Hoppa till huvudinnehåll

Vad ska Finland göra för att bli klimatneutralt år 2035? 16-åriga Atte Ahokas har höga förväntningar på regeringens klimatmöte i dag

Regeringen samlas i dag till ett klimatpolitiskt möte i Nordsjö i östra Helsingfors. Regeringen ska gå igenom vilka konkreta klimatåtgärder som behövs för att Finland ska bli klimatneutralt år 2035.

Du kan se stämningarna inför mötet överst i den här artikeln med start klockan 11.45 (på finska).

Ända sedan hösten 2018 har ett gäng trogna klimatdemonstranter varje fredag samlats på riksdagens trappa.

16-åriga Atte Ahokas från Forssa är frontfigur för de unga klimatdemonstranterna. “Han är Finlands Greta Thunberg!”, säger en av de äldre demonstranterna på plats.

- En vanlig fredag händer det inte så mycket här. Vi är ganska samma gäng som står här och vi brukar skämta om att vi är en fredagsfamilj. Vi brukar prata om klimatförändringen och dela olika bekymmer, berättar Atte Ahokas.

Klimatdemonstranter med banderoller på riksdagens trappa.
Klimatdemonstranterna samlas varje fredag kl. 9-12 på riksdagens trappa. Oftast är några tiotal demonstranter på plats. Klimatdemonstranter med banderoller på riksdagens trappa. Bild: Yle / Linda Söderlund klimatstrejk

I flera veckor har gruppen nu talat om regeringens klimatmöte som inleds på hotellet Rantapuisto i Nordsjö i dag. Förväntningarna på konkreta åtgärder och beslut är höga.

- Klimatförändringen är inte ett politiskt problem, utan klimatförändringen är en era - och den borde dominera allt politiskt beslutsfattande, säger Ahokas.

Regeringen ska enas om konkreta klimatåtgärder

Regeringens ambitiösa mål är att Finland ska vara klimatneutralt år 2035, men hittills har de stora besluten om hur man ska nå dit lyst med sin frånvaro.

På regeringens klimatmöte i dag väntas inte heller några beslut, men en politisk överenskommelse om vad som behöver göras för att nå klimatmålet. Inom regeringen kallas mötet Korpilampi tvåan.

Varför kallas mötet Korpilampi tvåan?

  • Namnet “Korpilampi” hänvisar till ett konsensusmöte som ordnades år 1977 av statsminister Kalevi Sorsa (SDP) på kongresshotellet Korpilampi i Esbo. Då uppstod en speciell Korpilampianda där man kom överens om finanspolitiken.
  • Förra statsministern Antti Rinne (SDP) höll ett Korpilampimöte genast efter att hans regering hade tillträtt, på Korpilampi i Esbo.
  • Det fattades beslut om Korpilampi tvåan redan under Rinnes tid.
  • Korpilampi tvåan hålls inte på Korpilampi, utan på kongresshotellet Rantapuisto i Nordsjö i östra Helsingfors.
  • I mötet den 3-4 februari deltar regeringen och regeringspartiernas riksdagsgrupper. På måndagen diskuteras klimat, medan tisdagen ska handla om sysselsättningsåtgärder.

Under måndagen deltar bland andra professor Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel. Han ska bland annat presentera siffror på hur långt dagens klimatåtgärder räcker för att nå klimatmålet.

Klimatdemonstranter på riksdagens trappa sätter upp en banderoll.
Mor- och farföräldrar har bildat en egen grupp, som stöder ungdomarna i deras kamp för klimatet. Klimatdemonstranter på riksdagens trappa sätter upp en banderoll. Bild: Yle / Linda Söderlund klimatstrejk

Klart är ändå att det behövs tilläggsåtgärder.KIimatpanelen krävde i höstas att Finland avstår från torvförbränningen, att skogsavverkningarna bibehålls på nuvarande nivå och att det görs större satsningar på elbilar.

- Vi kan bli klimatneutrala mycket tidigare! Vi har alla möjligheter att klara det innan 2035, det handlar bara om den politiska handlingskraften, säger Ahokas.

Får torvförbränningen ett slutdatum?

Åtgärderna som regeringen föreslår måste vara sådana att alla regeringspartier kan ställa sig bakom dem.

Mötet är intressant eftersom det samtidigt mäter regeringens funktionsförmåga. De gröna och Centern har upprepade gånger varit oense om klimatfrågorna och därför är det intressant att se om regeringen nu lyckas enas om konkreta åtgärder.

Det finns också stora möjligheter. Det kräver att vi nu, just nu, ändrar riktning

Den enskilda, mest betydelsefulla klimatåtgärden skulle vara att förbjuda torvförbränningen. Torven ger större utsläpp av växthusgaser än alla personbilar i Finland tillsammans.

- Vi kan inte fortsätta förbränna torv. Det hjälps inte om man vill eller inte vill, utan utsläppen måste fås ner, punkt, säger Ahokas.

Centern har inte velat slå fast ett datum för när torvförbränningen ska upphöra. De gröna skulle däremot gärna se att torvförbränningen förbjuds år 2029, samtidigt som kolförbränningen förbjuds.

“Det finns många motkrafter”

Juhani Lehto från Tavastehus demonstrerar på riksdagens trappor så gott som varje fredag. Han rullar upp en stor gul banderoll med texten “För våra barnbarns framtid”.

- Vårt krav har alltid varit att vi behöver åtgärder, inte bara prat, prat och prat.

Klimatdemonstrant i röd mössa på riksdagens trappa.
Juhani Lehto tror att det är realistiskt att Finland blir klimatneutralt 2035, men det kräver mycket internationellt samarbete, inte bara nationella beslut. Klimatdemonstrant i röd mössa på riksdagens trappa. Bild: Yle / Linda Söderlund klimatstrejk

Lehto hoppas att regeringen i dag går ett steg vidare, från ord till handling.

- Jag tycker att klimatfrågor som gäller industrin och trafiken är viktigast. Sedan behövs också internationella beslut, där vi måste samarbeta med EU.

Varför tror du att det går så långsamt att göra de stora klimatbesluten?

- Nå, det är stora beslut och man blir inte färdig så snabbt, det måste vi förstå. Men det finns också många motkrafter. Vi har fossilindustrin och bilindustrin som inte är så snabba att övergå till el- och gasbilar. Man måste bara vara ihärdig, säger Lehto.

Klimatengagemanget ger sällskap, mening och frisk luft

Olavi Fellman från Esbo har demonstrerat för klimatet ända sedan hösten 2018, bortsett från några veckors semesterpaus.

- Jag är redo att komma hit hela 20-talet, om det behövs. Vi är alla goda vänner här. Vi pratar om viktiga saker och vi får frisk luft. Sen när klockan är tolv går vi tillsammans och dricker kaffe eller äter lunch.

Klimatdemonstrant på riksdagens trappa, med röd banderoll med texten "Stop fossil burning".
"Det är en paradox att världen förfasas över coronaviruset, fast klimathotet kan ge mycket större konsekvenser för mänkligheten", säger Juhani Lehto. Klimatdemonstrant på riksdagens trappa, med röd banderoll med texten "Stop fossil burning". Bild: Yle / Linda Söderlund klimatstrejk

Fellman säger att det finns ett mycket stort tryck på att regeringen tar itu med klimatfrågorna på allvar. Han tycker att ju mer information man får om klimatförändringen, desto mer hotfull verkar den.

- Men det finns också stora möjligheter. Det kräver att vi nu, just nu, ändrar riktning. Jag tror att vi är redo - vi måste bara göra det!

Läs också

Klimat