Hoppa till huvudinnehåll

Åbovarvets betydelse för landets och regionens ekonomi har vuxit

Åbovarvet sett från luften.
Åbovarvet har vuxit kraftigt de senaste åren, nu mattas tillväxttakten av men fortsättningsvis ska man investera och rekrytera flitigt säger företaget. Åbovarvet sett från luften. Bild: Meyer Turku Meyer Turku,åbovarvet

Åbovarvet har en stark betydelse för regionens men också hela landets ekonomi. Det visar färsk forskning vid Åbo universitet.

- Det finns drygt 100 kommuner i landet där ett eller flera företag har en direkt koppling till varvet, säger specialforskare Tapio Karvonen vid Åbo universitet. Störst är förstås betydelsen i närområdet kring Åbo men också huvudstadsregionen drar nytta av Åbovarvets uppgång.

specialforskare Tapio Karvonen
Arkivbild. specialforskare Tapio Karvonen tapio karvonen

Under de senaste två åren har det också skett en förändring gällande de utländska aktörerna på varvet.

- Tidigare fanns det aktörer från flera olika länder men idag är största delen av företagen från Tyskland, säger Karvonen. Också beställningarnas värde har ökat och pengarna åker ner i tyskarnas ficka.

Strategiska beslut bakom kursändringen

Att det är just tyska företag som vunnit mark är ingen överraskning eftersom Meyer Turku ägs av familjeföretaget Meyer Werft som också äger ett varv i Papenburg.

- Vi har fattat strategiska beslut som har ökat de tyska företagens andel, säger Meyers vice vd Tapani Pulli. Idag kommer exempelvis det stora mittpartiet på 150 meter färdigbyggt från Tyskland och det är ingen billig del så det förklarar varför allt mer pengar går utomlands.

Kryssningsfartyget Costa Smeralda står vid Åbovarvet.
Många av lyxkryssarnas delar byggs idag av tyska företag vid Meyers varv i Tyskland. Kryssningsfartyget Costa Smeralda står vid Åbovarvet. Bild: Meyer Turku. Meyer Turku,varvsindustri,Costa Smeralda

Men trots att tyska företag vunnit mark har de senaste åren också varit framgångsrika för underleverantörsnätet i regionen.

- Utan varvets uppgång hade många företag i regionen inte klarat sig, säger Karvonen. Våra siffror visar att inköpens värde har vuxit med 84 procent på två år och ligger idag på drygt 920 miljoner euro.

Det är pengar som kommer underleverantörerna i regionen till godo. Det har också inneburit betydande investeringar på varvet men också inom de företag som samarbetar med varvet idag.

- Våra produkter är kända världen över och kunderna vill ha dem, säger Pulli. Vi har nu orderboken fylld till 2025 och ska bygga sju fartyg till ett värde av 8 miljarder euro och det ger oss möjlighet att satsa långsiktigt på framtiden och varvet.

Pulli hoppas att det också ger samarbetspartners och underleverantörer möjlighet att växa med varvet.

Svetsare på Meyers varv i Åbo
Förutom diplomingenjörer och högutbildade personer har varvsindustrin ett skriande behov av svetsare och plåtslagare. Svetsare på Meyers varv i Åbo Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Meyer Turku,Åbo,skeppsbyggnad,varvsindustri,svetsare

- Vi hoppas att då vi slutit långa kontrakt med många så kan och vågar de nu också investera i sina produktioner och i sin personal, säger Pulli. Ska vi klara oss i framtiden måste vi hela tiden rekrytera och utbilda personalen.

Bristen på kunnig personal kan bli ett problem

En vanlig vardag jobbar cirka 2 500 personer via underleverantörsnätverket på varvet. De är främst arbetstagare med utländskt påbrå.

Förutom dem jobbar också cirka 4 100 personer som är anställda av Meyer Turku på varvet och majoriteten av dem är finländska arbetstagare.

Varvsarbetare på Åbovarvet.
Utan underleverantörer och kunnig personal skulle fartygen som byggs på varvet bli obyggda. Varvsarbetare på Åbovarvet. Bild: YLE/Niclas Lundqvist Meyer Turku,åbovarvet

- Det talas ungefär 50 språk på varvet och utmaningen är att få alla att arbeta tillsammans, säger Pulli. Det krävs både bra kunskaper i projekthantering och insyn i vad som krävs för att varvet ska nå sin fulla potential.

Enligt Pulli behöver varvet hela tiden personal med olika bakgrund och kunskap. Just nu är behovet av projektchefer extra stort.

- Utmaningen är att hitta kompetent personal som redan har erfarenhet av skeppsbyggande, säger Pulli. Det är ingen lätt nöt att knäcka och kräver mycket samarbete.

Diplomsingenjörsutbildningen ett steg i rätt riktning

Regeringen tog tidigare beslut om att Åbo universitet får börja utbilda diplomingenjörer eftersom behovet av dem är stort i regionen.

Förutom varvet behövs det sådan personal på exempelvis bilfabriken i Nystad.

- Konkurrensen om kompetent personal kommer att öka, säger Karvonen. Det är bra att utbildningen kan inledas men på varvet jobbar tusentals människor med olika uppgifter och förutom diplomingenjörer behövs det kompetent personal på alla olika nivåer.

Pulli vet att kampen om bra personal är stenhård men tror att de ska gå att hitta tillräckligt med kompetenta människor också i framtiden.

- Vi måste hitta dem, säger Pulli. Inga andra alternativ duger.

Staden försöker stöda men det finns inga kortsiktiga lösningar

Åbo stad har ett tätt samarbete med varvet och marinklustret och vet om de utmaningar man har.

Minna Arve
Stadsdirektör Minna Arve har inga snabba lösningar på problemen men tror att samarbete på bred front kan lösa de flesta utmaningar. Minna Arve Bild: Yle / Kalle Mäkelä minna arve

- Vi försöker hjälpa så gott det går men det finns inga kortsiktiga snabba lösningar, säger stadsdirektör Minna Arve. Vi går exempelvis igenom de personer som varit långtidsarbetslösa men innan de kommer ut på arbetsmarknaden krävs det utbildning och mer kunskap.

Enligt Arve funderar också staden på hur bostadsläget ser ut och om det finns möjligheter att erbjuda förmånligare hyres- och ägarbostäder i staden.

Husfasad i Åbo.
Åbo stad vill erbjuda olika sorters bostäder i olika prisklasser för dem som väljer att flytta till Åbo för att jobba på varvet. Husfasad i Åbo. Bild: Yle/Rolf Granqvist flervåningshus

- Det här är inget som sker i ett nafs utan det kan ta flera år innan vi ser resultat. Men det är viktigt att ha bostäder inom alla olika prisklasser för att kunna locka hit nya potentiella arbetstagare, säger Arve. Arbetsrelaterad invandring vill vi också satsa på och då måste vi kunna erbjuda ett helhetspaket för dem som väljer Åbo och varvet.

Idag jobbar 96 procent av Meyer Turkus anställda i Egentliga Finland och Åbotrakten.

- Det betyder att vi får in ansenliga summor i inkomstskatter, säger Arve. Men lyckas vi locka till oss fler så blir det naturligtvis mer klirr i kassan.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland