Hoppa till huvudinnehåll

Petra Laiti är samernas språkrör: Vi har inget legitimt sätt att påverka förtrycket

Petra Laita ler och tittar rakt in i kameran. Hon har en samisk folkdräkt på sig och silvriga örhängen.
Petra Laiti har vuxit upp med en finländsk mor och samisk far. Petra Laita ler och tittar rakt in i kameran. Hon har en samisk folkdräkt på sig och silvriga örhängen. Bild: Ville Fofonoff/Yle Petra Laiti

Hon för samernas talan synligt i sociala medier. Hon lider av finländarnas svaga kunskaper om samerna och deras historia. Petra Laiti är inrikesminister Maria Ohisalos (Gröna) högra hand, och hon efterlyser ständig dialog i samhället, där samernas röst också hörs.

Svenska Yle intervjuar Petra Laiti i dag med anledning att vi uppmärksammar samernas nationaldag den 6 februari.

Datumet är valt efter den första samiska kongressen, som hölls i Trondheim i Norge 6.2.1917. Nationaldagen fanns med i almanackan för första gången år 2004.

– Jag vill tillföra ett samiskt perspektiv till aktuella frågor och särskilt påpeka när samernas perspektiv fattas i den samhälleliga diskursen, skriver hon i sin blogg.

Laiti har också valt att på twitter grunda en lång tråd, där hon öppnar upp allmänna missförstånd kring den samiska minoriteten bland finländarna och omvärlden överlag.

– Vi lider av finländarnas okunskap men det är inte och ska inte vara samernas ansvar att rätta till ett problem som inte beror på oss, skriver hon på Twitter.

Mycket är bättre, informationen om samerna når fram― Petra Laiti

Laiti säger ändå att mycket har blivit bättre under de senaste åren, när det gäller information om samerna, samernas historia och ursprung.

– Det finns mycket mera tillgång till information, för alla parter. Grundskolorna har tillgång till material. Det finns städer som flaggar på nationaldagen i dag, vi har fått långfilmer dubbade till samiska.

De här sakerna innebär stora framsteg för samerna och den samiska kulturen.

Jag har aldrig gått i en samisk skola

Hur har man då tillgång till dagis och skola på samiska i dag i Finland?

– Det beror helt på var man bor, säger hon. Själv har jag en stark samisk identitet men jag har aldrig gått i samisk skola.

Ju mera man behöver hjälp för att bevara den samiska kulturen hemma, desto viktigare är det att få hjälp med det av staten via dagis och skola.

Laiti säger att Helsingfors är den enda kommunen utanför de samiska kommunerna Utsjoki, Enare och Enontekis som har en grundskoleklass på samiska åt samiska elever. En sådan klass ska också grundas i Uleåborg.

Det finns också samiska daghem i några större städer.

Saamenliput salossa
Samernas flagga. Saamenliput salossa Bild: Ville Fofonoff / Yle flagga,flaggning

Enda ursprungsfolket i Nordeuropa

Samerna är ett unikt folk i världen, de hör till gruppen ursprungsfolk, det enda i Nordeuropa. Samerna är omkring 100 000, de flesta bor i Norge. Det finns samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Samerna i Finland talar flera olika samiska språk, nord-, enare- och skoltsamiska. Alla språk är hotade i dag.

– Nordsamiska talas överallt i Norden medan enaresamiska talas bara i Finland. Enaresamiska talas av 300–400 personer, skoltsamiskan av ännu färre.

Risken för att samiska språk dör ut är verklig i dag.

Sanningskommissionen är viktig

Laiti hoppas också att sanningskommissionen i Finland ska utreda följderna av att samerna tvingades avstå från sin kultur.

– Vilken är den historiska betydelsen av det här traumat är viktigt att utreda, säger hon. Hur mycket är alkoholism och depression sviter av att många tidigare generationer berövats sin historia, sitt språk och sin kultur.

För samerna är det viktigt att få veta hur stort ansvar för händelserna som staten kommer att erkänna och bära.

När man inte kommer på något annat att håna

Under det gångna året har riksdagsledamoten och skådespelaren Pirkka-Pekka Petelius (Gröna) synligt bett om ursäkt för de sketcher han som yngre gjorde för tv – just om samerna.

Sketcherna var "produkter av den tid" då de skapades. Petelius beklagade att de skapat fördomar om samer hos majoritetsbefolkningen.

– Jag inser mitt ansvar som riksdagsledamot och kulturarbetare, sade Petelius i november 2019.

Han sade också att det är problematiskt att sketcherna lever vidare på nätet.

Sami Hedberg prickar också samerna

Petra Laiti kommenterar sketcher och minoriteter i ett blogginlägg från mars 2019, då standup-komikern Sami Hedbergs program recenserades i Helsingin Sanomat.

– Att göra humorprogram på tv på minoriteters bekostnad är i all sin enkelhet – att håna dem, skriver Laiti.

Hon betonar att vi år 2019 förtjänar bättre humor än så.

– Kolla inte på Hedbergs nya serie. Se på nyheter från Yle Sápmi i stället, uppmanar hon avslutningsvis.

Ishavsbanan, samisk kultur och fiskefrågor

Petra Laiti är en erfaren samhällsaktivist. Hon har verkat inom SYL, Finlands studentkårers förbund, varit aktiv i City-samerna och i nätverket kring FN:s ursprungsfolk (Global Indigenous Youth Caucus).

Hon har tagit ställning i flera politiska frågor som berör samer, bland annat den så kallade Ishavsbanan, som planerades gå igenom renarnas betesområden i Finland till Ishavet.

Petra Laiti har varit ordförande för samiska unga i Finland. Hon betecknar sig också som aktivist i Ellos Deatnu-gruppen, som bland annat försvarar samernas rätt att bedriva fiske i Tana älv.

Laiti är född 1995 i Enare. Hennes mamma är finländare och pappa same.

Lyssna på en längre intervju från eftermidagens Yle Vega med Petra Laiti:


Läs också