Hoppa till huvudinnehåll

En av fem kommuner har inte råd med sin verksamhet - se hur mycket pengar som blev över i din kommun förra året

Grafik med staplar
Grafik med staplar Bild: Miro Johansson ekonomi,Grafik,budget

En av fem kommuner gick på minus då man ser på utgifterna och inkomsterna i kommunen 2019. Räknar man in kostnader för tidigare investeringar i resultatet gick åtta av tio kommuner back 2019. Det här framgår av kommunernas bokslut som publicerades i dag.

Beskrivning av bokslutens viktigaste begrepp

Resultatet före avskrivningar - årsbidrag
Kommunens resultat före avskrivningar för investeringar kallas också årsbidrag . Det är den summa pengar som blir över när man drar kommunens verksamhetsutgifter under ett år från kommunens verksamhetsinkomster samma år.
Årsbidraget är de pengar som finns kvar för investeringar, placeringar eller amorteringar. Om årsbidraget går på minus har kommunen inte råd att investera eller amortera utan måste istället låna mer.

Totala intäkter
De totala intäkterna är den summa pengar kommunen får in från skatter, statsandelar och andra inkomstkällor. De andra inkomstkällorna kan till exempel vara hyror, vinst från affärsverk eller olika avgifter.

Verksamhetens utgifter
Verksamhetens utgifter är den summa som kommunens verksamhet har kostat under året.

Lånestock
Lånestocken är hela den summa pengar kommunen har lånat.

Vi har beskrivit alla de här olika posterna utslagna på invånarmängden för att kunna jämföra kommunerna med varandra.

Fler kommuner än någonsin har inte råd med sin verksamhet

År 2019 gick 56 kommuner back då man räknar vad den lagstadgade verksamheten kostade och vad kommunen fick in från skatter, statsandelar och andra inkomstkällor. År 2018 var antalet kommuner som inte hade råd med sin verksamhet 47 och 2017 fem stycken.

Totalt sett gick den summa pengar som kommunerna har att använda till annat än sin verksamhet back med 13,4 procent.

Orsaken till att det ser ut på det här sättet är att kommunernas kostnader stiger, medan inkomsterna inte har ökat lika mycket. Kommunernas utgifter steg med nästan fyra procent förra året medan inkomsterna bara gick upp med 2,6 procent.

På Kommunförbundet ser man man mörkt på situationen.

- Problemen är stora. Vi har ett av de sämsta åren någonsin bakom oss. Tidigare var det bara små avfolkningskommuner som hade problem, men nu gäller det också de stora städerna. Bara Helsingfors går bra, medan alla andra har enorma problem, säger Minna Karhunen, vd på Kommunförbundet.

Mest pengar kvar hade Sotkamo, minst hade Kivijärvi

Ser man på de kommuner som hade det mest positiva årsbidraget, alltså mest pengar kvar, toppar Sotkamo listan följd av Siikainen och Vieremä. Också Helsingfors och Kajana hade stark ekonomi 2019.

Sämst ser det ut för Kivijärvi, Toivakka och Kaskö. Också Vörå och Lovisa hör till dem som gick rejält på minus.

Tar man i beaktande tidigare investeringar som kommunerna gjort hade Helsingfors och Kajana det bästa resultatet medan Vanda och Lahtis hade det sämsta.

Det är alltså inte bara mindre kommuner med åldrande befolkning som har dålig ekonomi utan också städer.

Vår grafik visar också vad verksamheten kostade i kommunerna 2019. Här ser man tydligt hur olika kommunernas kostnader kan vara trots att kommunens uppgifter är desamma.

Skillnaden mellan den kommun som har de högsta, Viitasaari, och de lägsta kostnaderna, Masku, är mer än det dubbla. 2019 kostade Maskus verksamhet drygt 5300 euro per invånare medan Viitasaaris kostade över 13 200 euro per invånare.

De stora skillnaderna beror på åldersstrukturen i kommunen, hur frisk eller sjuk befolkningen är, kommunens läge och vad kommunen betalar för de tjänster den producerar.

Det leder till att kommuner där många invånare jobbar och är friska ofta har både högre skatteinkomster och lägre utgifter, alltså bättre ekonomi.

En arbetande befolkning betalar mer och behöver färre tjänster av kommunen.

Nästa år kanske lite bättre

På Kommunförbundet hoppas man att 2020 kommer att ge kommunerna en liten andhämtningspaus.

Många kommuner har varit tvingade att höja skatteöret och enligt prognosen borde kommunerna få in mer skattepengar 2020 samtidigt som staten har lovat att skjuta till lite mer i form av statsandelar.

Det här löser ändå inte problemen med den åldrande befolkningen och att allt fler överger landsbygden och flyttar in till städerna.

Läs också:
Kommunförbundets data på kommunernas bokslut 2019

Läs mera:

Så här mycket skattepengar hade din kommun förra året - jämför din egen kommun med resten i vår interaktiva grafik

Här kan du se hur mycket inkomster kommunerna fick från invånare och staten, alltså skatter och statsandelar, förra året. Du kan jämföra din kommun med andra och se hur kommunens inkomster utvecklats över tid.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes