Hoppa till huvudinnehåll

"Hög produktion är inte ett mått på djurvälfärd" - djur som mår dåligt producerar också bra

En sugga står i en bur där hon inte ens kan vända sig om.
Hur många poäng ger du för suggans välmående i en grisningshäck? En sugga står i en bur där hon inte ens kan vända sig om. Bild: Jouni Soikkeli / Yle Svindjur,grisningsbur

Jordbrukarnas intresseorganisationer brukar ofta hänvisa till att friska djur producerar bättre. Djur som inte mår bra är alltså dåligt för plånboken.

Men stämmer det?

- Man kan inte använda produktion som ett mått på välfärd och det är ganska klart. Vi välfärdsforskare är ganska hårda med att betona det, säger Anna Valros som är professor i djurvälfärd vid Helsingfors universitet.

Valros påminner om att produktionsdjuren i jordbruket har avlats fram för att sätta så mycket energi som möjligt på det som människorna vill ha, till exempel kött, mjölk och ägg.

Anna Valros, frigående grisar i en ladugård bakgrunden.
Enligt djurvälfärdsforskare Anna Valros kan djuren må dåligt och ändå producera bra. Anna Valros, frigående grisar i en ladugård bakgrunden. Bild: Taisto Lapila/Yle person,anna valros

- Även om de blir stressade av sin omgivning så fortsätter djuren att producera vilket betyder att djuren kan fortsätta producera ganska länge fast deras välfärd inte är hög.

Niclas Sjöskog, fullmäktigeordförande för Svenska lantbruksproducenters centralförbund, SLC, uttrycker sig annorlunda.

- Det stämmer att djur som inte mår bra producerar sämre. Ta till exempel att en ko har skadat ett ben och börjar halta. Det första som händer är att mjölkproduktionen går ner därför att den kan inte röra sig lika mycket som den kanske skulle vilja.

Korna tittar på varandra
Det finns nästan 30 gårdar i Finland som får hålla sina kor uppbundna dygnet runt, året om. Korna tittar på varandra Bild: Yle/ Stefan Paavola lantbruk,lantbruksföretagare,Boskap,mjölkboskapsgårdar,mjölkboskap,mjölkboskapsskötsel,Ko,bonde,Lovisa,liljendal

Men ni menar i huvudsak att ett djur som är sjukt producerar inte bra?

- Ja, om ett djur inte mår bra, så producerar det ju inte heller. Men det finns ju ingen mätare på djurvälfärd på så sätt, alltså du kan ju inte fråga en ko att hur mår du?

Fri grisning ger inte högre dödlighet bland kultingar

Enligt veterinärer och djurskyddsorganisationerna finns det två stora djurvälfärdsproblem inom grisuppfödningen i Finland. Dels kastrering av smågrisar utan bedövning och dels att suggor fixeras i inseminerings- och grisningshäckar cirka nio veckor i sträck.

Branschen försvarar grisningshäckarna med att dödligheten bland kultingarna är lägre om suggan är fixerad. Men enligt den rapport som användes under beredningen av den nya djurskyddslagen är dödligheten vid välplanerad fri grisning lika liten, i vissa fall till och med lägre, än då suggan är fixerad.

I bland annat Norge, Sverige och Schweiz är häckarna mer eller mindre förbjudna och får bara användas undantagsvis, till exempel om suggan beter sig aggressivt mot kultingarna.

En sugga står i en trång grisningsbur, småkultingar, flera likadana i långa rader.
I grisningshäcken kan suggan inte röra sig eller sköta om sin avkomma. En sugga står i en trång grisningsbur, småkultingar, flera likadana i långa rader. Bild: Jouni Soikkeli/Yle grisar,grisningsbur
En sugga som ligger i en box, kultingarna diar henne.
Välplanerad fri grisning har, tvärtemot vad industrin säger, lika låg dödlighet bland kultingarna. En sugga som ligger i en box, kultingarna diar henne. Bild: Taisto Lapila/Yle grisar,suggor,fri grisning

Ändå är grisningshäckar standard inom grisuppfödningen i Finland. De används för att höja produktionsnivån och sänka kostnaderna för bönderna.

