Hoppa till huvudinnehåll

I framtiden kan bonden köra med det som i dag sprids ut på åkern – gödsel kan bli guld i traktortanken

Stallgödsel flyttas över på flak
Gödselstacken förvandlas till bränsletank i framtiden. Stallgödsel flyttas över på flak Bild: Yle/ Carmela Walder Hästar,hästsport,stallgödsel,förbränning,traktorer,avföring,anders ingman

Världen borde överge fossila bränslen i snabb takt för att minska klimatutsläppen. Men vad ska vi använda i stället? Inom jordbruket finns en del av lösningen. Frågan är bara i vilken takt vi kan ta den i användning.

Enligt Arbets- och näringsministeriets nyligen utgivna rapport ska Finland främja utspridd och småskalig biogasproduktion. Det är också regeringens mål i färdplanen mot målet om klimatneutralitet år 2035.

Det går åt mycket energi och bränsle i jordbruket, men med hjälp av investeringar i cirkulär ekonomi kunde jordbruket göras allt mindre beroende av fossila bränslen.

Näringsämnen som kan användas är till exempel djurspillning, halm och vall, som är gräsväxter som annars inte skulle tas tillvara.

Av det kan man tillverka el och värme genom att i en reaktor förvandla biomassan till metangas med hjälp av mikrober

Biogasanläggning invigs
Biogasanläggning i Borgå Biogasanläggning invigs Bild: Yle/ Robin Halttunen biogas,roskn roll

Den rötrest som blir kvar kan spridas ut på åkrarna som gödningsmedel.

Denna massa är lättare att handskas med och luktar mindre, men innehåller fortfarande den näring åkern behöver och till och med i en för växterna bättre form.

En ytterligare fördel med biogas är att den till skillnad från vind- och solkraft kan lagras och då fungera som reglerande energi när annan energiproduktion är nere.

Tage Fredriksson, branschchef på Bioenergi rf och tillfrågad expert i arbetsgruppen som funderat på biogasens framtid, menar att här finns mycket att hämta.

Tage Fredriksson vid sitt skrivbord
Tage Fredriksson vill se mer bioenergi av jordbrukets biomassor. Tage Fredriksson vid sitt skrivbord Bild: yle/Anna Dönsberg biobränslen,tage fredriksson

Finland är i startgroparna eftersom biogasproduktionen i dagens läge nästan enbart grundar sig på gas ur slam från reningsverk eller från biprodukter från livsmedelsindustrin.

Samtidigt är jordbrukets biomassor nästan helt outnyttjade.

– Det är förstås en kostnadsfråga. När man börjat med biogasproduktion har man hittills börjat med de enklaste och billigaste råvarorna, säger Fredriksson.

Tekniken har gått framåt under de senaste tio åren så nu börjar det vara dags att ge den här energiformen en ny chans. Men fortfarande är det svårt att få lönsamhet i biogasframställning.

En fråga om pengar

Frågan är hur villiga lantbrukare är att investera egna pengar. Först ska de här pengarna finnas eller kunna lånas och sedan måste det uppstå ett tilläggsvärde för att en ska börja med något sådant.

Tekniken borde bli bättre och billigare. Dessutom krävs det ett kunnande som alla inte har, att driva anläggningar av det här slaget.

– För att vi ska få fart på biogasproduktionen krävs långsiktiga politiska stödåtgärder, säger Tage Fredriksson.

Det avgörande är om man kan sälja den här gasen till ett pris som får det att gå runt. För det är gasen som ger de huvudsakliga intäkterna.

Målet är att gårdarna skulle bli självförsörjande på värme och el och att de skulle kunna sälja överloppsvärme till fastigheter i närheten.

Nuvarande läget

Det finns strikta gränser för hur mycket spillning som får spridas ut på åkrarna.

Om den här mängden överskrids kan det leda till att gårdar röjer skog för att få mera åkerareal. Det i sin tur går tvärt emot Finlands klimatmål.

