Hoppa till huvudinnehåll

Skillnaderna mellan förmögen och fattig blir allt större i Thailand - intäkterna från Raweewans och Samans lilla kafé hjälper också deras föräldrar

Småföretagarna Raweewan Srithong och Saman Lothong.
Raweewan Srithong och Saman Lothong hoppas innerligt att deras kafé ska bli en succé. En stor del av vinsterna skickar de i så fall till sina föräldrar. Småföretagarna Raweewan Srithong och Saman Lothong. Bild: Yle/ Björn Ådahl Thailand,Café-restauranger

I Thailand varnas det för att inkomstklyftorna har blivit så djupa att de hotar den samhälleliga stabiliteten. En liten del av befolkningen kontrollerar mer än 65 procent av landets tillgångar.

Småföretagaren Raweewan Srithong grips emellanåt av svår hemlängtan. Ända sedan hon lämnade sin hemby för åtta år sedan har hon kunnat besöka sina föräldrar bara en gång per år.

- Jämfört med många andra kan jag ändå inte klaga. Jag klarar mig ekonomiskt, och det känns bra att jag kan skicka pengar hem till min familj varje månad, säger hon.

Raweewan öppnade tillsammans med sin barndomsvän Saman Lothong ett kafé i utkanten av badorten Khao Lak förra sommaren.

De kom till Khao Lak för att arbeta som guider, och under årens lopp lyckades de spara ihop tillräckligt mycket för att kunna grunda den anspråkslösa serveringen.

- Guidejobbet var så oregelbundet att vi ville pröva på något annat. Vi tog en risk, för ifall hyran höjs kan vi knappast gå med plus, konstaterar Raweewan.

Nödvändig flyttning, magnetisk huvudstad

Raweewan och Saman kommer från en by i närheten av den lilla staden Nang Rong i nordöstra Thailand.

När de hade avslutat skolgången insåg de att de måste lämna sin hemtrakt om de ville förtjäna tillräckligt för att kunna stöda sina familjer.

- Först prövade vi på Bangkok, men vi gillade inte den stökiga storstaden. Vi kunde litet engelska, så vi bestämde oss för att försöka klara oss som guider på någon turistort, berättar Raweewan.

De två vännerna är i en vanlig belägenhet. Nordöstra Thailand är klart fattigare än det övriga landet, och det är svårt att hitta bra betalda jobb.

En tredjedel av Thailands 70 miljoner invånare bor i den nordöstra delen av landet, som också går under namnet Isaan.

Oproportionerligt många Isaanbor har flyttat till Bangkok där de ofta sköter sådana arbetsuppgifter som stadsborna inte längre vill utföra.

Ohållbara skulder, allmän diskriminering

Liksom Raweewans och Samans föräldrar livnär sig miljontals Isaanbor som småbrukare. Bara en liten del av dem har tillgång till konstbevattning även om regionen ofta drabbas av torka och jordmånen är mager.

Mer än hälften av småbrukarna är kraftigt skuldsatta. De flesta är beroende av pengar som deras barn skickar dem från Bangkok och andra delar av Thailand.

Ko med kalv i torr thailändsk terräng.
Nordöstra Thailand består huvudsakligen av torra slätter. Alltför få jordbrukare har tillgång till konstbevattning. Ko med kalv i torr thailändsk terräng. Bild: Yle/ Björn Ådahl Thailand,landsbygd,kor

Fattigdomen i Isaan har gett både regionen och invånarna ett dåligt rykte. Det är vanligt att övriga thailändare betraktar Isaan som en belastning och Isaanborna som lättlurade, simpla jordbrukare.

- Vi undviker att berätta var vi har vuxit upp. Till en början avslöjade vår dialekt att vi kommer från nordost, och då blev vi ofta dåligt behandlade av våra landsmän, säger Raweewan.

Politiker varnas, otillräckliga åtgärder

Det finns fattiga områden också utanför Isaan, men problemet är mest omfattande där.

Forskare har varnat för att den ekonomiska ojämlikheten snart hotar den samhälleliga stabiliteten, och också politikerna håller med om att läget är allvarligt.

Så gott som alla partier betonar i sina program vikten av att minska på inkomstklyftorna.

Det gör också det konservativa partiet Phalang Pracharat som fick mest röster i parlamentsvalet i fjol och som stöder premiärministern, den förra armékommendören Prayut Chan-ocha.

- Världsbanken lovprisar utvecklingen i Thailand. När det gäller den ekonomiska ojämlikheten gör vi däremot uselt ifrån oss, konstaterade en talesman för partiet nyligen.

Regeringen höjde i början av januari minimilönen en andra gång inom två år. Förhöjningarna anses ändå ha varit så små att de inte har någon märkbar inverkan på inkomstklyftorna.

