Hoppa till huvudinnehåll

Om tio år behövs det 4 000 färre lärare i Finland - Sjundeå fastanställer inte nya klasslärare

Skolelever läser i ett klassrum.
Dora Narkiniemi, Linnéa Tikka, Vincent Källbacka och Tindra Grandell i klass tre i Sjundeå svenska skola. Skolelever läser i ett klassrum. Bild: Yle/Minna Almark Sjundeå,elever,skolelever,grundskolan,klassrum,barn,läsning,sjundeå svenska skola

Det föds allt färre barn i Finland och det syns snart i klassrummens skolbänkar. De närmaste tio åren minskar eleverna i årskurserna 1-6 med en femtedel i hela Finland. Också i Västnyland pekar kurvan stadigt neråt.

På landskapsnivå minskar eleverna i årskurs 1-6 minst i Nyland med lite på tio procent fram till år 2030. I resten av landet varierar minskningen mellan 20 och 35 procent.

Det här kommer fram i en rapport som Kommunförbundet har låtit göra.

Det minskade antalet elever betyder också att det behövs färre lärare. Enligt prognosen minskar deras antal i årskurserna 1-6 med över 4 000 fram till år 2030. I prognosen räknar man med att elevernas gruppantal är 20.

Jobbigt inse att skolan krymper

Sjundeå är en liten kommun med lite på 6 000 invånare på nära pendlingsavstånd till Helsingfors. Här har kommunens tjänstemän nyligen uppdaterat elevprognoserna fram till år 2026-2027.

Precis som i resten av Västnyland pekar prognosen för elevantalet i Sjundeå brant neråt.

Graf som visar hur elevantalet minskar i årskurs ett till sex i hela Västnyland.
De svenskspråkiga eleverna minskar med 20 procent i Västnyland mellan år 2020 och 2024. Graf som visar hur elevantalet minskar i årskurs ett till sex i hela Västnyland.

Enligt kommunens beräkningar minskar det totala elevantalet i Sjundeå med närmare 40 procent fram till år 2026. Minskningen är ungefär lika stor bland de finskspråkiga och de svenskspråkiga eleverna.

Det är siffror som är jobbiga att ta del av, säger Sjundeå svenska skolas rektor Katarina Lodenius.

- Det är en stor grej för hela Finland och för Sjundeå är det en jättestor sak. Siffrorna visar att vi om tio år är en väldigt liten skola jämfört med dagens läge.

Lodenius poängterar samtidigt att skolan åtminstone kommer att finnas kvar eftersom den är den enda svenskspråkiga skolan i Sjundeå.

För kommuner på andra håll i landet kan situationen vara ännu besvärligare eftersom eleverna minskar ännu mer.

- Vad händer med skolor som är utan elever och vad händer med Finland när det inte finns så mycket barn längre?

Färre lärare får fastanställas

Eftersom antalet elever minskar kommer också behovet av klasslärare att minska. I dag finns det åtta klasslärartjänster i Sjundeå svenska skola och alla besatta tillsvidare.

Men om eleverna fortsätter att bli färre kommer det bara att behövas fem klasslärare läsåret 2026-2027. Behovet av klasslärare har tjänstemännen fått fram genom att dividera det totala antalet elever med 24.

Därför slog bildningsnämnden i Sjundeå nyligen fast att kommunen enbart anställer klasslärare på viss tid om en klasslärartjänst blir ledig inom de närmaste två åren.

Men det här kan vara problematiskt för skolan, säger rektor Katarina Lodenius.

- Vi har haft svårt att få behörig personal redan nu. Det leder till att vi har ännu svårare att få behöriga klasslärare till de jobb som vi erbjuder.

En korridor i en skola. På ena väggen hänger en lång rad med utekläder.
Elevernas antal minskar i hela landet. En korridor i en skola. På ena väggen hänger en lång rad med utekläder. Bild: Yle/Minna Almark Sjundeå,grundskolan,korridorer,sjundeå svenska skola

Även om Sjundeå bara ligger 50 kilometer från Helsingfors centrum har kommunen haft svårt att locka till sig nya invånare de senaste åren.

Grannkommunen Kyrkslätt har till exempel betydligt lättare att locka klasslärare till sina skolor, säger Katarina Lodenius.

Hon menar ändå att skolan bra klarar sig med det beräknade antalet klasslärare eftersom det också finns timlärare, som har en klass.

- Vi är för tillfället elva grupper även om vi bara har åtta fasta klasslärartjänster. Vi har mycket timlärare med klass, så på det sättet blir siffran lite missvisande.

Också de andra västnyländska kommunerna har svårt att locka till sig nya invånare.

Andelen elever som minskar mellan år 2020-2024 i de västnyländska kommunerna.
Andelen elever som minskar mellan år 2020-2024 i de västnyländska kommunerna.

Sjundeå svenska skola blir som en byskola

Det faktum att elevantalet minskar är något som politikerna måste ta på allvar.

I den rapport som Kommunförbundet har låtit göra står det att många kommuner överdimensionerar sina projekt när de bygger nya skolor eller grundligt renoverar befintliga skolbyggnader.

Orsaken är att man inte vill inse de förändringar som klart framgår av tabellerna, står det i rapporten.

Graf som beskriver hur de finskspråkiga eleverna i hela Västnyland har minskat mellan åren 2020 och 2024.
De finskspråkiga eleverna i årskurs 1-6 minskar med 17 procent mellan åren 2020 och 2024. Graf som beskriver hur de finskspråkiga eleverna i hela Västnyland har minskat mellan åren 2020 och 2024.

I Sjundeå ska man inom snar framtid börja bygga ett nytt skolcenter dit kommunens alla skolor flyttar. I de planerna har man beräknat att elevantalet sjunker och Sjundeå svenska skola är beräknad att ha max 24 elever per årskurs.

- När vi flyttar in i det nya skolcentret kommer vår nuvarande skolbyggnad redan att vara för stor för oss, säger Katarina Lodenius.

Eftersom elevantalet per årskurs ser ut att sjunka långt under 24 elever kommer det troligtvis att bli sammansatta klasser i framtiden, säger bildningsnämndens ordförande Carl-Johan Gottberg (SFP).

- Det blir mera som en byskola. Enligt reglerna i Sjundeå har vi en klasslärare per 24 elever. Vi har inte råd med mera än så.

Minska inte lärarnas antal automatiskt

Men alla kommunalpolitiker i Sjundeå är inte av samma åsikt.

Arja Alho (SDP) menar att det minskade elevantalet också kunde leda till något positivt ifall kommunerna och staten är redo att satsa mera på undervisningen.

Alho sitter i Sjundeås kommunstyrelse och är styrelsens representant i bildningsnämnden.

Arja Alho, en äldre kvinna med grått hår och brun rock står på en skolgård.
Arja Alho hoppas Sjundeå satsar mera på utbildningen i kommunen. Arja Alho, en äldre kvinna med grått hår och brun rock står på en skolgård. Bild: Yle/Minna Almark Arja Alho,Sjundeå

Hon anser att elevgrupperna överlag är för stora på många håll i Finland och hoppas att elevminskningen kunde leda till flera lärare per elever.

Undersökningar visar att det blir allt svårare för eleverna att koncentrera sig och att det finns brister i läskunskaperna, säger Alho.

- Samtidigt som elevernas antal minskar ökar utmaningarna att förbättra utbildningssystemet. Därför betyder det inte att man automatiskt borde minska antalet lärare.

Eftersom kommunernas ekonomi är kärv är frågan om de har råd att ha flera klasslärare per elev jämfört med dagens läge.

- För Sjundeås del tycker jag att vi har råd. Det är frågan om hurdana framtidsinvesteringar vi gör. Sjundeås bästa reklam är att vi har ett fungerande centrum för utbildning, både när det gäller lokaler och själva systemet innanför byggnaden.

Läs också