Därför skulle det vara viktigt att gårdens gödselmassor kan bearbetas i samband med produktionen av biogas.

Det gör att gödselmassan minskar då näringen komprimeras med olika metoder och kan köras längre bort än till den egna gårdens åkrar.

Pälsdjursdynga på gödselplatta vid farmområdet i Jakobstad
Det här kunde bli värme, el eller bränsle i stället! Pälsdjursdynga på gödselplatta vid farmområdet i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman gödsel,Jakobstad,Pälsdjur

– Vi har i dagens läge knappt hundra anläggningar som är i funktion. Riktigt stora anläggningar har vi inte ännu, säger Fredriksson.

Fordonsbränsle till gårdens maskiner

På gårdarna runt om i Finland finns mycket näringsämnen som kan användas till värme och el, men det krävs en större insats för att de även skulle producera fordonsgas.

För att biogasen ska kunna användas i fordon måste den ytterligare renas och metanhalten höjas, vilket kräver ytterligare investeringar.

Metanhalten ska vara hög för att biogasen ska kunna sättas i en motor och till det krävs en ganska stor helhet, alltså flera gårdars anläggningar, för att det ska gå runt ekonomiskt sätt.

– Efter det ska den trycksättas och det kostar också. Det måste man göra, för du vill inte stå i timtal och tanka din bil på gårdens tankningsställe, säger Fredriksson.

Förädlad biogas som blir biometan kan matas i naturgasnätet och användas i fordonsmotorer. Men det rapporten hoppas på, är att jordbrukarna kunde sälja sitt fordonsbränsle.

I dagens läge har EU kommissionen beslutat att är det förbjudet att sälja fordonsgas ifall anläggningarna fått jordbruksstöd.

Bränsle ur soptippen

Men det rör på sig på den här marknaden. Ett exempel är Sydvästra Finlands avfallsservice och bioenergibolaget Q Power som vid Korvenmäki avfallscentral i Salo inleder en försöksverksamhet.

Där utvecklar man ett nytt sätt att utnyttja deponigas för tillverkning av bränsle. Deponigas är den gas som uppstår ur organiska material som deponerats vid slamstationer eller soptippar.

Meningen med försöksverksamheten är att utreda ifall deponigaserna, som är svåra att utnyttja på grund av deras svavelkoncentration, kunde förädlas till råvara för den cirkulära ekonomin med hjälp av en metaneringsteknologi.

Gasbilar är billigare än elbilar

Ifall det projektet visar sig lovande är det goda nyheter för gasbilsägarna. Staten beviljar en subvention på 1 000 euro för den som vill konvertera sin bensindrivna bil till gasbil, vilket kostar cirka 3 000 euro.

Hittills är det bristen på tankningsställen som har begränsat gasbilsmarknaden.

Målet för år 2020 är 50 tankningsställen runtom i Finland. Antalet borde öka så småningom.

Jätekukon kaasukäyttöinen roska-auto
Om det finns lastbilar som går på biogas, så varför inte traktorer? Jätekukon kaasukäyttöinen roska-auto Bild: Sami Takkinen / Yle biogas,gasbilar,Gasum

Prognoserna för hur många gasbilar som skulle vara i trafik år 2020 har överträffats. Istället för 5 000 kör redan 10 000 bilar på våra vägar, vilket är ungefär 0,3 procent av bilparken.

Men marknaden får ännu vänta på gasdrivna traktorer.

Mera forskning behövs

Arbetsgruppen bakom rapporten efterlyser pilotprojekt som backas upp av företag och forskningsanläggningar och som öppet delar sina bästa resultat.

Från och med första september 2020 kan alla tillstånd fås från samma myndighet, vilket gör det lättare att starta en biogasanläggning.

Ju fler som vågar satsa desto mindre beroende av fossila bränslen blir Finlands lantbruk.

Läs också