Vad skulle du säga att välmåendenivån på suggan i en grisningshäck är, på en skala från ett till fem?

- Ett till fem? Någonstans mittemellan kanske, jag vet inte. Två och en halv, tre. Men det här är ju saker som vi vill ha bort också så småningom, säger Niclas Sjöskog.

Niclas Sjöskog.
Niclas Sjöskog tycker att djurgårdarna granskas bättre än äldreboenden. Niclas Sjöskog. Bild: Yle Niclas Sjöskog

Men just grisningshäckarna vill ni ju inte förbjuda?

- Jaha, ja tyvärr är grisar inte min starkaste sida. Men det vet jag i alla fall att det pågår projekt just om de här grisningshäckarna där man provar ut olika alternativa metoder.

Suggan upplever enligt Valros höga nivåer av stress när hon fråntas möjligheten till att inreda och bygga bo inför grisningen. Också själva grisningen brukar gå fortare när suggan får röra sig fritt, ändå kommer grisningshäckarna inte att förbjudas ens i den nya djurskyddslagen.

20 grisbönder tackar nej till intervju - hur öppet är jordbruket egentligen?

Jordbrukarnas intresseorganisationer säger att öppenheten och myndighetsövervakningen i landet är bra. Man får intryck av att insynen är heltäckande.

- Jordbruket är mycket öppet, om folk vill komma och titta till gårdarna så är de jättevälkomna. Vi ordnar ju också till exempel betessläpp, och så tar vi ut skolklasser för att bekanta sig med gårdarna, säger Niclas Sjöskog.

Men finns det inte en risk för att det alltid är samma gårdar som är öppna?

- Jo det kanske det finns, men vi har ju en väldigt rigorös granskning i det här landet. Veterinärer kommer ut till gårdarna oanmälda. Det här fungerar mycket bra, till antalet så blir ju mycket fler djurgårdar granskade än till exempel åldringshem och dylikt, säger Sjöskog.

En levande gris sitter i en grop full med avföring och urin.
Djurskyddsaktivister filmade bland annat det här på en Finländsk gård år 2016. Djurägaren anmäldes men dömdes inte för något brott. En levande gris sitter i en grop full med avföring och urin. Bild: Djurskyddsaktivister/Animalia djurskydd

Trots att Spotlight-redaktionen kontaktar 20 grisgårdar och ber om en intervju tackar alla nej. Till och med då vi erbjuder oss att inte filma inne i grishuset tackar man nej.

Petronella Jansson som är tillsynsveterinär och styrelsemedlem för Finlands tillsynsveterinärer anser att djurskyddsövervakningen inte riktigt fungerar så bra som den kunde.

- Brott mot djurskyddslagen behandlas inte jämlikt i Finland. Vilka följder det blir för djurägare som bryter mot djurskyddslagen beror mycket på var i landet man råkar bo, hur bra övervakningen sker, hur bra samarbetet med polisen fungerar och vem som är domare i det specifika fallet, säger Jansson.

Petronella Jansson.
Petronella Jansson tycker inte att brott mot djurskyddslagen behandlas jämlikt. Petronella Jansson. Bild: Yle person,Petronella Jansson

År 2018 gjordes 3178 djurskyddsgranskningar för produktionsdjur. Vid närmare hälften av fallen, 1445 stycken, upptäcktes brister eller direkta brott mot djurskyddslagen.

Djurägaren blir då ofta ålagd att vidta åtgärder - men bara vid 61 gårdar ledde anmälan till en fällande dom för djurskyddsbrott.

Brotten tenderar också bli strängare då det är sällskapsdjur som utsatts för misshandel, än då det är produktionsdjur.

Enligt Jansson leder inte en strängare djurskyddslag automatiskt till en bättre välfärd för djuren.

- En sträng djurskyddslag skyddar ju bara djuren om djurägarna följder den och om vi har en tillräcklig övervakning. Problemet just nu är inte heller det att djurskyddslagen skulle vara jättedålig, utan det är kanske snarare en resursbrist både i övervakningen och för djurägarna, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle