Hoppa till huvudinnehåll

Inte ens skolor med grov mobbning kan förlora Kiva skola-titeln: "Synd om de inte följer vårt program, inget vi kan påverka"

Skolelever går på skolgården
Programmets utvecklare poängterar att det är skolans ansvar att skapa en trygg miljö för eleverna. Barnen på bilden har ingenting med fallet att göra. Skolelever går på skolgården Bild: Yle/ Stefan Paavola grundskolan,elever,skolelever,Tolkis,eklöfska skolan

Det finns inga möjligheter för antimobbningsprogrammet Kiva skola att utesluta skolor ur programmet, även om det förekommer grov mobbning. Att en skola gömmer sig bakom Kiva skola-stämpeln är beklagligt, men inget som vi kan påverka, säger en av programmets utvecklare.

En skola i Kyrkslätt, där det förekommit grov mobbning i form av våld och mordhot i flera år, är en del av antimobbningsprogrammet Kiva skola.

- Skolan följer programmets uppbyggnad, både i syfte att förebygga mobbning, men även då mobbningsfall reds ut, skriver skolans rektor i ett e-post meddelande.

Enligt specialforskare Elisa Poskiparta, som är verksamhetsansvarig för antimobbningsprogrammet, finns det inga krav på vad en skola ska göra för att kunna titulera sig en Kiva skola - endast rekommendationer.

- Skolorna är inte förpliktigade att följa programmet. Vi har inte mandat att blanda oss i ifall en skola använder sig av Kiva skola materialet eller inte, säger Poskiparta.

- Det är beklagligt om en skola kallar sig en Kiva skola utan att följa programmet, men det är inget vi egentligen kan påverka, fortsätter hon.

Det inte är bra för oss om någon kallar sig för en Kiva skola utan att följa programmet, men vi kastar inte ut någon för det― Elisa Poskiparta, verksamhetsansvarig för Kiva skola

Antimobbningsprogrammet Kiva skola togs i bruk år 2006. Under programmets första år anslöt sig kring 90 procent av Finlands grundskolor, men sedan dess har skolornas antal halverats. I dag deltar cirka 900 skolor.

En orsak är att skolorna sedan 2016 måste betala för programmet och en annan är att vissa skolor anser att programmet är för tidskrävande.

Dessutom har det ifrågasatts hur väl Kiva skola verkligen motverkar mobbning.

En bild på ett par inneskor som hänger på klädhängare i en skola. väggarna är vita.
Skolorna är inte tvungna att följa programmet. En bild på ett par inneskor som hänger på klädhängare i en skola. väggarna är vita. Bild: Yle / Anna Björkqvist Sjundeå,Västnyland,Grundskolor och gymnasier,lärare,grundskolan,elever,skolelever,Sandaler,Crocs,sjundeå svenska skola

- Vi har aldrig ens tänkt tanken att så att säga "sparka ut" en skola som inte följer rekommendationerna. Det inte är bra för oss om någon kallar sig för en Kiva skola utan att verkligen följa programmet, men vi kastar inte ut någon för det, säger Poskiparta.

- Vi har inte ett direkt ansvar att se till att skolorna jobbar för att förebygga mobbning, men vi har nog ett litet ansvar att följa upp och forska i mobbning överlag, fortsätter hon.

Inte ett måste att delta i uppföljningsforskning

- Från skolans sida betyder programmet att man vill jobba med att förebygga och ingripa i mobbning, att man har det konkreta materialet och har personer och resurser för arbetet, säger Ulrika Willför-Nyman som var med och utvecklade programmet på svenska.

Sen beror det helt på skolan hur de väljer att använda materialet i skolvardagen.

Enligt Poskiparta tyder forskning på att elevernas trygghetskänsla ökat och att mobbningen minskat i skolorna tack vare programmet.

Skolorna deltar årligen i en situationskartläggning som ska ge en överblick över läget i skolan.

- De skolor som vill delta i undersökningarna och uppföljningarna kan göra det, men det är inte ett måste.

I undersökningen tillfrågas eleverna bland annat om de mobbar eller är mobbade.

- Vi frågar också dem om atmosfären i klassen och hur eleverna känner att lärarna hanterar mobbning.

På frågan om hur pålitliga svaren är då eleverna själva ska utvärdera mobbningen svarar Poskiparta att hon nog anser att de är pålitliga.

Hon påpekar att eleverna kan vara anonyma, vilket spelar en stor roll i hur de svarar på frågorna.

Bild av ungdomars fötter och ben i en soffa.
Enligt statistik känner sig eleverna tryggare och generellt har mobbningen minskat tack vare programmet. Bild av ungdomars fötter och ben i en soffa. Bild: Yle/Sofi Nordmyr ungdomar,elever,tonåringar

Skolans ansvar att eleverna känner sig trygga

I Kyrkslättskolan har den grova mobbningen pågått i flera år. Willför-Nyman poängterar att det är på skolans ansvar att alla elever har en trygg skolmiljö.

Hur kan en skola där det pågår så här grov mobbning vara en del av Kiva Skola-programmet?

- Ibland är det så att personalstyrkan ändras och att det inte finns tillräcklig kunskap om hur programmet verkställs. Man måste se på helheten och fundera över vilka områden man måste utveckla som skola och hur, säger Willför-Nyman.

Hon menar också att kommunen, som är ansvarig för skolans verksamhet, är ett viktigt stöd för skolorna.

- Det är viktigt att skolorna får stöd för att kunna åtgärda eventuella brister i sitt mobbningförebyggande arbete.

Willför-Nyman påpekar också att mobbning aldrig sker i ett tomrum.

- Det finns alltid åskådare. Hur de reagerar har ytterst stor betydelse för hur mobbningen fortsätter.

Läs också