarade det!

Som tur kan vår hjärna omformas, men man måste ge den tid att läka.


Återvänd inte det gamla


Man bränner mer bensin om man kör bil i rusningstrafik än om man kör på landsvägen. Arbetarens mentala bensin bränns av stress och dålig organisering av arbetsuppgifterna. Vid varje utmattningsfall borde man på arbetsplatsen reflektera över arbetskulturen. Finns det något som får människor att bli sjuka? Är utmattningen ett individuellt problem eller ett större fel i systemet?

Ibland är organisationen sjuk och arbetskulturen infekterad. Arbetarens utmattning är ett tecken på det här. Då räcker det inte med att man lyckas få en utmattad person tillbaka på jobb.

En klok arbetsgemenskap är färdig att ställa sig själv svåra frågor redan innan det första utmattningsfallet.

  • Hur agerar vi på vår arbetsplats, om någon känner att den inte klarar av sina arbetsuppgifter?
  • Vilka är våra viktigaste uppgifter?
  • Har vi sådana uppgifter, som vi ibland kunde låta bli att göra?
  • Hur varvas brådska och lugnare perioder på jobbet?
  • Har vi en årsplan?
  • Planerar vi vårt jobb? Eller händer sakerna bara?
  • Vad kostar varje projekt till oss i psykiska resurser?
  • Hur återhämtar vi oss och på vilket sätt ger jobbet energi åt oss?

Ibland är arbetaren bara på fel arbetsplats fel tid. Om man måste visa att man är kunnigare än man egentligen är går en stor del av kapaciteten till att hålla fasaden uppe. Det här kan vara en orsak till att man blir utmattad. Om du fortsätter att spela kan utmattningen lamslå dig ännu hårdare.

BILDER: Mikko Lehtola
TEXT: Eve Mantu

Artikeln är en översättning av Yle Oppiminens artikel Aivot ovat viisaat - Ne osaavat buutata itsensä, kun stressi on jatkunut liian kovana liian pitkään.

KÄLLOR:
Specialpsykolog i neuropsykologi Nina Uusitalo
Ledande psykolog Susanna Paarlahti, Servicechef för arbetshälsopsykologi i Pihlajalinna
Psykologie doktor Juho Strömmer
Arbetshälsoläkare Seppo Hakulinen

BÖCKER OM ÄMNET:
Minna Huotilainen: Näin aivot oppivat
Minna Huotilainen ja Leena Peltonen: Tunne aivosi
Minna Huotilainen ja Mona Moisala: Keskittymiskyvyn elvytysopas
Heli Isomäki ja Nina Uusitalo: Aivotaidot – käytä aivojasi paremmin
Seppo Soinila: Aivot – pidä huolta pääomastasi