Hoppa till huvudinnehåll

Fredrika Runeberg var så mycket mer än hustrun som bakade goda tårtor – "en modern människa som blickade framåt"

Ateljefotografi av Fredrika Runeberg.
Fredrika Runeberg fotograferad år 1846. Hon föddes som Fredrika Tengström i Jakobstad år 1807. Hon lärde sig läsa som femåring och gick i småskola tills hon var 7 år. Efter det studerade hon tyska, franska och engelska och i Åbo. Ateljefotografi av Fredrika Runeberg. Bild: SLS, Runebergbibliotekets bildsamling Fredrika Runeberg

I minnesorden dagen efter att Fredrika Runeberg dött omnämndes hon som "den stora skaldens efterlämnade maka". Men Fredrika Runeberg var så mycket mer än maka och husmor.

Fredrika Runeberg skrev Finlands första historiska roman, tio år innan Fältskärns berättelser började utkomma. Hon insåg att utbildning var nyckeln till en bättre ställning för flickor och kvinnor och hon ansåg att kvinnor skulle ha rätt till egendom.

– Jag uppfattar Fredrika Runeberg som en ganska modern människa. Hon var förankrad i samhället på ett annat sätt än sin man. En modern människa som blickade framåt och som var intresserad av att förändra världen till det bättre, säger litteraturvetaren och författaren Agneta Rahikainen.

Rahikainen har skrivit boken Johan Ludvig och Fredrika Runeberg: En bildbiografi.

Agneta Rahikainen
Agneta Rahikainen har skrivit om Fredrika Runeberg och hennes make. Agneta Rahikainen Bild: Cata Portin Agneta Rahikainen

En föregångare på många plan

Fredrika Runeberg var Finlands första kvinnliga journalist och den första kvinnliga författare som kritiskt analyserade kvinnans ställning hemma och i samhället.

Hon är också den första som skrev en historisk roman i Finland, Fru Catharina Boije och hennes döttrar: en berättelse från stora ofredens tid. Hon skrev romanen år 1843, men publicerade den först år 1858.

– Hon inspirerades av de rådande nationalistiska rörelserna och skrev sin bok innan Topelius skrev Fältskärns berättelser. Men Fredrika väntade med att ge ut sin bok, så Topelius hann före.

Agneta Rahikainen säger att det är att dra för långt gående slutsatser att kalla henne en kvinnosakskvinna, men hon ville skriva kvinnornas historia och göra det i skönlitterär form.

I romanen behandlar hon spänningsförhållanden gällande könsroller och skriver om kvinnor som i krigstid tar över männens roller.

Det är lite orättvist mot Johan Ludvig att man i dag går åt honom för att han var en manschauvinist. Alla män var det på den här tiden.― Agneta Rahikainen, litteraturvetare och författare

– Hon ville skriva om kvinnor på olika platser i världen och deras situation. Där finns en klar feministisk udd. Hon försöker lyfta fram kvinnors egenvärde, kvinnors rätt till arbete och kvinnors politiska rättigheter – utan att uttala det allt för starkt.

Fredrika Runeberg insåg att utbildning var nyckeln till en bättre ställning för flickor och kvinnor. Utbildning skulle ge dem samma möjligheter som männen.

Hemma i Borgå startade hon en flickskola för fattiga flickor. Hon skrev också läromedel, en geografibok. Hon förespråkade också att kvinnor skulle få rätt till egen egendom.

Hur långt hade Fredrika kunnat gå i dag?

Trots att Fredrika Runeberg skrev böcker och arbetade som redaktör, hamnade hon ändå i skymundan av sin man.

– Det är lite orättvist mot Johan Ludvig att man i dag går åt honom för att han var en manschauvinist. Alla män var det på den här tiden, eftersom könsrollerna var annorlunda.

Hajpen runt honom var stor eftersom han egentligen var vår första stora författare. Han fyllde ett behov, både när han debuterade med sin kärlekslyrik och senare med sina fosterländska alster.

Det handlade om att konstruera en finländsk identitet. Det var därför han blev så stor, konstaterar Agneta Rahikainen.

Den läsande publiken visste också vem det var som dolde sig bakom pseudonymen -a-g.

Fredrika å sin sida hade ett annorlunda författarskap. På hennes tid hade man ännu inte fått upp ögonen för de frågor kring feminism som hon lyfte fram.

– Men eftersom hon fick skriva så var hon ändå lyckligt lottad för sin tid. Många gifta kvinnor fick inte utöva konstnärskap. Fredrika Runeberg var också annorlunda på sätt att hon faktiskt publicerade sig, att hon inte blev stoppad av sin man.

De flesta kvinnor som på den här tiden utövade konst var ogifta.

Johan Ludvig och Fredrika Runeberg år 1863.
Johan Ludvig och Fredrika år 1863. Johan Ludvig och Fredrika Runeberg år 1863. Bild: SLS Johan Ludvig Runeberg,fredrika runeberg

Johan Ludvig understödde inte Fredrikas skrivande – men motsatte sig inte heller

På 1800-talet ansåg man att kvinnan var född till att ta hand om barn och hushåll. Hur kommer det då sig att Johan Ludvig lät sin hustru skriva och också publicera sina alster?

– Han visste att han gift sig med en mycket intelligent kvinna, som intellektuellt var hans jämlike. Jag kan inte säga att han direkt uppmuntrade henne, men han motsatte sig inte hennes skrivande. Och det är en viktig poäng här.

Agneta Rahikainen tror också att det faktum att hon var gift med nationalskalden och kände Topelius, Snellman och alla andra inom den intellektuella världen och tidnings- och förlagsvärlden utgjorde en fördel för henne - även om hon gav ut sina böcker under pseudonym.

Den läsande publiken visste också vem det var som dolde sig bakom pseudonymen -a-g. De kvinnor som publicerade sig vid den här tiden gav alla ut under pseudonym.

Den första kvinna som gav ut en bok under eget namn var Johan Ludvig Runebergs syster, Carolina Runeberg, år 1855. Fredrika fortsatte använda pseudonym även efter det.

– Hon hade en anspråksfull anspråkslöshet. Hon var väl medveten om hur bra texter hon skrev, även om hon var anspråkslös till exempel i de brev hon skrev till sina bekanta om sitt skrivande. Men samtidigt märker man underförstått att hon vet att hon är mycket bra, säger Agneta Rahikainen.

Linda Zilliacus och Misa Lommi i Fru Catharina Boije och hennes döttrar
Linda Zilliacus och Misa Lommi i "Fru Catharina Boije och hennes döttrar" på Svenska Teatern år 2015. Linda Zilliacus och Misa Lommi i Fru Catharina Boije och hennes döttrar Bild: Cata Portin fru catharina boije och hennes döttrar

Tidens sexualmoral påverkade förhållandet med Johan Ludvig

Fredrika och Johan Ludvig hade troligtvis en bra relation. Båda var intellektuella och intresserade av samma typ av litteratur.

Men trots goda parrelationer var det ändå inte ovanligt vid den här tiden att männen hade relationer vid sidan om. Så också Johan Ludvig.

– Johan Ludvig Runeberg var förälskad i tanken på förälskelse. Och han tyckte om unga kvinnor. Han hade många förälskelser innan han gifte sig med Fredrika, och han hade också kärlekshistorier under äktenskapet. Med ganska unga kvinnor.

Det här var tillåtet på ett annat sätt än i dag och sexualmoralen var en annan. Männen tilläts mycket större frihet än en kvinna, eftersom de "hade sina behov".

Kvinnornas sexualitet talade man överhuvudtaget inte om, utan deras uppgift var att föda barn.

Runeberg hade många förälskelser innan han gifte sig med Fredrika, och han hade också kärlekshistorier under äktenskapet. Med ganska unga kvinnor.

– Vi vet inte om han bara svärmade och kysste kvinnorna, eller om det gick längre. Som gift kvinna kunde man inte göra något åt saken. Det "hörde till". Samtidigt hade en gift kvinna en juridisk säkerhet, som en älskarinna saknade.

Det här fick Emilie Björkstén, den mest kända av hans förälskelser, uppleva. De blev upptäckta och hon tvingades lämna Borgå.

Efter det var hon märkt och förblev ogift. Hon fick leva med epitetet "Runebergs väninna" hela livet.

Hur kändes det här för Fredrika?

– Trots tidens annorlunda sexualmoral så tror jag inte att Fredrikas olycka eller sorg över att maken hade andra kvinnor var mindre än vad den är för en bedragen kvinna i dag. Jag tror att känslorna var precis de samma.

Runebergstårtorna då?

På Runebergsdagen kalasar vi på tårtor med skaldens namn, men den första inspirationen till tårtan kommer enligt Agneta Rahikainen knappast från det Runebergska köket.

– Man tror att många recept på söta bakverk ursprungligen kom hem med lärlingar från Sankt Petersburg. Astenius bageri i Borgå gjorde en tårta som påminner om den som i Fredrika Runebergs kokbok kallas Runebergs bakelse. Man bytte helt enkelt recept med varandra och utarbetade egna recept utgående från något gott man smakat på.

Agneta Rahikainen vill hellre lyfta fram Fredrika Runebergs andra sidor än den husmoderliga.

– Det viktigaste är hennes litterära produktion och samhällsengagemang. Vi borde minnas henne som en av de pionjärer som tidigt i historien pläderade för flickors och kvinnors situation i samhället.

Skip Instagram post

Läs också