Hoppa till huvudinnehåll

28-åriga Kim Ekström storsatsar på mjölkproduktion – bygger en helt ny gård för drygt 100 kor i Pargas

Kim sitter på huk i skogen bredvid en pinne som visar var ladugården ska byggas.
Käppen som Kim Ekström håller i visar var ladugården ska stå. Kim sitter på huk i skogen bredvid en pinne som visar var ladugården ska byggas. Bild: Yle/Marie Söderman mjölkproduktion,simonby

Uppe på ett berg i Simonby i Pargas står Kim Ekström och tittar ut över ett skogsområde. Här ska hans nya ladugård stå klar om ett drygt år.

Han är 28 år, utbildad agrolog, och har beslutat sig för att starta ett eget lantbruksföretag med mjölkproduktion, från noll. I praktiken betyder det att drygt 70 kor, 22 kvigor och 22 kalvar snart kommer att stå på samma plats där han nu står.

Kim står och tittar och pekar ut mot kalhygget där ladugården ska stå.
Kim Ekström pekar ut var ladugården ska stå. Området där den byggs är klassat som impediment, det vill säga icke bördig skogsmark. Kim står och tittar och pekar ut mot kalhygget där ladugården ska stå. Bild: Yle/Marie Söderman mjölkproduktion,simonby

– Visst är det en stor satsning, men vill man få lönsamhet måste man satsa. Det är det här jag vill göra helt enkelt, säger Ekström.

Ekström har vuxit upp med föräldrar som är jordbrukare, men det här är en satsning han gör själv. Det var under studiernas praktikperiod som han kom i kontakt med kor och mjölkproduktion, och han kände redan då att det är någonting han gillar.

Vissa hyllar honom för att han nu vågar satsa, andra skakar på huvudet och säger skämtsamt att han är fullständigt galen. Men han tror på sin idé och ser fram emot att köra igång med någonting eget.

Kims sambo jobbar i en helt annan bransch, men hon stöder honom helhjärtat.

Ladugård och rastplats

Själva ladugården blir en så kallad kall lösdrift där temperaturen är den samma både inomhus och utomhus. Utanför ladugården får korna en egen rastplats dit de själva kan gå enligt behov.

– Varma ladugårdar är ofta trevligare för människorna som jobbar i dem. Men korna klarar sig bra i kalla ladugårdar bara de är skyddade från drag, säger Ekström.

Närbild på Kim Ekström.
Kim Ekström. Närbild på Kim Ekström. mjölkproduktion,simonby

Om det är riktigt kallt ute går visserligen en del av kornas energi åt till att hålla sig varma och då minskar mjölkproduktionen.

– Men se på temperaturen i dag, det är plus fem grader ute och vi är redan i februari, säger Ekström.

Ladugården kommer att ligga en bra bit från annan bebyggelse så att verksamheten inte ska störa grannar.

Gräset kompenserar utsläpp

I tider då djurhållning kritiseras för sina utsläpp kan man tycka att det är vågat att vilja satsa på just kor. Kim Ekström har följt klimatdiskussionen noga och anser att man mycket oftare borde se på djurhållning ur ett helhetsperspektiv.

– Gräs till djuren ska jag dels odla själv, dels köpa in. Det här betyder att åkrar i närheten som det tidigare har odlats spannmål på nu kommer att fyllas av vall i stället. Vall har en mycket längre odlingssäsong, håller åkrarna gröna längre och binder näringsämnen bättre än spannmål. På det sättet kompenseras utsläppen märkbart, säger Ekström.

Kodyngan är ett kapitel för sig, men den kommer att samlas upp i en bassäng och sprids sedan ut som gödsel på närliggande åkrar.

Ekologisk produktion är enligt Ekström också intressant, men tills vidare kommer han att hålla sig till konventionell produktion eftersom det är så mycket nytt att lära sig redan nu.

En bred väg av grus i skogen.
En ny grusväg leder fram genom skogen till Kim Ekströms kommande ladugård. En bred väg av grus i skogen. Bild: Yle/Marie Söderman väg,grus

Papperskrig skrämmer inte

I april hoppas Ekström kunna ta det första spadtaget till det som ska bli nya ladugården. Ladugården ska han för övrigt bygga själv, men betongarbetet och plåttaket låter han andra ta hand om.

Ett digert pappersarbete med olika granskningar ligger bakom och i framtiden blir det kanske lika mycket till, men det är inget som skrämmer Ekström.

– Jag har ju inte varit lantbrukare före EU, så jag har inget ”förr” att jämföra med. Jag utgår från de villkor vi har nu.

Ekström konstaterar att ingen vanlig 28-åring skulle kunna göra en motsvarande satsning som han gör i dag om det inte fanns folk som trodde på den. Efterfrågan på mjölk finns kvar.

- Konsumtionen av ren mjölk går antagligen ner, men min uppfattning är att intresset för övriga mjölkprodukter kommer att öka, eller hållas på samma nivå som nu.

Tack vare lån och stora möjligheter till att köpa på avbetalning ska allt gå vägen. Hösten 2021 räknar han med att de första korna kan flytta in, men varifrån han ska köpa dem är ännu inte klart, och det ger honom lite huvudbry.

– Jag kunde köpa av någon inhemsk mjölkproducent som har tänkt lägga av. Visst kan man få köpa enstaka djur från olika gårdar, men jag skulle helst köpa alla djur från samma ställe. Med kor är det precis som med människor, när många samlas och kommer från olika håll bär vi med oss smittor som kan leda till onödiga sjukdomar.

Men snart har Pargas alltså en helt ny mjölkgård. Gustafs Gård ska den heta - från Gustaf, som är Kims andranamn.

Biffkor står och äter hö i sin ladugård.
Kor på rad, de här individerna bor på Rilax gård i Bromarv, Västnyland. Biffkor står och äter hö i sin ladugård. Bild: Malin Valtonen / Yle kor,produktionsdjur,Rilax gård,Bromarv,koldioxidavtryck,kolneutralitet,jessica aminoff

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland