Hoppa till huvudinnehåll

Därför har den så kallade vintern varit så varm hittills - och det här betyder det för resten av vintern och sommaren

Några människor går över ett torg på kvällen. Det är inga löv på träden men ingen snö på marken.
Också i Åbo var januari månad mild och blöt. Några människor går över ett torg på kvällen. Det är inga löv på träden men ingen snö på marken. Bild: Marcus Rosenlund vinter,Åbo

Vintern har hittills varit ovanligt, på vissa håll rentav exceptionellt mild. Lappland har däremot lokalt fått rekordmycket snö. Här är några frågor och svar som förklarar vintervädret så här långt.

Har den termiska vintern alls infunnit sig än? Det har väl inte varit köldgrader nån längre period annat än i Lappland?

Inte vid sydkusten och större delen av västkusten. I inlandet, från Tammerfors och norrut, anlände den termiska vintern (som alltså anses börja då dygnsmedeltemperaturen sjunker permanent under nollstrecket) kring månadsskiftet oktober-november, det vill säga enligt någorlunda normal tidtabell. Likaså i Lappland.

En karta över när en termiska vintern började i olika delar av Finland vintern 2019, och när den börjat i medeltal sedan 1981.
Den termiska vinterns inledningsdatum i Finland vintern 2019-2020. En karta över när en termiska vintern började i olika delar av Finland vintern 2019, och när den börjat i medeltal sedan 1981. Bild: Meteorologiska institutet vinter

Hur vanligt är det att vintrarna hos oss ser ut så här? Är det normal variation eller anledning till oro?

För sydkustens del kan man nog säga att vintern hittills har varit ovanligt mild. I januari noterade Meteorologiska institutet inte en enda dag då dygnets medeltemperatur skulle ha legat under nollstrecket. Det här har inte hänt en enda gång i mätningarnas historia, som sträcker sig tillbaka till 1845 i Kajsaniemi i Helsingfors.

I genomsnitt har Kajsaniemi fjorton dagar med minusgrader i januari.

En graf över det milda vädret de senaste 30 dygnen.
Milt värre i Helsingfors de senaste 30 dygnen. En graf över det milda vädret de senaste 30 dygnen. Bild: Meteorologiska institutet vinter
Medeltemperaturens avvikelse från normalvärdet 1981-2010. Januari 2020 är den absolut högsta toppen på tidslinjen.
Januari 2020 sticker upp i klimatstatistiken för Helsingfors. Medeltemperaturens avvikelse från normalvärdet 1981-2010. Januari 2020 är den absolut högsta toppen på tidslinjen. Bild: Meteorologiska institutet vinter

Medeltemperaturen i Kajsaniemi var +3°C, vilket är nästan sju grader varmare än genomsnittet för januari. En enda dag, den femte januari, låg eftermiddagstemperaturen (kl. 14) på minus i Kajsaniemi.

Segt högtryck gav oss västvindar

Orsaken till att vintern har varit så mild hittills ligger i det envist sega högtryck som har legat över centrala Europa, vilket har fått de milda västvindarna från Atlanten att söka sig norröver, mot oss. Till den här utvecklingen har bidragit också det ovanligt starka lågtrycket som har legat kring Island. De två vädersystemen har fungerat som enorma kugghjul som har matat mild, fuktig luft upp över Norden.

Vädernördarna skulle säga att NAO-indexet (Den nordatlantiska oscillationen) har varit positiv. Vintrar med positivt NAO präglas som regel av milda atlantiska sydvästbrisar och regnbetonat lågtrycksväder, medan negativt NAO ger mer högtryck österifrån, och därmed ostliga vindar och hårdare kyla.

Den nordatlantiska oscillationen, eller NAO-indexet för de gångna månaderna.
Den nordatlantiska oscillationen, eller NAO-indexet för de gångna månaderna. Den nordatlantiska oscillationen, eller NAO-indexet för de gångna månaderna. Bild: NOAA National Oceanic and Atmospheric Administration,Nordatlantiska oscillationen

Också det andra viktiga vinterindexet, AO (Arktiska oscillationen) har varit positivt, vilket indikerar en stark och snabb polarvirvel. Kylan tenderar då att hålla sig uppe över nordpolskalotten, instängd av polarjetströmmen.

Stark polarvirvel = mer mildväder

Vi har den senaste veckan haft små tecken på en så kallad plötslig stratosfärisk uppvärmning, en störning i stil med den som vi hade i fjol, vilket brukar förebåda en störd eller rentav sprucken polarvirvel, med hårdare kyla i släptåg några veckor framåt i tiden. Men störningen kom rätt långt av sig, och polarvirveln ser ut att förbli stark när vi går längre in i februari.

En bild som visar snödjupet i Finland under januari.
Snödjupet i Finland i januari. En bild som visar snödjupet i Finland under januari. Bild: Meteorologiska institutet Snödjup,väderlek

Det är såklart vanskligt att med säkerhet koppla en enskild varm vinter till den globala uppvärmningen, men vi kan ju säga som så att modellerna länge har visat att den här sortens vintrar kommer att bli allt vanligare.

Modellerna har också pekat mot just det som vi ser just nu: större snömängder längre norr i Arktis. Bland annat så har delar av Lappland haft rekordmässigt tjockt snötäcke nu i januari.

Illa för permafrosten

Det här kommer sig delvis av det allt isfriare havet uppe i Arktis, som leder till mer avdunstning och mer fukt i luften, som sedan faller ned som snö. Då snömängderna ökar så kommer inte kylan åt att bita ordentligt i marken på grund av snöns värmeisolerande inverkan. Det här i sin tur leder till att den arktiska permafrosten smälter allt snabbare.

Betyder det här att vi nu hoppar över en årstid om det inte kommer en rejäl köldknäpp i februari-mars? Långtidsprognosen - vad säger den?

Om det skulle gå så att vi inte får någon termisk vinter alls i söder, så skulle det ju vara rejält exceptionellt. Det är inte ovanligt att vintrar som börjar med mildväder blir rejält kalla i februari - mars. Mars har ofta varit den kallaste månaden.

Långtidsprognosen för Europa under de kommande månaderna enligt amerikanska NOAA.
Långtidsprognosen för Europa under de kommande månaderna enligt amerikanska NOAA. Långtidsprognosen för Europa under de kommande månaderna enligt amerikanska NOAA. Bild: NOAA National Oceanic and Atmospheric Administration,väderprognos

Men åtminstone i skrivande stund pekar alla långtidsprognoserna från de stora instituten (europeiska ECMWF och amerikanska NOAA) på att det ovanligt milda vädret fortsätter i norra Europa. Alla mer detaljerade prognoser som sträcker sig längre än tio dagar framåt i tiden ska naturligtvis tas med en nypa salt, men trenden ser ut att vara klar.

Sommaren då?

Vad betyder det för våren/sommaren att vintern ser ut så här?

Också de långtidsprognoser som sträcker sig ett halvår framåt i tiden pekar åt det varmare hållet, men de har definitivt större underhållningsvärde än sanningsstatus.

Men vänner av vinterkyla kan ju ändå trösta sig med att vi åtminstone har några kalla och klara dagar på lut nu den här veckan.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap