Hoppa till huvudinnehåll

Mysteriet med fisken i korvsoppan och andra frågor om skolmat - Sibboelever fick bekanta sig med centralköket efter att ha reklamerat maten

sju barn och två vuxna står i ett storkök. De har på sig vita engångs-skyddsrockar, vita skyddsmössor och blå plastskydd ovanpå skorna.
Borgbyflickorna fick bekanta sig med centralköket i Sibbo. Från vänster till höger: Helene Erlund, Ada Ullberg, Miranda Krogell, Ida Stenfors och Kiara Federley. Bakom dem står bespisningsförman Markus Manner och Borgby skolas rektor Desirée Wirén. sju barn och två vuxna står i ett storkök. De har på sig vita engångs-skyddsrockar, vita skyddsmössor och blå plastskydd ovanpå skorna. Bild: Yle / Mira Bäck kök,storkök,lukkarin koulu

Varför är mjölken fettfri och morotsråkosten torr? Hur mycket får en portion skolmat kosta, och vad var det som hade gått snett den gången som det fanns fisk i korvsoppan?

Det är några av de kniviga frågorna som en grupp Borgbyelever ville ha svar på när de besökte centralköket i Lukkarin koulu på måndagsmorgonen.

Allt fick sin början förra hösten då en grupp elever i Borgby skola i Sibbo bestämde sig för att reklamera skolmaten till kommunen.

Kiara Federley, Ida Stenfors, Helene Erlund, Ada Ullberg, Veronica Lindberg, Miranda Krogell och Cinja Borgström tyckte att skolmaten inte var tillräckligt näringsrik och att de inte blev mätta av den.

Nu var det dags för Borgbyeleverna och deras rektor Desirée Wirén att få bekanta sig med centralköket i Lukkarin koulu och diskutera skolmaten tillsammans med ledningen för kommunens kostservice.

- Vi tänkte att vi bjuder in dem hit till tillredningsköket så får de en möjlighet att se sig omkring och kanske få lite förståelse för att man kanske inte lagar maten riktigt på samma vis som hemma, säger kommunens kostchef Marianne Putus.

Kök i stort format

Efter att alla fått på sig vita skyddsrockar, skyddsmössor och blåa skoskydd visar bespisningsförman Markus Manner runt i det stora köket.

Eleverna tittar in i kylrum, gluttar ner i massiva grytor och ser hur sås vakuumförpackas. Köksmaskinerna surrar och brummar i bakgrunden, och namnlappar berättar vilka skolor maten ska köras ut till.

Fyra flickor och en kvinna står i ett kök och klär på sig blå plastskydd på skorna.
Skyddsutrustningen ska på innan man får komma in i köket. Fyra flickor och en kvinna står i ett kök och klär på sig blå plastskydd på skorna. Bild: Yle / Mira Bäck kök,storkök,lukkarin koulu

En titt ner i matbackarna som står framme berättar att det är skinkfrestelse som står på menyn den här dagen. Den gjordes redan i slutet av föregående vecka, men åker in i ugnen först samma dag som den ska ätas.

Efter rundvandringen är det dags att diskutera skolmaten.

Kostchef Marianne Putus, bespisningsförman Markus Manner, servicechef Christina Lönnholm och Ylva Ståhlberg-Olenius, som sköter köket i Borgby skola, sätter sig ner tillsammans med Borgbyeleverna och deras rektor.

700 kilokalorier

Eleverna har läst på om skolmaten och skrivit en lång lista med frågor de vill ha svar på.

Det viktigaste ärendet är frågan om ifall maten är tillräckligt näringsrik.

- Ett barn som är i skolåldern måste få ganska mycket kilokalorier vid lunch. Man måste ta ganska mycket av skolmaten för att få i sig den mängden kilokalorier. Man måste ta typ fem portioner, jag tror inte någon skulle orka med så mycket, säger Ida Stenfors.

Enligt rekommendationen för skolbespisningen som statens näringsdelegation gjort upp ska skollunchen för barn i åk 3-6 innehålla i genomsnitt 700 kilokalorier, alltså ungefär en tredjedel av dagsintaget.

I den här kalorimängden har man räknat med alla delar av lunchen: mat, sallad, bröd, brödfett och mjölk.

En kvinna i skyddsdräkt står framför en ugn i ett storkök. I förgrunden syns bakhuvuden på andra personer i skyddsdräkt.
Kostchef Marianne Putus visar runt. En kvinna i skyddsdräkt står framför en ugn i ett storkök. I förgrunden syns bakhuvuden på andra personer i skyddsdräkt. Bild: Yle / Mira Bäck kök,storkök,marianne putus

- Om man äter av allt så som det är uträknat så får en skolelev i medeltal i sig 102 % av de rekommenderade kilokalorierna, säger Putus.

Vissa dagar då det är lättare rätter som gröt eller soppa på menyn så kan det vara svårare att fylla kalorikvoten, likaså om det bjuds på något som eleverna inte gillar.

Eleverna tycker också att det emellanåt är svårt att få en tillräckligt stor mängd mat att rymmas på tallriken.

Både rektorn och eleverna tycker att maten inte borde ransoneras.

- Om man har ätit tre fiskfigurer och vill ta till så måste man också ta av potatisen och salladen - och när vi nästan bara tycker om fiskfigurerna, säger Cinja Borgström.

Borgbyeleverna hade gjort upp en egen matlista som de gav till Putus.

- Flickorna hade gjort ett fint jobb med sin exempelmatlista. Där finns en hel del sådant som vi redan har, men vi ska nog plocka maträtter därifrån som vi sätter på listan, säger Putus.

Till nästa matlista hinner förändringarna inte med, men senare under våren kanske broilerklubbor och några andra rätter får göra entré.

Kostrekommendationer och pengar styr

Det mesta som görs i skolköken styrs av statens kostrekommendationer för skolmaten - och av budgeten.

Ingredienserna för en portion får kosta cirka en euro. Maten får innehålla bara en viss mängd salt, socker och fett. Därför använder man till exempel fettfri mjölk och fullkornsris.

Barnen skulle gärna vilja ha en efterrätt nu och då, till exempel kvarg eller fruktsallad. Det skulle ändå vara alltför dyrt och tidskrävande att ordna med särskilt ofta.

- Nästa gång det blir efterrätt är på fastlagstisdagen, och kanske på vändagen, säger Lönnholm.

Interiören i ett kök. Man ser många kastruller och stora köksmaskiner.
Här görs mat för olika specialdieter. Interiören i ett kök. Man ser många kastruller och stora köksmaskiner. Bild: Yle / Mira Bäck kök,storkök,lukkarin koulu

När barnen serveras frukt är äpplena ofta färdigt skurna i halvor.

- Varför kan de inte vara hela? undrar Wirén.

Enligt Putus bjuder man helst inte på hela äpplen, särskilt om de är stora. Det här för att minimera svinnet.

Wirén och eleverna tycker inte det är särskilt aptitligt med bruna äppelhalvor. Och de har ju rätt: äppelhalvorna ska inte vara bruna.

- Vi hade beställt hela äpplen, men fick färdigt skurna. Då är de ju inte bra om de skurits flera dagar i förväg, säger Ståhlberg-Olenius.

Hurdana råvaror kökspersonalen har att utgå ifrån beror ofta på vad man får från partiaffären.

Morotsråkosten som eleverna tycker är för torr kommer till köket färdigt förpackad - precis såsom flickorna gissat. Den centrifugeras för att man ska få bort all vätska så den inte ruttnar.

Cook and chill

Maten som skickas till skolorna i södra Sibbo görs med cook and chill-metoden. Det betyder att maten görs på förväg, kyls ner till en låg temperatur och körs ut till skolan som kall där den sedan tillagas.

Vissa saker görs först just innan maten serveras, som att hälla grädde i fisksoppan och koka ris.

Maten som görs enligt cook and chill-metoden är på sätt och vis mer nylagad än den som görs i centralköket och transporteras till skolorna som varm.

Till exempel panerad fisk är knaprigare om den kommer direkt ur ugnen jämfört med om den legat länge i ett värmeskåp.

Cook and chill-metoden ska så småningom börja användas också i resten av Sibbo, men man måste först hinna göra vissa ändringar i serveringsköken.

Den där fisken i korvsoppan då?

Enligt Borgbyeleverna har inte mycket ändrats sedan de gjorde sin reklamation om skolmaten på hösten.

- Det har kanske varit några nya maträtter, men det är nog inte jättemycket som har ändrat, säger Helene Erlund.

I förgrunden syns ryggarna på flera personer i vita skyddskläder. De tittar in i en stor frys. En man håller upp dörren för dem.
Här får eleverna titta in i frysen. Markus Manner berättar vad där finns. I förgrunden syns ryggarna på flera personer i vita skyddskläder. De tittar in i en stor frys. En man håller upp dörren för dem. Bild: Yle / Mira Bäck kök,storkök,markus manner

Efter nyår har alla fått äta av de vegetariska rätterna. Tidigare var de reserverade för dem som meddelat att de inte äter kött.

- Jag tycker att det är jättebra att alla får ta av vegematrätterna och smaka på dem, säger Ida Stenfors.

- Om man inte tycker om den maten som vi annars skulle ha så kan man ju välja vegematen, säger Helene Erlund.

Flickorna frågar efter mer varma grönsaker och Putus lovar att det ska gå att ordna. De är överlag nöjda med att ha fått svar på de flesta av sina frågor och med att ha fått lära sig mer om hur skolmaten görs

- Största delen av skolmaten är inhemsk, och den är nog ganska fräsch för de gör största delen samma dag, säger Cinja Borgström.

Hur var det då med den där fisken som hittades i korvsoppan en dag?

- Det blev aldrig klart varifrån fisken hade kommit, för det hade inte varit fisk i köket den dagen. Påsarna som ingredienserna kom i hade vi redan hunnit slänga bort. Det förblev tyvärr ett mysterium, säger Putus.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland