Hoppa till huvudinnehåll

Pargasungdomar har inget emot att byta till finska vid behov: "Oftast är det lättare för oss att prata finska än vad det är för dem att prata svenska"

Fyra ungdomar står på rad i en skolkorridor.
Christoffer Rönnholm, Daniel Jansson, Minea Salminen och Wilma Franck känner sig alla som enspråkigt svenska. Fyra ungdomar står på rad i en skolkorridor. Bild: Andrea Wiklund/Yle gymnasister,skolelever,pargas svenska gymnasium

Tvåspråkighet blir vanligare i Svenskfinland. Det framgår av den färska finlandssvenska barometern, en återkommande mätning av finlandssvenskarnas språkvanor och attityder. Men i Pargas svenska gymnasium är det fortfarande svenskan som hörs mest.

Minea Salminen, Wilma Franck, Daniel Jansson och Christoffer Rönnholm går i Pargas svenska gymnasium och ser sig alla som enspråkigt svenska, även om de till största delen klarar vardagliga konversationer på finska.

Att tv-serier och annan underhållning numera ses mest på engelska har också satt sina spår i mångas språkbruk.

Trots att det är svenska ungdomarna talar med varandra i vardagen, kan vissa ord och uttryck vara på engelska eller finska.

- Engelskan hör inte till vårt vardagsspråk, men vi använder oss ofta av olika uttryck. Exempelvis en lite försvenskad version av engelskans “nice”, säger Salminen.

- Ibland kan det vara svårt att komma på ett ord på svenska och då är det lättare att bara säga det på engelska, säger Rönnholm.

Byter till finska

Även om det är svenska de helst använder, brukar de byta till finska om de finns någon i sällskapet som är finskspråkig.

- Det är oftast lättare för oss att prata finska än vad det är för dem att prata svenska, säger Salminen.

- Själv har jag svårt med finskan så jag brukar byta till engelska och ha hela gruppen att prata engelska, säger Franck.

Ungdomarna upplever att det sällan är den finskspråkiga som försöker prata svenska, även om det varierar från person till person.

- Yngre personer är ofta mera öppna för att pröva prata svenska än vad äldre är. Ungdomar som för tillfället läser svenska i skolan har ofta både mera kunskaper och en positivare attityd till svenska än vad äldre personer som aldrig läst svenska har, säger Franck.

Pargas svenska gymnasium
Pargas svenska gymnasium. Pargas svenska gymnasium Bild: Yle/Fredrik Häggman pargas svenska gymnasium

I skolmiljön talar ungdomarna i princip enbart svenska med sina vänner, och upplever att det gäller också för de tvåspråkiga i skolan.

- Om man har en vän man idrottar med och allting går på finska där, händer det att man börjar prata finska också utanför den situationen. Annars är det nog svenska som gäller, säger Jansson.

- Det känns ofta svårt att tala finska på finskalektionerna, eftersom man är så van med svenskan. De som är tvåspråkiga pratar alltid svenska med oss, och varandra, säger Salminen.

Det tror ungdomarna till stor del beror på att Pargas är så svenskspråkigt och att den svenskspråkiga skärgården finns nära.

Här är de inte oroliga för trakasserier då de talar svenska på stan, och de upplever att det är lätt att få kundservice på svenska.

I Åbo ser det lite annorlunda ut. Ungdomarna berättar att de sällan får kundservice på svenska då de åker in till Åbo.

- Då jag frågar någon i Åbo om de pratar svenska brukar de svara nej och byta till engelska utan att ens kolla om jag kan finska först, säger Franck.

Undviker svenska i vissa situationer

I resultatet från språkbarometern framkommer att många finlandssvenskar upplever att attityderna mot svenskan och tvåspråkighet har försämrats i rikspolitiken och medierna. I den egna näromgivningen har språkklimatet hållits oförändrat.

Det håller Pargasungdomarna med om. De anser att attityden mot svenskan är bra i deras omgivning, men inom politiken ser de oroväckande mönster.

- Det verkar som att ingen inom politiken vill att svenskan ska finnas kvar, utan vill att allting ska bli förfinskat, säger Salminen.

- Jag tycker attityderna mot svenskan går upp och ner och just nu är vi nere i en dal. Det märks nog att inte alla ser svenskan som något positivt. Inom sportsammanhang har jag själv blivit kallad både det ena och det andra för att jag är finlandssvensk. I en nattklubb skulle jag också vara försiktig med att använda svenska, säger Jansson.

- Men jag tycker att jag inte hör om lika mycket våld mot finlandssvenskar som förr. Nuförtiden handlar det mera om ord och politik, vilket förstås också är en typ av förtryck mot finlandssvenskar, inflikar Franck.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland