Hoppa till huvudinnehåll

”Någon gör stora pengar på elever som snusar”

Snuset är allt populärare bland tonåringar i Raseborg och det skapar problem, i Karis utreds flera fall av polisen

Allt fler ungdomar går med en prilla under läppen. Någonstans sitter någon och gör stora pengar på ungdomarnas beroende. Frågan är: Vems ficka landar pengarna i?

Det hör till att tonåringar testar på något förbjudet. Tidigare var det tobak, i dag är det snus.

Men den allt mer liberala synen på snus har fått allvarliga följder i skolan, vittnar skolpersonal i Karis om.

Det olagliga snuset orsakar hot och våld bland eleverna och det finns misstankar om att det finns en aktiv rekrytering av nya snusanvändare.

Lätt att få tag på

För att ta reda på hur tonåringarna själva ser på detta bruna guld beger jag mig till skolhuset där alla svenskspråkiga tonåringar i Karis går i skola.

I skolhuset som högstadiet och gymnasiet delar på är det rast och i lobbyn har pingisspelandet kommit i gång.

Trots att både det är olagligt för minderåriga att inneha och använda snus är det inga svårigheter att prata om det med eleverna. Tvärtom vittnar de om hur enkelt det är att få tag på snus.

Man frågar kompisar så får man nog tag på det― En elev som går i sjuan

Snuset har fått ett uppsving i skolan de senaste åren. Det visar statistiken och det vittnar också elever om.

Några elever som går i nian säger att det är mera tal om snus nu än tidigare. Folk frågar regelbundet efter snus och vem som har snus till salu.

Sjundeklassare berättar att snuset gjorde entré i skolan redan när de gick i sjätte klass men att det används ännu mera nu i högstadiet.

Det är inte så konstigt om utbudet av snus i Karis svenska högstadium är stort.

Enligt en undersökning av Institutet av hälsa och välfärd har antalet pojkar som snusar dagligen fördubblats på två år.

I Karis svenska högstadium snusade knappt 15 procent av pojkarna dagligen i fjol.

Statistiken ser inte bättre ut för Ekenäs högstadieskola, där nästan 16 procent av pojkarna uppgav att de använder snus dagligen.

Grafen visar att antalet pojkar som snusar dagligen har vuxit i Raseborg och procentuellt flest pojkar som snusar hittas i Karis svenska högstadium.
Grafen visar att antalet pojkar som snusar dagligen har vuxit i Raseborg och procentuellt flest pojkar som snusar hittas i Karis svenska högstadium.

Siffrorna gällande snusanvändningen bland pojkar år 2017 fattas i materialet för alla skolor utom Karis svenska högstadium.

Också statistiken som gäller båda könen vittnar om att snuset blivit vanligare i årskurs 7-9 i Raseborg. Ökningen är betydligt större bland svenskspråkiga elever.

Snusanvändningen bland pojkar och flickor ökar i alla skolor i Raseborg

Den dagliga snusanvändningen bland elever i Raseborg ökar i alla skolor. I statistiken saknas Höjdens skola och Hakarinteen koulu.
Den dagliga snusanvändningen bland elever i Raseborg ökar i alla skolor. I statistiken saknas Höjdens skola och Hakarinteen koulu.

I statistiken fattas den finska skolan i Ekenäs, Hakarinteen koulu, samt Höjdens skola i Tenala.

Hakarinteen koulus rektor Aulimaija Poutanen uppger att det inte finns några uppgifter om den dagliga snusanvändningen i skolan i THL:s undersökning. Snusanvändarna är så få eller så finns de inte alls, enligt Poutanen.

Skolan har det här läsåret inte behövt ingripa i en enda situation där en elev skulle ha använt eller innehaft snus.

Yle Västnyland har inga uppgifter om snusanvändningen i Höjdens skola.

Det populäraste snuset i skolan beskrivs av tillverkaren som extra starkt och på en svensk snusförsäljningssajt berättar användare att just det här snuset ”levererar en brutal kick” och att det ”går rakt upp i huvudet”.

Snuset som de flesta använder är nästan tre gånger starkare än snus av annat märke. Det har en nikotinhalt på 22 milligram nikotin per gram snus medan andra vanliga märken av portionssnus har mellan 8-10 milligram nikotin per gram.

Annonser på Snapchat

Hur många elever som säljer snus är svårt att veta, men några svårigheter att hitta snus verkar eleverna inte ha. Det här trots att snus är förbjudet att sälja i Finland.

Vill elever få tag på snus frågar de ofta en kompis men en stor del av försäljningen sker också på sociala medier, såsom Snapchat.

Snapchat är en applikation där man kan skriva, skicka bilder eller videor till andra användare som man lagt till och godkänt.

Det speciella med Snapchat är att postningarna försvinner efter en viss tidsperiod. En bild skickad mellan två användare försvinner efter tio sekunder. En bild som läggs ut så att alla vännerna kan se försvinner efter 24 timmar.

En annons för snus på Snapchat syns på skärmen till en mobiltelefon.
Annonser med till exempel bilder på stockar med snus läggs ut på Snapchat. Då vet ungdomarna vem de ska kontakta. En annons för snus på Snapchat syns på skärmen till en mobiltelefon. Bild: Malin Valtonen / Yle snus,oden's snus

Lägger en användare ut en snusannons på Snapchat är med andra ord beviset borta efter ett dygn. En väldigt praktisk funktion om man säljer snus med andra ord.

- Så här kan det se ut, säger en av eleverna till mig.

Hen tar upp sin mobiltelefon. På skärmen syns en bild av en ljusblå plastpåse med stockar med snus.

Texten på bilden meddelar kort och gott: Nu finns det snus.

Någon vuxen gör pengar på de här barnen― Karin Björklöf, kurator för eleverna i Karis svenska högstadium

Försäljningen kan ske utanför skolan, men elever berättar att burkar också kan byta ägare i något hörn i skolan när rasterna tagit slut och korridorerna tömts på folk.

Att sälja snus kan ge elever en viss status i skolkorridorerna. Man blir något av en snuskung.

- Man blir någon om man säljer snus och andra blir beroende av dig, säger kurator Karin Björklöf, som jobbar med de svenskspråkiga grundskoleeleverna i Karis.

Hon brukar prata med eleverna om själva businessen bakom snusförsäljningen, eftersom hon upplever att prat om hälsorisker med snus inte biter nämnvärt på dem.

Hon är övertygad om att det finns någon som tjänar bra på ungdomarnas snusberoende.

- Det är stora pengar i rörelse och jag ser att det är helt systematiskt. Någon vuxen gör pengar på de här barnen.

Snuset kommer två olika vägar

En burk snus verkar ha ett fast pris på fem euro i Karis svenska högstadium. Ibland säljs hela stockar med tio burkar snus eller till och med enskilda prillor.

På nätet kan man köpa en stock snus av det märket som används mest bland eleverna i Karis för 25 euro. Säljs alla tio burkar för fem euro styck gör säljaren en vinst på 25 euro per stock. Säljs prillorna styckevis är vinsten troligen mycket större.

Men hur vägen för en snusprilla ser ut, från snusbutiken till munnen på en trettonårig Karisbo, finns det olika uppfattningar om.

En del ungdomar menar att det finns vuxna i Raseborg som köper snus till exempel på Sverigefärjan och sedan säljer det vidare till dem. Andra menar på att det finns föräldrar som köper snus åt sina barn.

De allra flesta verkar ändå tro att försäljningen är lokal och görs mellan personer som känner varandra.

Men en del av snuset härstammar också från större ligor som illegalt smugglar in stora mängder snus från Sverige till Finland.

Snuset på bild är en del av ett snusbeslag på över två ton som finska Tullen gjorde i fjol. Det är ett av de största fallen av snussmuggling mellan Finland och Sverige. Två män i 30-årsåldern från huvudstadsregionen misstänks för brottet.

Kommissarie Markus Ramstedt vid Raseborgspolisen konstaterar att det är ganska krävande att komma åt den olagliga försäljningen av snus. Han och hans poliskollegor får kännedom om bara en bråkdel av all snusförsäljning i Raseborg.

- Ganska sällan kommer folk och anmäler rakt till polisen. Då är det också svårt för oss att ingripa.

I teorin kan polisen skrida till åtgärder då de påträffar en tonåring med en prilla under läppen, eftersom det är olagligt för personer under 18 år att använda eller inneha tobaksprodukter.

I praktiken tar polisen ändå oftast bara itu med försäljningen. Det sker mest i fall som är relativt lätta att lösa och som inte binder upp för mycket resurser.

- De flesta fall som kommer till oss är klara och tydliga och lätta att reda upp. I mer oklara fall måste vi göra ett avgörande att är det något vi lägger resurser på eller inte.

I fjol hade Raseborgspolisen hand om åtta fall av brott vid försäljning av tobak. Av dessa handlade tre om snus och alla är kopplade till Karis.

Det är ändå inte något bevis för att snuset är ett större problem i Karis än någon annanstans i trakten, påpekar Ramstedt.

Han menar att det är ett sammanträffande eftersom bara en så liten del av all försäljning når polisens öron.

Barn under 15 sålde snus i skolan

I alla tre snusfall i Raseborg i fjol sålde ungdomar snus till jämnåriga i Karis.

I det första fallet var det frågan om en person född 2002 som blev fast för snusförsäljning.

De andra två fallen är ihopkopplade med varandra och skedde strax efter skolstarten i augusti. Då blev två ungdomar fast för att ha sålt snus i svenska högstadiet och gymnasiet i Karis.

Den ena var under 18 år gammal och den andra under 15 år.

Skolans personal anmälde försäljningen till polisen.

Det handlade om en begränsad mängd snus, några burkar.

Vad påföljden för de här tonåringarna blir är ännu inte avgjord, konstaterar kommissarie Ramstedt.

Ynglingen som var under 15 år kommer dock undan utan straff eftersom man blir straffskyldig först när man fyllt 15 år.

Den andra tonåringen får antagligen bötesstraff. Så stora böter handlar det inte om.

- Påföljden är inte så ”hujsig” om man inte har inkomster för böterna är ju kopplade till inkomsten, kommenterar Ramstedt.

Han påpekar ändå att försäljningen leder till en anmärkning i straffregistret och det i sin tur kan ha negativa följder när man ska studera eller arbeta inom vissa yrken i framtiden.

Orsakar bråk i skolan

Snuset skapar inte bara jobb för polisen. Det ger också upphov till våld och hot i skolan, säger kurator Karin Björklöf, och det finns en risk att snuset sprider sig till de lägre klasserna.

Björklöf upplever att det finns elever som aktivt försöker rekrytera nya elever att testa på snus, i förhoppning om att få fler som blir beroende av snus. Det kan också vara en orsak till att det är dubbelt fler elever i Karis svenska högstadium som snusar än i Finland överlag.

Det är veckovis små uppgörelser i korridoren. Eller så går det rykten om att folk ska göra upp utanför skolan

En elev kan först bli bjuden på ”gratis” snus - för att i ett senare skede krävas på pengar. Eller så stiger priset på snuset plötsligt och elever tvingas betala mera för sitt snus.

- Det är veckovis små uppgörelser i korridoren. Eller så går det rykten om att folk ska göra upp utanför skolan, säger Karin Björklöf.

De som tjallar till lärare eller andra vuxna kan också bli hotade. Tonåringarna drar sig också från att berätta vad som pågår eftersom de vet att de inte borde ha något med snus att göra överhuvudtaget, säger Björklöf.

Föräldrar löser ut snus som skolan beslagtagit

I Karis svenska högstadium blir elever regelbundet fast för att ha snusat på skoltid. Hur ofta det sker beror på utbudet av snus, finns det mera blir också fler elever fast, säger rektor Andreas Hollsten.

Vad eleven får för straff för att ha snusat beror på hur många gånger eleven tidigare blivit fast för samma sak. Föräldrarna kontaktas ändå alltid.

Så här ser konsekvenstabellen ut

Första gången en elev blir fast för innehav eller användning av snus så förs ett fostrande samtal mellan eleven och den lärare som tagit eleven på bar gärning. Eleven pratar också med skolhälsovårdaren.

Andra gången eleven ertappas med snus i skolan bjuds vårdnadshavarna in till en diskussion med skolhälsovården. Ett fostrande samtal förs också den här gången mellan elev och den lärare som sett snusanvändningen eller snusinnehavet.

Tredje gången tillkommer en kvarsittning. Vårdnadshavarna diskuterar situationen med rektorn och en barnskyddsanmälan görs.

Fjärde gången eleven blir fast får hen en skriftlig varning och skolan gör en ny barnskyddsanmälan.

Det snus som skolpersonalen beslagtar av eleverna förvaras i skolan. Barnets förälder ges möjligheten att hämta snuset, annars slängs snuset efter tre månader.

- Jo det har nog hänt att de (föräldrarna) kommer efter det. Både snus och e-cigaretter, säger Hollsten.

Rektor Andreas Hollsten och hans kollegor tar årligen fast någon elev för att ha sålt snus i skolan. I sådana fall kopplas alltid polisen in.

Hur vanligt är det att du behöver ringa till barnskyddet för att ett barn upprepade gånger blivit fast för att snusa i skolan?

- Nog händer det. Det är tyvärr oftast sådana som får anmälningar från andra håll också.

En anmälan till barnskyddsmyndigheterna verkar ändå inte ha en avskräckande effekt på alla tonåringar.

- Jag har fått två anmälningar till socialen, det är inte så farligt, kommenterar en av eleverna i skolan.

- De tar snuset och så pratar man.

Vad säger dina föräldrar?

- De säger inte så mycket. Typ att jag inte ska köpa snus.

Ha du fått något straff av dina föräldrar?

- Nä.

Det är en klassisk grej att om något sker i samhället så vänder man sig alltid till skolan och frågar vad vi ska göra― Rektor Andreas Hollsten

Kurator Karin Björklöf upplever att en del föräldrar är lite nonchalanta i sin inställning till snus i skolan.

- Alla föräldrar anser inte att det är så stor grej och tycker det är dumt att vi lägger oss i det.

Björklöf tror inte att en hårdare linje mot snus i skolan skulle förändra situationen, snarare tvärtom. Ju mer förbjudet någonting är, desto mera lockar det tonåringar.

Hon upplever att skolan redan nu gör det man kan inom ramarna för lagen.

- Det är en svår balans att samtidigt fördöma i syftet att skydda barnen mot sådant som är skadligt, men inte heller låta sig provoceras till överdrivna åtgärder som kanske bara får motsatt effekt.

Rektor Hollsten anser att många parter måste jobba tillsammans för att det ska ha effekt. Han nämner idrottsklubbar, kompisar och framförallt föräldrar.

- Det är en klassisk grej att om något sker i samhället så vänder man sig alltid till skolan och frågar vad vi ska göra. Faktum är att barnen bara är här sex timmar per dag. Ändå skyfflas ansvaret ganska snabbt över till oss.

Artikeln uppdaterades 5.2.2020 klockan 08.03. Tidigare var siffran i grafen fel för snusanvändningen bland pojkar i Ekenäs högstadieskola.

Så här blev artikeln till

Yle Västnyland ville undersöka hur lätt det är att få tag på snus om man går i högstadiet och hur eleverna får tag på det.

Vi intervjuade totalt elva pojkar och flickor i Karis svenska högstadium. Eftersom det är olagligt för minderåriga att inneha, använda och sälja snus är eleverna anonyma i artikeln.

Statistiken gällande snusanvändningen i skolorna har vi fått av skolornas rektorer.

För att få en uppfattning om hurdant snuset är som högstadieeleverna använder har vi citerat användare på en svensk snusförsäljningssajt på webben. Även prisexemplen på snus är från en svensk snussajt och kan variera beroende på webbutik.