Monument med bild av thailändska kungen .
Kungahuset är ett av de rikaste i världen. Till skillnad från sin bortgångna far har den nuvarande kungen tagit personlig kontroll över förmögenheten. Monument med bild av thailändska kungen . Bild: Yle/ Björn Ådahl Thailand,kungahus

Trygg elit, populär populist

Många experter räknar med att den ekonomiska ojämlikheten fortsätter att öka.

De påpekar att regeringspartierna i första hand är ute efter att skydda den politiska och ekonomiska eliten i Bangkok och inte efter att stöda arbetarna och jordbrukarna.

Det anses vara typiskt att den första premiärministern som inledde storskaliga program för att höja på levnadsstandarden i Isaan var miljardören Thaksin Shinawatra.

På så sätt gjorde han sig oerhört populär bland invånarna och kunde lita på att de stödde hans parti i framtida val.

I samma veva blev Thaksin impopulär bland eliten i Bangkok. Han blev beskylld för att vara en populist som ville säkra sitt grepp om makten genom att köpa röster av väljarna i Isaan.

Thaksin störtades i en militärkupp och gick i landsflykt år 2006.

Åtta år senare väntade samma öde hans syster Yingluck som hade ärvt broderns popularitet bland Isaanborna även om också hon var en stormrik affärskvinna utan koppling till regionen.

Snabbgående båt och fiskebåt i Thailand.
De rika och de fattiga thailändarna lever i två olika världar. Försäljningen av lyxjakter ökar medan bland andra fiskarnas inkomster stampar på stället. Snabbgående båt och fiskebåt i Thailand. Bild: Yle/ Björn Ådahl Thailand,båtar

Tvivelaktigt program, fortsatt frustration

Den nuvarande regeringen är förpliktad att följa ett program som utarbetades av den dåvarande militärjuntan år 2018.

Programmet stakar ut hur Thailand skall utvecklas fram till år 2038, och det omfattar allt från den nationella säkerheten till kampen mot fattigdomen.

I programmet betonas det att den ekonomiska ojämlikheten måste minska.

Det anses vara möjligt bara om man grundar lokala råd som får i uppgift att höja på levnadsstandarden i geografiskt begränsade områden.

Thailändska så kallade rödskjortor samlas till en småskalig demonstration.
Så kallade rödskjortor blir bjudna på lunch innan de deltar i en småskalig demonstration i staden Ubon Ratchathani nära gränsen till Laos. Rödskjortorna representerar bland annat jordbrukarna i nordöstra Thailand. Thailändska så kallade rödskjortor samlas till en småskalig demonstration. Bild: Yle/ Björn Ådahl Thailand,protester

Oppositionen har fördömt programmet. Enligt de så kallade rödskjortorna som fortfarande stöder Thaksin och Yingluck är det omöjligt att utveckla Isaan med hjälp av småskaliga lokala åtgärder.

Rödskjortorna bildar den överlägset mest populära folkrörelsen i Isaan. Premiärminstern Prayut betraktar dem som fiender.

I praktiken är rödskjortorna och den övriga oppositionen för närvarande maktlösa. Missnöjet vänts därför fortsätta att trappas upp i Isaan.

Ekonomiska ojämlikheten ökar i Thailand

  • Jordbruket dominerade Thailands ekonomi ända fram till 1970-talet. En snabb industrialisering resulterade i en tredubbling av ekonomin under åren 1980-95, men det nya välståndet gynnade framförallt en del av invånarna i huvudstaden Bangkok.
  • Enligt en ny undersökning har den ekonomiska ojämlikheten förvärrats sedan dess. Den schweiziska banken Credit Suisse har kommit fram till att en procent av thailänningarna kontrollerar 65 procent av landets tillgångar.
  • I samma undersökning heter det att den fattigaste tiondedelen av thailänningarna är skuldsatt och saknar tillgångar. Den fattigaste halvan av folket kontrollerar knappt två procent av alla tillgångar, medan den rikaste tiondedelens andel överstiger 85 procent.
  • Regeringen bestrider undersökningsresultaten. Också den medger ändå att den rikaste tjugo procenten av folket kontrollerar 80 procent av tillgångarna.
  • Thailands centralbank har för sin del kommit fram till att 500 individer äger mer än 35 procent av landets sammanlagda aktiekapital. Det privata näringslivet domineras av stora koncerner som ofta har lyckats få en monopolställning inom en del av sina verksamhetsområden.
  • Även om det finns en hel del fattiga Bangkokbor förtjänar invånarna i huvudstaden i genomsnitt nästan tre gånger mer än de övriga thailänningarna. I nordöstra Thailand förtjänar invånarna i medeltal däremot nästan tre gånger mindre än de övriga landsmännen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes