Hoppa till huvudinnehåll

Valviras högsta chef om äldrevården: Ulrikahemmet öppnade Pandoras ask - professor vill ta bort tillstånd av dem som vanvårdar

markus henriksson.
Markus Henriksson är överdirektör vid Valvira. markus henriksson. Bild: Tiia Lillkvist/ Yle Valvira,markus henriksson

Krisen inom äldreomsorgen är inte över, klagomålen fortsätter att strömma in, säger Valviras högsta chef Markus Henriksson. Läget är fortfarande akut.

Över tusen klagomål har rasslat in till Valvira och regionförvaltningsverken om boendetjänster för äldre i Finland under det gångna året.

- Det var som om Pandoras ask öppnades i Kristinestad för ett år sedan. Vårt beslut att avbryta verksamheten vid Ulrikahemmet ledde till att folk vågade börja klaga över vårdens kvalitet, säger han.


Markus Henriksson var den vid Valvira som fattade beslutet om att avbryta verksamheten vid Ulrikahemmet som drevs av det privata vårdbolaget Esperi Care.

"Vi var inte beredda på den uppståndelse som följde"

- Det var inte ett svårt beslut, säger han i dag. De lokala myndigheterna och Valvira hade berett saken väl, all fakta fanns till hands.

Ingen var ändå beredd på den uppståndelse som följde.

Ulrikahemmet i Kristinestad blev toppen av isberget. Det kan man konstatera i dag, ett år senare.

Henriksson säger att det fanns ett grundläggande fel i attityderna hos vårdbolagen.

- Som om de inte förstod vad de höll på med. Det här har småningom blivit bättre.

Trefalt fler ärenden på bara ett år

Antalet tillsynsärenden ökade kraftigt efter att Ulrikahemmet stängdes.

- De har trefaldigats på ett år.

en äldre kvinna i röd blus håller händerna på ansiktet. Sittter vid köksbord bredvis gardin med ljusröd spets
Vårdbehovet ökar i och med att vi lever allt längre. en äldre kvinna i röd blus håller händerna på ansiktet. Sittter vid köksbord bredvis gardin med ljusröd spets Bild: Dmitry Berkut äldre

Svenska Yle intervjuar Valviras Henriksson med anledning av Esperi Cares presskonferens nyligen om vad bolaget har gjort för att förbättra sina tjänster vid äldreboenden.

Många av Esperi Cares enheter synas fortfarande av myndigheterna på grund av problem.

- Det är bra att företaget åtminstone kommunicerar utåt att de försöker förbättra sin verksamhet. Men det finns många obehandlade anmälningar och klagomål kvar om bolaget hos Valvira.

De som bryter mot lagen borde fråntas sina tillstånd― Marja Vaarama, professor emerita

Professor emerita Marja Vaarama instämmer, öppen information handlar om rykte.

- Ett kapitalplaceringsbolag som Esperi Care måste värna om sitt rykte. Affärerna går dåligt om ryktet är skamfilat, säger Vaarama till Svenska Yle.

Också Vaarama nämner "Pandoras ask" när det handlar om klagomål om vanvård av äldre.

- Korken på flaskan öppnades igen en gång efter att Valvira visade att att man tar till allvarliga åtgärder mot vanvård av äldre. Anhöriga vågade börja lämna in klagomål, både inom den privata och offentliga äldreomsorgen.

I dag är Esperi Care inte det enda bolaget som föranlett klagomål. Också Attendo berörs, liksom också Mehiläinen och andra mindre bolag - samt olika kommuner.

Marja Vaarama om professerori emerita.
Marja Vaarama har arbetat med frågor gällande äldre i hela sitt liv. I dag är hon professor emerita. Marja Vaarama om professerori emerita. Bild: privat forskare,professorer

Vaarama har tidigare föreslagit att bolag som erbjuder undermålig vård borde fråntas sina tillstånd att erbjuda boendetjänster för äldre.

Det är fråga om bolag, som medvetet bryter mot lagen.

- Det här har inte ännu hänt, men Valvira har satt ner foten och det är bra. Valvira har alla befogenheter som behövs för att ingripa. Så här kan vi inte ha det längre i äldreomsorgen, säger Vaarama.

Det stora vårdbehovet en överraskning?

Valviras Henriksson säger att läget fortfarande, trots uppståndelsen, är bekymmersam vid många boendeenheter för äldre.

- Det finns ännu "dåliga" boendeenheter, som inte borde finnas. Situationen är inte alls tillfredsställande än.

Antalet äldre, som behöver maximal omvårdnad, ökar kraftigt och det här kommer att fortsätta.

- Det här har vi inte riktigt varit förberedda på. Det känns som om det finländska samhället inte har förstått hur mycket mer resurser vi behöver för att ta hand om de äldre, fortsätter Henriksson.

Vårdpersonalen har också blivit modigare. Tröskeln att lämna in besvär har blivit lägre. Personalen är bekymrad över patientsäkerheten på sin arbetsplats.

Råddiga roller och dåligt ledarskap

Hur går det då med lagarna om mängden personal per klient? (Det som kallas för vårdardimensionering.)

- Vi har pratat om personalmängden i vården sedan 1980-talet då jag beredde frågan, säger Vaarama.

Hon tillägger: Men rollerna är råddiga i dag. Vårdpersonal ska inte tvätta golvet eller diska. Det ska annan personal göra. Annars lider vården.

Vaarama säger att det visst går att få tag på personal i dag. Men lönen och arbetsvillkoren är dåliga, ledarskapet och uppskattningen av jobbet likaså.

- Därför vill folk inte jobba i vården och orkar inte i sitt jobb.

Valviras Markus Henriksson säger att mycket är på gång nu.

- Lagstiftningen kommer snart till riksdagen, men alla finländare kan inte jobba inom äldreomsorgen. Personal behövs också annanstans i samhället.

Fler kunniga händer behövs helt enkelt i vården.

- Vi borde också kunna flexa i jobbet med äldre. Ibland mår klienterna bättre, ibland sämre, och då borde tjänsterna hänga med. Det här fungerar inte idag.

Vårdreformen skulle gagna särskilt de äldre

Äldreomsorgen skriker efter en vårdreform, som skulle förtydliga kommunernas eller landskapens skyldigheter.

- Det gäller också att inse att läget inom äldrevården inte korrigeras genom ett trollslag. Det är fråga om ett långvarigt projekt för alla parter, betonar Henriksson.

Äldre vanvårdas medvetet― professor emerita Marja Vaarama

Vaarama går hårdare ut. Hon talar om äldre som "vanvårdas institutionellt".

- Vanvården syns i statens och kommunernas budget. Man har underbudgeterat vården av äldre sedan 1990-talet.

Finland använder nästan hälften mindre pengar för äldreomsorg jämfört med övriga Norden.

- Vår värdegrund vacklar, säger hon. De äldre ses som samhällets ynkor, såsom allas belastning.

Här, mitt i intervjun för Svenska Yle, blir Vaarama upprörd.

Hon minns hur hon själv som drygt 20 år gammal visade upp befolkningspyramider, där de äldres antal dominerar på 2030-talet.

- Man kan inte säga att vi inte har vetat. Det fanns guider, prognoser, kunskap, men vi har inte velat se dem. Vi har inte velat ta emot signalerna om att det kommer att se ut så här.

Hon säger att det också handlar om politikernas ansvar. Inget parti har velat lyfta fram de äldre som huvudtema på sikt.

Tydliga lagparagrafer och reda pengar

Problemen inom äldrevården har mångfaldigats i och med att generationerna lever längre, från tidigare två, max tre generationer är vi nu uppe i till och med sju generationer vid liv, samtidigt.

- Vad ska folk själva stå för i framtiden och vad ska samhället garantera, det måste vi fråga oss, säger Vaarama vidare. Vi måste prata öppet om olika alternativ.

Vaarama tror inte längre på några rekommendationer inom äldreomsorgen.

- Deras effekt är lika med noll. Det syns nu, när katastrofen inom äldreomsorgen är ett faktum. Vi behöver tydliga lagparagrafer. Så behöver vi reda pengar. Nog finns det pengar i Finland.

Vaarama nämner till sist några punkter, som har stor betydelse för äldreomsorgen i framtiden:

  • Satsa mer på grundläggande social- och hälsovård och få dem att fungera ihop. Att åtgärda tidigt sparar pengar.
  • Fäst uppmärksamhet vid ledarskapet i vården. Skapa mätinstrument för hur olika åtgärder påverkar vården.
  • Mer pengar till äldreomsorgen. Gör det möjligt att uppfylla vårdlöftet (vad alla har rätt till) gällande god vård till livets slut.
  • Skapa nationella kvalitetskriterier för hur god vård ser ut.
  • Läs också