Hoppa till huvudinnehåll

Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

Äldre man i rutig skjorta ser fundersam ut
Ibland måste man ta sig en liten funderare för att komma fram till om en nyhet är sann eller falsk. Äldre man i rutig skjorta ser fundersam ut Bild: Mostphotos/ GeorgeM Photography Fundera,tänkande,man,äldre

Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

Då mediefältet är brokigt och nyheter sprids i sociala medier, ställs det allt större krav på medborgarnas medieläsfärdighet. Det vill säga kunskap att förstå vad som är fakta och vad som inte är det.

Det är på var och ens ansvar att skydda sig mot strunt, propaganda och försök till informationspåverkan. Den finländska skolan gör visserligen ett viktigt arbete i att lära ut mediekunskap åt eleverna, men de insikterna är precis lika viktiga också för äldre mediekonsumenter.

Infoplansch: Så här känner du igen en pålitlig nyhet. Var är nyheten publicerad? Hur är ämnet behandlat? När är nyheten publicerad? Vad baserar sig nyheten på? Är bilderna i nyheten äkta? Motsvarar rubriken innehållet? Vad tycker du själv om frågan?
Klicka på bilden för att ladda ned den som pdf. Infoplansch: Så här känner du igen en pålitlig nyhet. Var är nyheten publicerad? Hur är ämnet behandlat? När är nyheten publicerad? Vad baserar sig nyheten på? Är bilderna i nyheten äkta? Motsvarar rubriken innehållet? Vad tycker du själv om frågan? Fake News
Infoplansch: Så här känner du igen en pålitlig nyhet. Var är nyheten publicerad? Hur är ämnet behandlat? När är nyheten publicerad? Vad baserar sig nyheten på? Är bilderna i nyheten äkta? Motsvarar rubriken innehållet? Vad tycker du själv om frågan?
Klicka på bilden för att ladda ned den som pdf (svart version). Infoplansch: Så här känner du igen en pålitlig nyhet. Var är nyheten publicerad? Hur är ämnet behandlat? När är nyheten publicerad? Vad baserar sig nyheten på? Är bilderna i nyheten äkta? Motsvarar rubriken innehållet? Vad tycker du själv om frågan? Fake News

De här frågorna ska du ställa för att veta om du kan lita på en källa eller om du borde vara misstänksam:

1. Var är nyheten publicerad? Är det en riktig person som har skrivit artikeln och har den publicerats av ett etablerat mediebolag?

2. Hur har ämnet behandlats? Har man behandlat ämnet på ett sakligt och neutralt sätt eller kommer man med åsikter som inte baserar sig på fakta? Är språket sakligt eller osakligt?

3. När är nyheten publicerad? Kolla datumet, det kan hända att nyheten inte längre är aktuell.

4. Vad baserar sig nyheten på? Vilka källor hänvisar man till? Vem intervjuas? Hur har nyheten behandlats i andra medier?

5. Är bilderna i nyheten äkta? Använd omvänt bildsök. Har bilderna använts i något annat sammanhang?

6. Motsvarar rubriken innehållet? Klickrubriker är ofta vilseledande och den egentliga nyheten motsvarar inte rubriken.

7. Vad tycker du själv om frågan? Påverkar dina egna åsikter din tolkning? Det är lättare att tro på nyheter som motsvarar ens egen världsbild. Då kan det hända att man struntar i att vara källkritisk.

Finländska medier håller hög standard

De flesta finländska medier är ansvarsfulla och pålitliga. Finland toppar fortsättningsvis listan när det gäller förtroendet för medier i olika länder. Alla etablerade och ansvarsfulla mediebolag har t.ex. förbundit sig att följa gemensamma pressetiska regler som övervakas av Opinionsnämnden för massmedier.

Men också i Finland finns medier som inte följer reglerna. En del struntar i reglerna bara för att kunna skriva häftigare artiklar medan andra sprider lögner och överdrifter för att föra fram sin egen agenda. En del publikationer gör sig till och med skyldiga till brott.

Om en publikation gör sig skyldig till förföljelse, hets mot folkgrupp eller ärekränkning, kan chefredaktören bli dömd i rätten. Ett fall som har behandlats i rätten är tidningen MV och dess grundare Ilja Janitskin, som fick fängelsestraff.

