Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenskar lär sig inte finska i skolan – elever: "Undervisningen satsar alldeles för mycket på grammatik"

Adele Westerlund (till vänster) och Olivia Linder utanför Tölö gymnasium i Helsingfors.
Adele Westerlund (till vänster) och Olivia Linder anser att muntlig finska bör övas mera i skolan. Adele Westerlund (till vänster) och Olivia Linder utanför Tölö gymnasium i Helsingfors. Bild: Yle/ Axel Nurmio Tölö gymnasium,Olivia Linder

Vad lär man sig egentligen då man präntar grammatik på finskalektionerna? Åtminstone lär man sig inte tala finska i vardagen. Det är så många unga beskriver undervisningen i finska i dag.

– Undervisningen satsar alldeles för mycket på grammatik och inte alls tillräckligt mycket på att faktiskt kunna tala själva språket. Man ska bara kunna böja orden rätt, säger Olivia Linder som går andra året i Tölö gymnasium i Helsingfors.

Problemet enligt dem som läser finska i skolan är att utbildningen fokuserar för mycket på grammatik på bekostnad av muntliga färdigheter som behövs i vardagen.

– Det som vi alla ändå kommer att behöva använda finskan till är att prata. Nu lär vi oss inte det, och man blir osäker då man ska prata då man tänker på grammatiken, säger Adele Westerlund som också går andra året i Tölö gymnasium.

Linder och Westerlund understryker att de kommenterar finskundervisningen gällande läroplanen i allmänhet och för hela skoltiden.

I tankesmedjan Magmas senaste rapport av samhällsanalytikern och språkvetaren Jenny Stenberg-Sirén framgår det att många som går i en svenskspråkig skola har allt svårare med vardagsfinskan, samtidigt som de som klarar sig ypperligt också har blivit fler.

Det finns också flera finlandssvenska unga som föredrar att tala engelska framför finska i vardagssituationer eftersom de muntliga färdigheterna i finska upplevs som bristfälliga.

Även Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS) har kritiserat den här bristen i finskaundervisningen.

– Som vi ser i Magmas rapport byter många till engelska då de ska tala finska. För att man ska fortsätta använda finska behöver man prata det, säger Emelie Jäntti som är ordförande för FSS.

Men då elevernas kunskaper undersöks är det läsförståelsen och textproduktionen som haltar mer än det muntliga.

Utbildningsstyrelsen känner till att undervisningen är grammatiktung

Det är Utbildningsstyrelsen som sätter upp kriterierna för vad man ska lära sig i skolan. I deras kriterier ingår inte vilken grammatik som ska läras ut och i vilken klass.

Men också där vet man att undervisningen kan bli grammatiktung.

– Det stämmer till en liten del att den kan bli grammatiktung. Men grammatiken är diger i finskan, säger Yvonne Nummela som är undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.

Nummela ser att utmaningarna i finskundervisningen ändå handlar om att kunna producera språk, och om läsförståelse.

– Utmaningarna är det produktiva, alltså att läsa och skriva finska. För vissa är också det muntliga, beroende på språkmiljön, en utmaning, säger Nummela.

Yvonne Nummela.
Yvonne Nummela vet att finskan kan bli grammatiktung. Yvonne Nummela. Bild: Yle/ Axel Nurmio Utbildningsstyrelsen,Yvonne Nummela

I och med att finskan inte är besläktad med de germanska språken, dit bland annat svenskan och engelskan räknas, får man inte per automatik någon grammatik. Därför behöver man också lära sig grammatiken från grunden om man lever ett starkt svenskspråkigt liv.

– Det påminner inte om svenska eller engelska så att man skulle få verktygen för grammatiken. Det finns ingen knapp som man trycker av och på för att automatiskt kunna finska. Men hur grammatiktungt det blir beror ändå på språkmiljö och skola, säger Nummela.

Gymnasiestuderande: Mera muntlig övning och ta in grammatiken senare

Men hur tycker då de som läser finska att undervisningen borde se ut?

Olivia Linder påpekar att man inte lär sig sitt modersmål genom att plugga grammatik för att sedan lära sig hur man presenterar sig.

– Man borde ta in grammatiken mycket senare. Först borde man fokusera på att lära sig ord, prata och bygga upp meningar och först sen ta in grammatiken. Inte lär man sig sitt modersmål genom att gå igenom grammatiken först, säger Linder.

Adele Westerlund vill se att man lägger mera vikt vid den finska som talas, i stället för det krångliga skriftspråket.

– Vi borde ha obligatoriska kurser som fokuserar på muntliga färdigheter. Vi borde öva att tala i klassen, och visst behövs också grammatik, men vi som inte läser modersmålsinriktad finska behöver nog öva mera på att tala, säger Westerlund.

Här är X3M:s podd Lägsta domstolen som tar upp samma ämne:



Slaget efter tolv diskuterade frågan på onsdagen:


Lyssna också på Nyhetspodden: I Finland måste man kunna finska:

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes