Hoppa till huvudinnehåll

Fullsatt på finlandssvensk litteraturkväll i Stockholm – "Jag har läst Kjell Westö och kommit på så mycket som jag inte vet om Finland"

En panel med författare sitter på en upplyst scen i en fullsatt källarlokal.
När den finlandssvenska författarkvällen Nu Imorron ordnades för första gången i Sverige blev Scalateaterns källare fullsatt. En panel med författare sitter på en upplyst scen i en fullsatt källarlokal. Bild: Marianne Sundholm / Yle Förlaget,Schildts & Söderströms,Adrian Perera,Ulrika Gustafsson,Scalateatern

Under hösten trädde Tua Forsström in i Svenska Akademien, tidningen Vi läser gav ut ett specialnummer om finlandssvenska författare, Monika Fagerholm fick mycket synlighet i både svenska medier och bokhandlar. Men hur intresserade är svenskar av finlandssvensk litteratur?

En mörk och regnig januarikväll slår värmen i Scalateaterns källare emot med kraft. Salen är fullsatt redan i början av kvällen när estradpoet Rosanna Fellman intar scenen. Publiken – som består framför allt av svenskar, inte av Stockholms finlandssvenskar – stannar för två panelsamtal med finlandssvenska författare och så avrundas kvällen med att de får höra Tua Forsström läsa.

Rosanna Fellman läser ur en bok på en scen.
Rosanna Fellman inledde kvällen. Rosanna Fellman läser ur en bok på en scen. Bild: Klara Sandberg Förlaget,Schildts & Söderströms,Scalateatern,Rosanna Fellman

För Stockholmsväninnorna Charlotta Conradi och Kerstin Törnroth var det främst Tua Forsström som var lockbetet i kväll men de är glada att ha fått höra fler unga finlandssvenska författare också.

Det är ju så att vi känner till alldeles för lite

– Det är ju så att vi känner till alldeles för lite. Jag har läst Kjell Westö och kommit på så mycket som jag inte vet om Finland, så jag skulle vilja läsa mer, säger Conradi.

– Jag kom hit för att jag blir mer och mer intresserad av finlandssvensk och finsk kultur och historia. Jag har en son som har flyttat till Helsingfors och bor där med sin familj, och då får jag ju inblick i mycket som är spännande, säger Törnroth.

Stor synlighet för finlandssvenskan i fjol

Litteraturkvällen Nu imorron, döpt efter Märta Tikkanens debutroman, ordnas i samarbete mellan Förlaget M, Schildts & Söderströms och Svenska litteratursällskapet.

Att det är fullsatt på Scalateatern i Stockholm är inte det första tecknet på ett förstärkt intresse för finlandssvensk litteratur i Sverige.

I Stockholm syns rätt regelbundet reklam för bokhandlarnas författarsamtal med namn som Kjell Westö, Monika Fagerholm och Karin Erlandsson. Tidningen Vi läser gav i höstas ut ett helt specialnummer om bara finlandssvenska författare. Och i december fick förstås Svenskfinland en egen representant i Svenska Akademien i Tua Forsström.

Ellen Strömberg och Ulla Donner i samtal på en scen.
Ellen Strömberg och Ulla Donner i panelsamtal om arbetslivet, perfektionism och mental hälsa. Ellen Strömberg och Ulla Donner i samtal på en scen. Bild: Klara Sandberg Förlaget,Schildts & Söderströms,Scalateatern,Ulla Donner,ellen strömberg

Hanna Bergström som är litteraturredaktör för Nöjesguiden och driver också Instagramkontot Boksamtal leder ett av panelsamtalen under kvällen. Hon är glad över uppslutningen, och hoppas det är ett tecken på att det är mer än ljudboken som växer inom litteraturen.

– Jag tror och hoppas att litteraturkvällar generellt är på uppgång, att man börjar förstå att det finns ett enormt värde i att läsa om andras berättelser och liv.

Från det finlandssvenska och sverigefinnarna i Sverige finns det ett enormt stort bidrag till vår kulturkonsumtion

När det gäller kultur med finska rötter nämner Bergström svenskarnas speciella intresse för finlandssvenskar och sverigefinnar inom musik, som med Markus Krunegård och Anna Järvinen.

– Från det finlandssvenska och sverigefinnarna i Sverige finns det ett enormt stort bidrag till vår kulturkonsumtion. Jag hoppas det kan gälla litteraturen också.

Finlandssvenska böcker ges ut av svenska förlag

De finlandssvenska förlagen jobbar konstant med att deras författare ska synas mer i Sverige och nå den klart större marknaden som den svenska målgruppen innebär.

Med jämna mellanrum är det någon finlandssvensk författare som får stor synlighet. Monika Fagerholm och hennes senaste bok, Vem dödade bambi, syntes mycket i svenska medier och var också synligt framställd i bokhandlarna.

Bokhandelsgruppen som driver Sveriges största bokaffärskedja Akademibokhandeln och nätbokhandeln Bokus meddelar Yle per mejl att just Fagerholm sålt medelbra, men att de finlandssvenska förlagens satsning på att jobba med mediebearbetning i Sverige inte gett några större avtryck i deras försäljningskanaler. Och just Fagerholm ges som de flesta större namn i Svenskfinland ut av ett svenskt förlag i Sverige, Fagerholm av Albert Bonniers förlag.

Jag skulle hemskt gärna säga att det berodde på ett specifikt ökat intresse för just det finlandssvenska men det vore lite att skönmåla det

Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers förlag, har märkt att både Förlaget M och Schildts & Söderströms satsat i Sverige. Den finlandssvenska litteraturen har fått mer synlighet den senaste tiden, men förklaringen ligger kanske inte i just Svenskfinland tror han:

– Jag tror det stämmer att temperaturen gått upp lite, men intresset ligger primärt på det Nordiska och inte det finlandssvenska i sig. Vi ger ut en hel del böcker från Finland men också från Norge och Danmark. Det såg man inte lika ofta för några år sedan.

– Jag skulle hemskt gärna säga att det berodde på ett specifikt ökat intresse för just det finlandssvenska men det vore lite att skönmåla det, säger han.

Samtidigt säger han att man inte ska underskatta den symboliska betydelsen av Tua Forsströms inträde i Svenska Akademien.

– Det blev en markering på att den här litteraturen verkligen hör till den svenska litteraturen, att det är varianter av samma släkt.

Tua Forsström läser ur en bok vid en mikrofon.
När Tua Forsström läser på Scalateatern är det knäpptyst i salen. Tua Forsström läser ur en bok vid en mikrofon. Bild: Klara Sandberg Förlaget,Schildts & Söderströms,Scalateatern,Tua Forsström

Vad krävs det för att en finlandssvensk bok ska intressera svenska läsare?
– Jag tror inte det finns ett specifikt finlandssvenskt intresse, säger Sandström. Möjligtvis för det nordiska. Vi har haft väldigt stora framgångar med Kjell Westö, han har blivit större och större för varje bok.

Sandström säger att Westö lyckas fylla ett tomrum genom att våga skriva som få svenska män i hans generation gör.

– Dels använder han romanformen på ett väldigt omfamnande sätt, och det andra är att han vågar skriva om kärlek och nära relationer. Och det går ner i generationer. Om vi tar en annan manlig finlandssvensk författare, Philip Teir, så skriver också han om saker du inte hade sett i samma generation i Sverige.

Philip Teirs nya roman ges ut av Wahlström & Widstrand i Sverige som är en del av Bonnierförlagen.

Intresset vilat på några stora namn

I källaren på Scalateatern är arrangörerna klart glada över den stora uppslutningen men vet också att det finns mycket jobb kvar för att göra Svenskfinlands författare kända för en större publik i Sverige. Arbetet med litteraturkvällen Nu imorron fortsätter i Sverige under året.

I kväll har de valt att hämta framför allt nya namn till Stockholm.

– Hittills har fisv litteratur vilat ganska mycket på enskilda författare. Jörn Donner, Märta Tikkanen, Tua Forsström. Det blir ganska ikoniska författarskap, och det är dags att variera den biten. Det finns mycket, det finns ett spektrum där också, säger Schildts & Söderströms litterära chef Anna Friman, på plats.

Ulrika Gustafsson och Adrian Perera diskuterar på en scen.
Ulrika Gustafsson och Adrian Perera samtalar om klass. Ulrika Gustafsson och Adrian Perera diskuterar på en scen. Bild: Klara Sandberg Förlaget,Schildts & Söderströms,Adrian Perera,Ulrika Gustafsson,Scalateatern

På Scalateatern lyssnar publiken engagerat på panelsamtalen med Ulla Donner, Ellen Strömberg, Adrian Perera och Ulrika Gustafsson. Till slut är det andäktigt tyst när publiken får höra Tua Forsström läsa. Visst är det hon som är dragplåstret för kvällen.

– Tua Forsströms inträde har nog haft en ganska stor effekt på intresset för finlandssvensk litteratur i Sverige, säger Anna Friman.

– Men så tror jag också det finns grupper som alltid har varit intresserade. Man närmar sig den finlandssvenska litteraturen från lite olika håll, svenskspråkiga är ju inte en homogen grupp. Vi jobbar nu för att finlandssvensk litteratur ska bli känd i Sverige, att den överhuvudtaget existerar och finns och vad den består av, det kan också göra att nya grupper hittar den.

Minoritetsperspektiv och spännande finska

Frågar man svenskarna i publiken på Nu imorron verkar det vara nyfikenheten på Finland överlag som väcker intresse för den finlandssvenska litteraturen. Okunskapen om Finland upplevs som stor.

Hanna Bergström lyfter fram också minoritetsperspektivet.

– Många som tar del av litteratur och läser böcker vill ju lära sig nåt, se ett nytt perspektiv. Och det är ett perspektiv som varit delvis bortglömt, även i det vi läser i skolan som barn, man har inte pratat så mycket om finlandssvenskar eller sverigefinnarna och hur nära länderna varit.

Vi ska lära oss lite finska också, få in den här klangen som finns som är så speciell

På Scalateatern avrundas kvällen med musik. Den här gången är det Amanda, Viktor och Varat som bjuder på tangotoner, och också ger sig in på en del strofer på finska. Charlotta Conradi är betagen.

– Nu säger jag till min kompis här att vi ska lära oss lite finska också, få in den här klangen som finns som är så speciell, förstås i det finlandssvenska sättet att tala men också det finska ju, när de sjunger här inne på finska blir jag alldeles kollrig.

Noterat om finlandssvensk litteratur

Tidningen Vi läser gav ut ett nummer om finlandssvensk litteratur i höst, i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland. Numret kan laddas ner gratis här.

I artikeln Det eviga problemet Sverige – Om utgivningen av ny finlandssvensk skönlitteratur i sverigesvenska delupplagor åren 2000-2016 har Tomi Ritamaa tittat på hur finlandssvenska författare ges ut i Sverige som delupplagor hos de svenska förlagen. Under de åren är det framför allt fyra författarnamn som sticker ut med en större mängd titlar: Eva-Stina Byggmästar, Claes Andersson, Bo Carpelan och Kjell Westö.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje