Hoppa till huvudinnehåll

Bräckt vatten gör livet surt i Bangkok – staden sjunker, havet stiger

Stadsbilden i Bangkok har omvandlats under de senaste tjugo åren. I dag domineras den av moderna skyskrapor.
Stadsbilden i Bangkok har omvandlats under de senaste tjugo åren. I dag domineras den av moderna skyskrapor. Stadsbilden i Bangkok har omvandlats under de senaste tjugo åren. I dag domineras den av moderna skyskrapor. Bild: Yle/ Björn Ådahl Bangkok,Thailand,skyskrapor,byggnader,storstad

En kamp för att hindra att kranvattnet blir farligt pågår i delar av Thailands huvudstad Bangkok. Med jämna mellanrum finns det så mycket salt i vattnet att det inte är hälsosamt att använda det.

Fenomenet är ett resultat av att marken under den jättelika staden sjunker på ett ohållbart sätt.

Designern Saifon Kongjun är utled på dem som fattar besluten i Bangkok. Han anser att de har fått till stånd en utveckling som leder till att staden småningom förstörs.

– I förorten där jag bor blir vi allt oftare varnade för att kranvattnet kan vara ohälsosamt. Det är ett exempel på vad invånarna har att vänta som en följd av att Bangkok har fått växa alltför snabbt, säger han.

Saifon Kongjun står på ett torg med keps på huvudet och visar tummen upp.
Saifon Kongjun har bott hela sitt liv i Bangkok. Han upplever att staden blir allt mindre människovänlig. Saifon Kongjun står på ett torg med keps på huvudet och visar tummen upp. Bild: Yle/ Björn Ådahl Bangkok,Thailand,thailändare,Saifon Kongjun

Saifon förklarar att kranvattnet emellanåt har en otrevlig, bräckt smak. När salthalten blir så hög att vattnet är skadligt för hälsan förses invånarna i de drabbade stadsdelarna med vatten från tankbilar.

– Vi uppmanas också att spara vatten på alla tänkbara sätt. Hittills har makthavarna lyckats se till att det främst är vi som bor i förorterna som drabbas, så få turister och andra besökare märker att något är på tok, konstaterar Saifon.

Handikappad flod, extremt tidvatten

Saltet härstammar från havsvattnet. När det är högvatten pressas saltvatten från den närbelägna Siambukten i riktning mot Bangkok längs Chaophrayafloden som flyter genom staden.

Läget förvärras av att det inte har regnat nästan alls under de senaste månaderna.

På grund av torkan är vattenståndet i Chaophraya så lågt att flodens förmåga att hindra saltigt vatten från att nå fram till Bangkok är mer begränsad än vanligt.

En färggrann flodbåt guppar i floden Chaophraya.
Thailands största flod Chaophraya anses ge Bangkok en unik särprägel. Under regnperioden stiger den ofta över sina bräddar. En färggrann flodbåt guppar i floden Chaophraya. Bild: Yle/ Björn Ådahl Bangkok,Thailand,floder, åar och älvar,båtar,Chaophraya

Bangkoks nästan tio miljoner invånare får sitt kranvatten antingen från Chaophraya eller den mindre floden Mae Klong. Vattnet i Mae Klong är inte bräckt, men det räcker bara för en del av befolkningen.

Myndigheterna varnar nu för att tidvattnet är extra högt i slutet av januari. Då pressas stora mängder havsvatten sannolikt längs Chaophraya till Bangkok, så salthalten i kranvattnet kan skjuta i höjden.

Utsatt läge, farlig sänkning

Bangkok är uppförd på sumpmarker ett tjugotal kilometer norr om kusten. Ursprungligen låg den platta staden bara ungefär två meter ovanför havsytan.

I dag uppskattar bland andra miljöorganisationen Greenpeace att en stor del av Bangkok i själva verket redan ligger under havsytan.

Bangkok – en oproportionerligt stor bjässe

Bangkok är en förhållandevis ny stad. Man började uppföra den ett drygt decennium efter att en armé från grannlandet Burma jämnade Thailands dåvarande huvudstad Ayutthaya med marken år 1767.

Bangkok har vuxit oerhört snabbt under de senaste fem decennierna. År 1960 hade staden drygt två miljoner invånare, men nu bor där nästan tio miljoner människor.

Stadsplanerarna anses inte ha hängt med i svängarna. Även om det har skett förbättringar under de senaste åren är infrastrukturen fortfarande bristfällig.

Bangkok anses också spela en ohälsosamt dominerande roll både politiskt och ekonomiskt. Huvudstaden står för hela 30 procent av Thailands bruttonationalprodukt, och i medeltal förtjänar Bangkokborna nästan tre gånger mer än de övriga thailänningarna.

Den styrande eliten i huvudstaden har länge motsatt sig alla försök att minska på den regionala ekonomiska ojämlikheten. Under de senaste två decennierna har det resulterat i en politisk instabilitet och i ett utbrett missnöje bland folket i synnerhet i den fattiga nordöstra delen av landet.

Marken under staden sjunker med upp till två centimeter per år samtidigt som havsnivån i Siambukten stiger snabbare än i de flesta andra haven.

Vid sidan av bland andra Jakarta och Shanghai är Bangkok en av de städer i världen som lider allra mest av landsänkningen.

Den bidrar också till att det under regnperioden på sommaren och hösten ofta uppstår översvämningar.

– Det börjar helt enkelt vara alltför besvärligt att leva i Bangkok. Om jag hade möjligheter skulle jag flytta bort härifrån, kommenterar Saifon.

Tunga hus, inget Venedig

Både landsänkningen och översvämningarna är förknippade med den spektakulära ekonomiska utvecklingen som Bangkok har genomgått de senaste fyra decennierna.

Hundratals skyskrapor har uppförts på den före detta sumpmarken samtidigt som gator har ersatt kanaler som ursprungligen bildade ett naturligt avloppssystem.

Passagerarbåt trafikerar på en av Bangkoks kanaler.
Passagerarbåtar trafikerar längre bara på en av Bangkoks kanaler. Båtarna är populära bland stadsborna, för genom att använda dem kan de undvika de ökända trafikstockningarna på gatorna. Passagerarbåt trafikerar på en av Bangkoks kanaler. Bild: Yle/ Björn Ådahl Bangkok,Thailand,kanal,flodbåtar

Leran under de upp till drygt 300 meter höga skyskraporna pressas långsamt ihop. Marken sjunker därmed ständigt.

Beslutsfattarna är medvetna om problemet. Ändå uppförs fler och fler skyskrapor, bland dem en som blir stadens högsta när den är färdig om några år.

Bangkok fick för flera decennier sedan smeknamnet ”Österns Venedig” tack vare de talrika kanalerna som korsade staden.

I dag finns bara en bråkdel av kanalerna kvar, och staden anses ha förlorat rätten till sitt smeknamn.

Jordbrukare lider, livsviktig export

Det varnas nu för att också de sällsynt bördiga trakterna norr om Bangkok tar skada av den ökade salthalten i Chaophraya. Bräckt vatten har redan nått fram till ett parti av floden som omges av vidsträckta risfält.

– I år tränger sig det skadligt saltiga vattnet längre norrut än förr. I och med att risodlingarna kräver mycket vatten är följderna för jordbruket allvarliga, säger forskaren Suppakorn Chinvanno i en intervju för nyhetsbyrån Reuters.

Två jordbrukare arbetar med vatten upp till knäna på ett risfält i Thailand.
Slätterna i centrala Thailand domineras av risfält. Vanligen är skördarna så rikliga att många jordbrukare kan göra bra ifrån sig ekonomiskt. Två jordbrukare arbetar med vatten upp till knäna på ett risfält i Thailand. Bild: Yle/ Björn Ådahl Thailand,ris,jordbrukare,risodling

Ansträngningarna för att minska på salthalten i kranvattnet i Bangkok försvårar problemet.

Vatten från närbelägna reservoarer som vanligen skulle användas för att konstbevattna risfälten pumpas nu i stället ut i Chaophraya för att höja på vattenståndet i floden.

Tidningen Bangkok Post konstaterar att det inte bådar gott för de lokala jordbrukarna. Deras risodlingar har redan skadats av den pågående torkan, så utan den sedvanliga konstbevattningen har de svårt att klara sig.

Thailand är den nästa största exportören av ris i världen.

Jordbrukarnas nuvarande trångmål väntas inte ha en stor inverkan på exporten, men om problemen blir långvariga kan följderna vara allvarliga också i de många länderna som är beroende av det thailändska riset.

Läs också