Domen överklagades och fallets behandling fortsatte i hovrätten. Janitskin själv nekade till alla brott.

Ilja Janitskin dog i cancer 7.2.2020 innan hovrätten hann slutföra sin behandling av ärendet. Han blev 42 år gammal.

Lögner förekommer inte bara i text utan också i bilder. I dag kan var och en som har en smarttelefon ta foton och enkelt bildbehandla dem, eller spela in videor och manipulera dem så att verkligheten förvrängs.

Två bilder på Greta Thunberg bredvid varandra. Hon sitter på ett tåg och äter mat, men på den ena versionen har skogen i fönstret bytts ut mot svältande barn i afrika.
Det här är en bildmanipulation som Brasiliens kontroversiella president Jair Bolsonaros son Eduardo Bolsonaro spred i sociala medier för att smutskasta Greta Thunberg. Bilden har ursprungligen tagits i Danmark när Greta Thunberg äter frukost i sin tågvagn. Den manipulerade bilden där hungriga barn ser ut att sitta utanför tågfönstret delades i sociala medier för att få Thunberg att framstå i dålig dager. I samband med bilden spreds konspirationsteorier om vem som finansierar Thunbergs verksamhet och vad allt hon får medan andra barn svälter. Två bilder på Greta Thunberg bredvid varandra. Hon sitter på ett tåg och äter mat, men på den ena versionen har skogen i fönstret bytts ut mot svältande barn i afrika. Greta Thunberg,Fake News,Photoshop
En skärmdump från en video som visar en video på Nancy Pelosi som går i slow motion.
En video där man försökte få Nancy Pelosi att framstå som berusad och slö fick en hel del publicitet ifjol. En skärmdump från en video som visar en video på Nancy Pelosi som går i slow motion. Bild: Skärmdump Fake News,Nancy Pelosi

Den demokratiska talmannen för USA:s representanthus Nancy Pelosi har bildmanipulerats flera gånger. Den här videon spreds av Trumpanhängare i sociala medier och Facebook anklagades för att inte radera videon, fast man uppmärksammade företaget om att den var manipulerad.

Sociala medier har ingen chefredaktör som sållar bort lögner. Däremot har bolagen anställt moderatorer som går igenom innehållet för att censurera bl.a. våld och porr.

Att moderera på nätet är ett underbetalt och tungt jobb där man är tvungen att möta folks mörkaste sidor. De stora nätföretagen köper ofta modereringstjänster från länder med låg lönenivå för att maximera sin egen vinst.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg är på femte plats på listan över världens rikaste män med en förmögenhet på 82,2 miljarder dollar, så man kunde tycka att han hade råd att betala skälig lön för moderering.

Fakta eller fiktion?

De flesta manipulerade videor görs i underhållningssyfte, men genom att manipulera videor kan man också få vem som helst att säga vad som helst.

På nätet finns olika applikationer som visar hur man ska göra för att få en makthavare att uttrycka sig på ett sätt som han inte skulle göra på riktigt. Gör man en video som tillräckligt många människor tror att är sann, kan den ha förödande verkningar.

Barack Obama
I videon ser det ut som att det är Barack Obama som talar till oss. Men i verkligheten är det skådespelaren Jordan Peel som har ett viktigt budskap. Barack Obama Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU Barack Obama,USA,Aten,Grekland

Det här är en video som tidningen Buzz Feed gjorde i undervisningssyfte för att visa hur lätt det är att få Barack Obama att säga vad som helst.

Det här är en video som Yle gjorde i undervisningssyfte för att visa hur lätt det är att få vår president Sauli Niinistö att säga vad som helst. I det här fallet är manipulationen ganska uppenbar, men tekniken går framåt med stormsteg.

Nätet kryllar av bluffare och personer som stjäl material av andra. Det är till exempel lätt att använda andras foton och påstå att det är man själv som tagit dem. En man som uppträdde under namnet Eduardo Martins stal bilder av krigsfotografer och sålde dem till olika mediehus. Han lyckades tjäna mycket pengar innan han åkte fast.

På nätet finns det också skämtnyheter och lögner av olika slag som folk hittar på för att få fler delningar och gillningar för sitt innehåll. Den mest delade falska nyheten år 2018 var ett stresstest som en påhittad japansk neurolog hade utvecklat för att testa folks stressnivå.

Men påhittade nyheter är inte riktiga nyheter eftersom de inte är baserade på fakta. Varje nyhet måste kunna granskas och man måste kunna vara säker på att den baserar sig på säkra källor.

Varför delas falska nyheter?

Tyvärr finns det en hel del pengar i falska nyheter eftersom gillare och följare ger bra med trafik, och därmed bättre annonsintäkter. Därför tävlar alla medier om antalet följare.

Det finns också rasistiska publikationer och utgivare som har propagandistiska syften. Man sprider lögner (eller blandar riktiga nyheter med kraftigt vinklad information) för att skapa en uppfattning som tjänar vissa intressen.

Ett av de värsta exemplen på propaganda är när nazisterna före andra världskriget spred lögner om judarna, vilket ledde till Förintelsen där närmare 6 miljoner judar dödades.

Samma fenomen ägde rum före folkmordet i Rwanda år 1994 där 800 000 tusen personer dödades i ett blodbad som hade föregåtts av våldsam propaganda och hets mot folkgrupp.

Auschwitz 27.1.2020, exakt 75 år efter att lägret befriades.
I år är det 75 år sedan förintelselägret i Auschwitz stängdes. Auschwitz 27.1.2020, exakt 75 år efter att lägret befriades. Bild: /All Over Press Auschwitz

I vår lagstiftning har vi en paragraf som förbjuder hets mot folkgrupp. I lagtexten står att det är förbjudet att sprida åsikter och meddelanden där man talar illa om en grupp på grund av ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Bryter man mot den här lagen kan man få böter eller fängelsestraff på högst två år

Yttrandefriheten finns i vår grundlag och är en rättighet som gäller varje medborgare. Enligt yttrandefriheten får vi kritisera och kommentera offentliga personer mer än vanliga medborgare. Men med yttrandefrihet kommer också ansvar.

Man får inte hota, trakassera, kränka, förolämpa, mobba eller hetsa mot folkgrupp.

Tyvärr sker det hela tiden trakasserier och hot på nätet.

Vill du veta mer om skillnaden mellan sant och falskt i media?

Här hittar du Yle Nyhetsskolans presentation om sant och falskt i medierna. Du får dela den fritt och använda den i undervisningssyfte.

Vad innebär public service?

Yle är ett public service bolag som upprätthålls med skattemedel och som finns till för varenda finländare. Förr fanns en tv-avgift som alla de som ägde en tv-apparat skulle betala.

Men eftersom Yle är mycket mer än tv och finns också på webben och i radio, införde man år 2013 en Yleskatt som skulle vara bättre och mer rättvis än tv-licensen.

Yleskatten är som högst 163 euro per år beroende på inkomst. Tack vare skatten kan Yle erbjuda innehåll som inte är beroende av annonsintäkter eller politiska åsikter. Yle är opartiskt och objektivt och får inte välja sida vid till exempel politiska val.

Alla har rätt att bli hörda, inte bara de som är högljuddast eller som har makt och pengar.

Yles verksamhet övervakas av ett förvaltningsråd som består av representanter från alla riksdagspartier.

Algoritmer styr ditt someflöde

Sociala mediers sökmotorer gör att du serveras ett innehåll som du är intresserad av. Algoritmerna sorterar listor på det som har intresserat dig förr och serverar sedan ännu mer av ditt favoritinnehåll.

Det här kan leda till att din värld blir mindre och att du styrs in i en filterbubbla tillsammans med andra likasinnade.

Risken är att du kanske missar innehåll som du behöver för att kunna vara en upplyst medborgare som förstår hur ett samhälle fungerar.

Att folk befinner sig i sina egna filterbubblor är ett fenomen som också har politiska följder. Många partier har utnyttjat sig av det här inför val.

Sveriges Utbildningsradios serie visar bland annat hur mycket Trumps valorganisation utnyttjade sociala medier för att sprida lögner inför presidentvalet i USA år 2016.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix