Hoppa till huvudinnehåll

Då Tallinn privatiserade vattentjänsterna gick så gott som allt fel: "Gör inte om de här misstagen i Finland"

Människa tappar dricksvatten i glas
Vattenförsörjningen är ett naturligt monopol, vilket innebär att kunder inte kan välja vem de köper vatten av. Människa tappar dricksvatten i glas Bild: Mostphotos/ Jerry Bernard vatten,vattenledningsnät,hushållsvatten,vattenledningar,Rör,kranvatten,dricksvatten,Vattenkran,vattenkvalitet

När Tallinn valde att privatisera vattentjänsterna i staden mångdubblades vattenpriserna. Det tog nästan 20 år att åtgärda problemen som uppstod i samband med privatiseringen.

Hösten 2000 beslöt Tallinns stadsstyrelse att sälja största delen av aktieinnehavet i vattenverket Tallinna Vesi till ett internationellt bolag, International Water UU.

Det var knappt tio år tidigare som Sovjetunionen upplöstes och Estland som åter var självständigt försökte febrilt göra sig av med alla kvarlevor ur den kommunistiska planekonomin.

Man ville ha en liten offentlig sektor och skatterna skulle vara låga.

Statens och kommunernas egendom såldes ut i en rasande takt till följd av den extremt liberala ekonomiska politiken.

Rörnätet i Tallinn var i uselt skick efter sovjettiden och det hade sanerats i samarbete med Finland och Sverige. Det nyligen upprustade vattenverket var en lukrativ affär för internationella bolag.

Panoramabild över Tallinn.
Rörnätet i Tallinn var i uselt skick efter sovjettiden. Panoramabild över Tallinn. Bild: VALDA KALNINA/ EPA Tallinn,Estland

Men man hade inte förutsett vad privatiseringar skulle leda till i det långa loppet.

– Nästan allt gick fel då vattentjänsterna i Tallinn privatiserades. Att korrigera felen har tagit nästan tjugo år, säger Estlands konkurrensverks chef Märt Ots i en intervju för Yle.

Planer på att privatisera vatten i startgroparna i Finland

Diskussionen om privatisering av vattentjänster blomstrade upp i förra veckan här hemma i Finland då Jyväskylä stad beslöt att sälja en knapp tredjedel av sin vattenservice till privata bolag.

Medborgarinitiativet Vesi on meidän som motsätter sig privatisering har på en dryg vecka samlat nästan 84 000 stödförklaringar och ska således behandlas av riksdagen.

Märt Ots tar inte ställning till beslutet i Jyväskylä, men han har en hälsning till Finland:

– Se vad som hände i Tallinn och upprepa inte de felen.

Drastiskt dyrare vatten

Men vad blev fel i Tallinn?

Enligt Märt Ots var det största felet att Tallinn ingick ett för långt avtal med de nya ägarna. Avtalet sträcker sig över tjugo år och går ut 2021.

Enligt avtalet fick de nya ägarna bestämma vattenpriserna.

– Ingen utomstående part förpliktigades att övervaka och reglera vattenpriset. Det var det andra kardinalfelet, säger Ots.

Då de nya ägarna tog över ledarskapet i Tallinns vattenverk år 2001 flerdubblades vattenpriset.

Dessutom sparkade bolaget en dryg tredjedel av personalen. Också hela ledningen byttes ut och ersattes av brittiska chefer.

Tallinn privatiserade vattenservicen i en förhoppning om att de nya ägarna skulle tillföra kapital till staden. Det förblev ett önsketänkande. Så gott som all avkastning betalades som vinstutdelning till bolagets ägare.

Redan första året var vinstutdelningen åtta gånger större än vinsten det året. På så sätt tömdes bolaget på den vinst som hade ackumulerats över många år.

"Det finns så gott som inga goda exempel av privatisering"

Docent Petri Juuti som jobbar i Tammerfors universitet i en forskargrupp som undersöker vattenservice säger i en intervju för Yle att det finns så gott som inga goda exempel av privatisering av vattenservice i hela världen.

– Med att privatisera strävar man vanligen efter en fri konkurrens som skulle föra med sig lägre kostnader och bättre service, säger Juuti.

Han fortsätter:

– Men de som är för privatiserar glömmer lätt att vattenservice är ett naturligt monopol. Marknadsekonomins lagar gäller inte i ett naturligt monopol då konsumenterna inte kan välja vem de köper tjänsterna av.

I flera städer har privatiseringen av vattentjänsterna inte motsvarat förväntningarna, enligt Juuti. Läget är snarare tvärtom. Konsumentpriserna har stigit, satsningar på infrastruktur har blivit färre och servicen har försämrats.

Privatiserade vattenverk kommunaliseras igen

Den globala trenden har vänt. Nu vill man kommunalisera den tidigare privatiserade servicen.

– I flera miljonstäder i Europa har den kommunala vattentjänsten först privatiserats, men senare kommunaliserats igen, säger Juuti.

Enligt Juuti är vattenservice en fantastisk affär för privata bolag. Människor kan inte leva utan vatten. Placerare vill gärna investera i sådana objekt.

Han tycker ända att vattenservice är en grundservice som kommunerna borde anordna.

Tallinn sålde ett majoritetsinnehav av aktierna, alltså 50,4 procent. Jyväskylä vill nu sälja omkring 30 procent av aktieinnehavet i sitt vattenverk, men enligt Juuti spelar det ingen roll.

Jyväskylä stadsdirektör har poängterat att beslutanderätten förblir hos staden, men Juuti är skeptisk.

– Med en marknadsaktör gäller alltid samma regler. Trots att bara en liten del av bolaget säljs är aktieägarnas intresse som alltid går först och det första som ska beaktas.

Lång rättsprocess gav resultat

Tio år efter Tallinns privatiseringsbeslut, år 2010, trädde en ny lag i kraft i Estland. Konkurrensverket utsågs att övervaka och reglera vattenpriset i hela landet.

Enligt en analys av det estniska konkurrensverket var vattenpriset i Tallinn betydligt högre än det borde ha varit enligt lagen.

Det gav upphov till en lång rättsprocess mellan estniska staten och bolaget Tallinna Vesi. År 2017 gav Estlands högsta domstol den estniska staten rätt. Vattnet var för dyrt i Tallinn enligt högsta domstolen.

Samtidigt drevs ärendet i ett internationellt skiljedomsförfarande. Bolaget Tallinna Vesi krävde ersättningar av estniska staten för brott mot det ursprungliga avtalet.

Också skiljedomsförfarandet beslöt till fördel för estniska staten. Beslutet kom sommaren 2019, och då begravdes stridsyxan mellan staten och vattenbolaget.

Varnande exempel

Vattenpriserna sjönk med en femtedel i Tallinn december 2019. Nu är priset på en sådan nivå som är rimlig enligt konkurrensverket.

Trots att man lyckades råda bot på priserna som skenade i väg är det ett faktum att invånarna i staden var tvungna att betala på tok för mycket för sitt vatten i åratal. Och allting berodde på en dålig affär som staden gjorde.

– Det här är ett varnande exempel på att lagarna och prisregleringen måste vara i skick innan man privatiserar offentlig service, säger Märt Ots.

Avtalet mellan bolaget Tallinna Vesi och staden upphör nästa år. Bolaget kommer också framöver att ansvara för vattenservicen.

Artikeln är en översättning av Silja Massas artikel Kun Tallinna yksityisti vesihuoltonsa, melkein kaikki mahdollinen meni pieleen – "Älkää tehkö Suomessa näitä virheitä" publicerad först av Yle Uutiset den 8.2.2020.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes