Hoppa till huvudinnehåll

Monika Fagerholm som belönas med stora Tollanderska priset: "Våld ska inte tigas ihjäl utan motarbetas med språk och handlingar"

Monika Fagerholm tittar in i kameran. I bakgrunden syns en soffa och lampor.
Monika Fagerholm är glad över sin vardag idag. Hon fick det liv hon alltid hade velat. Monika Fagerholm tittar in i kameran. I bakgrunden syns en soffa och lampor. Bild: Retu Liikanen / Yle Monika Fagerholm

Monika Fagerholm skriver varje dag, "nästan maniskt", och fick det liv hon alltid hade velat ha efter att hon blev nykter. I kväll belönas hon med det Tollanderska priset på 40 000 euro för sin senaste roman Vem dödade bambi? och sitt livsverk.

– Det känns ju förstås fantastiskt, jättebra på alla sätt och vis, också som en stor erkänsla. Det här är väl det största priset i Svenskfinland som man kan få, säger Monika Fagerholm ett halvt dygn före hon ska ta emot priset på Svenska litteratursällskapets fest.

Fagerholms skönlitterära livsverk sträcker sig från debuten med novellsamlingen Sham 1987 till ifjol då hon gav ut sin åttonde roman Vem dödade bambi?.

Är det något speciellt med just det här priset?

– När det är hemma känns det ju alldeles speciellt. Det är här man har varit, det är här man har verkat och - varit och varit - jag verkar fortfarande här på många sätt, säger Fagerholm.

Ofta är man så beredd att fördöma våld mot kvinnor och så tror man att man har gjort någonting när man fördömer våld mot kvinnor. Men i själva verket har man inte gjort något alls.― Författaren Monika Fagerholm

I prismotiveringarna lyfter man fram Fagerholm som en förnyare av svenskan och en banbrytande, stilbildande författare. Hennes litterära verk inspirerar särskilt unga kvinnliga författare i Finland och internationellt.

Vidare visar Fagerholm i Vem dödade bambi? "hur våld söndrar både sitt offer och sin förövare. Med en kännspak kombination av närhet och distans synliggörs ömsesidiga beroenden av vänskap, begär, konkurrens och makt."

I romanen utsätts en flicka för en gängvåldtäkt i en förmögen förort. Det handlar om tystnadskulturen kring våldsbrott och hur destruktivt det är, och framförallt om följderna av våld, säger författaren.

– Jag menar inte att det enbart är i de här miljöerna som den typen av brott sker. Men i de här samhällena har man resurser till att ta itu med liknande brott. Oftast tiger man ihjäl dem, säger Fagerholm.

Hon efterlyser ett språk och handlingar. Författare och personer som är involverade i brottsprocessen kan hjälpa.

– Ofta är man så beredd att fördöma våld mot kvinnor, och så tror man att man har gjort någonting när man fördömer våld mot kvinnor. Men i själva verket har man inte gjort något alls. Man har bara sagt någonting. Så det är handlingarna jag tänker på, säger Fagerholm. Artikeln fortsätter efter klippet.


Det är som ett rum som man går in i och famlar längs med väggarna. Och det där ändras aldrig.― Monika Fagerholm

Monika Fagerholm fungerar också som mentor för nya generationer av författare, hon driver en egen skrivskola, och är en aktiv samhällsdebattör. Hon har bland annat kritiserat asylpolitiken och initierat en konsert till minne av en ung kvinna som mördades i Ekenäs för några år sedan.

Monika Fagerholm och Jörn Donner på självständighetsmottagning 6.12.2016.
Fagerholm deltar på många fronter i samhällsdebatten. På självständighetsbalen 2016 diskuterade hon invandringspolitik med Jörn Donner. Monika Fagerholm och Jörn Donner på självständighetsmottagning 6.12.2016. Bild: Yle Monika Fagerholm,Jörn Donner,Finlands självständighetsdag,självständighetsdagar

Hon ser inte sitt författarskap som en karriär, utan snarare som ett konstnärskap och en resa där det "ibland far framåt och ibland bakåt och ibland jätte mycket åt skogen".

Fagerholm har belönats med åtskilliga priser. Till dem hör Augustpriset 2005 för Den amerikanska flickan, statspriset för litteratur 2013 och Svenska Akademiens nordiska pris 2016 för Lola uppochner. Underbara kvinnor vid vattnet och Vem dödade bambi? har nominerats till Finlandiapriset.

Reppan Tallqvist i dramaserien Lola uppochner
Trapetskonstnären Reppan Tallqvist (Alma Pöysti) i Flatnäs var en av karaktärerna i tv-serien Lola uppochner (2017). Reppan Tallqvist i dramaserien Lola uppochner Bild: Robert Nordström / Långfilm Productions alma pöysti som reppan tallqvist,Yle Fem,Avsnitt 2,Alma Pöysti

Fagerholm säger att hon inte blev så produktiv som hon trodde när hon inledde sin författarbana på 1980-talet, men att det inte är relaterat till flit för hon skriver varje dag.

– Jag är nästan manisk. Det handlar om att göra göra göra... jag kan inte planera utan jag måste skriva fram vad jag ska göra. Det är som ett rum som man går in i och famlar längs med väggarna. Och det ändras aldrig, säger Fagerholm.

Henkilö kirjoittaa tietokoneella työpöydän ääressä.
Monika Fagerholm är en förebild särskilt för unga kvinnliga författare i Finland och internationellt, lyder prismotiveringen. Fagerholm får också tack för sin skrivskola. Henkilö kirjoittaa tietokoneella työpöydän ääressä. Bild: Nella Nuora / Yle Ekenäs

Viktiga kvinnor och farväl till alkoholen

Fagerholm berättar om tre viktiga vändpunkter i sitt liv. Det första var mötet med och vänskapen till Merja-Riitta Stenroos, som i ung ålder gav ut flera omskrivna diktsamlingar i Svenskfinland och är idag professor i Stavanger.

– Jag hade varit en ganska försiktig liten flicka som var osäker på mig själv men hon öppnade något hos mig. Och vi hade väldigt kul. Men det var inte bara det att man ska skriva, utan att man ska framkalla något i sig själv, någon slags röst eller vildhet eller plattform.

År 2003 gick jag ner på knä och bad till gud, ta bort det här, och gud tog bort det. Sedan dess är jag nykter.― Monika Fagerholm

Så träffade litteraturvetaren Fagerholm dramaturgen Outi Nyytäjä på en kurs och också det mötet blev viktigt.

– Hon såg att jag var ganska tillknäppt. När vi är unga är vi jätte rädda för att framstå som dumma, vi måste vara klipska. Hon sa att skriva är att måsta se, inte med någons ögon men så att man ser och sedan skriver som ett litet djur.

– Djuret handlar om att skriva närheten till språket, språket andas, det är fysiskt du ska röra dig som någon slags mullvad på marken. Bort med allt det där att 'jag är en fin författare'. Då kände jag mig fri att börja skriva romaner.

Den tredje vändpunkten var när Fagerholm blev nykter och besegrade sitt alkoholmissbruk.

– Jag är nykter alkis idag. År 2003 gick jag ner på knä och bad till gud, ta bort det här, och gud tog bort det. Sedan dess är jag nykter. AA har räddat mitt liv också. Och då fick jag ett nytt liv, säger Fagerholm.

Ett beroende förändrar hela personligheten och man blir som ett litet barn. Så det handlar om att lära känna sig själv på nytt, säger Fagerholm som under den processen skrev Den amerikanska flickan.

Idag är hon glad över vardagen med sin man Hilding och deras katt Jerker. Hon har fått det liv hon alltid hade velat ha.

– Jag tycker att det är viktigt att vi är öppna med de här sakerna. Det är lite samma som med våldsbrott, skam är det som söndrar oss.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje