Hoppa till huvudinnehåll

Vitsordsreform i grundskolan ger alla elever siffervitsord från årskurs 4 – Lärarförbundet: Mindre regionala skillnader ger jämlikare bedömningar

Elever markerar i en skolklass.
Det nya systemet ska göra det enklare för både föräldrar och lärare. Elever markerar i en skolklass. Bild: Mostphotos Skola,Skolklass,elever

Från och med nästa höst kommer betygsättningen i grundskolan att ändra. Alla elever ska utvärderas på samma sätt.

En av de nya riktlinjerna som kommer i kraft den 1:a augusti är att alla elever från och med årskurs fyra kommer att utvärderas med hjälp av siffror.

För tillfället får kommunerna själva bestämma när man tar vitsord i bruk men det ska ske senast på årskurs åtta.

Att börja tilldela vitsord i form av siffror så att alla elever utvärderas på samma sätt är något som speciellt föräldrar bett om, säger Leena Nissilä, undervisningsråd i utbildningsstyrelsen.

– Enligt föräldrar har inte systemet med ordvitsord, som vi har idag berättat vilken nivå barnen presterar på i skolan, säger Nissilä.

87 procent av kommunerna inleder för tillfället siffervitsord redan vid årskurs fyra eller fem. Men i vissa skolor tar man siffror i bruk först på sjuan eller åttan.

Det är rätt sent med tanke på slutbetyget. Det blir ont om tid att hinna höja och tentera upp vitsord till avgångsbetyget som eleven sedan söker in med till andra stadiets utbildning: gymnasier och yrkesläroanstalter.

– Det har hänt att det kommer en del överraskningar när man får sina första siffervitsord. Vi hoppas kunna identifiera behoven av stöd i ett tidigare skede så att man helt enkelt har tid att reagera på barnens egentliga prestationsnivå, säger Nissilä.

Stopp på ett spretigt system och merarbete

Vid Finlands Svenska Lärarförbund tar man tacksamt emot reformen.

– För många har det varit utmanande att utifrån en verbal bedömning tolka på vilken nivå ett barn är. Nu är tanken att skapa tydlighet och jämlikhet i bedömningen, konstaterar förbundsordförande Christer Holmlund.

Enligt Holmlund är problemet med nuvarande systemet att det varit rätt spretigt, då olika kommuner haft olika praxis, vilket både äventyrat likabehandlingen av barn och gjort processen arbetsdryg för lärarna.

– Det har till exempel skett en del övertolkningar kring i vilken detalj barnens prestationer ska dokumenteras. Nu preciseras vad ska dokumenteras, vilket sätter stopp på merarbetet och ökar tydligheten gentemot barnen och deras föräldrar, säger Holmlund.

Nya riktlinjer för siffervitsord

I fortsättningen får lärare också bestämma om årskurs ett till tre ska få siffervitsord eller inte. Vid behov kan också ordvitsord komplettera siffervitsordet från och med årskurs fyra.

Förutom att det för föräldrarna blir lättare att förstå hur barnen presterar blir det också lättare för lärare eftersom att det finns bättre riktlinjer för siffervitsord.

Under 2020 har Utbildningsstyrelsen gjort upp nya riktlinjer för vilka kriterier som finns för vitsorden 5, 6 och 9. Tidigare har det bara funnits kriterier för vitsord 8.

– Utgående från vitsord 8 har man sedan varit tvungen att härleda vad som är en femma, en sexa, en sjua ... Nu formuleras nedskrivna krav, som ger ett mycket bättre stöd för lärarna, säger FSL:s Holmlund.

– Vi preciserar kunskapskraven för vitsorden och speciellt har lärarna signalerat att de önskar att miniminivån för vad eleven bör kunna definieras, när det gäller vitsordet 5, för att kunna avgöra om eleven har de kunskaper som behövs för att hen kan gå vidare i studierna, säger Maj-Len Engelholm på Utbildningsstyrelsen.

Tanken är att om lärare har en bättre uppfattning om vad som krävs för att inte bli underkänd är det lättare att se den enskilda elevens behov.

Uttalade kriterier tros också underlätta dialogen med föräldrarna och vidare underlättar att fånga upp elever som behöver extra stöd.

FSL:s ordförande Christer Holmlund
Enligt FSL:s ordförande Christer Holmlund är tanken med vitsordsreformen att skapa tydlighet och jämlikhet i bedömningen. FSL:s ordförande Christer Holmlund Bild: FSL Finlands svenska lärarförbund,christer holmlund

Dessutom lär den regionala jämlikheten öka, då möjligheten för kommunala tolkningar och tillämpningar i bedömningen blir mindre.

– Det diskuteras regelbundet om ett vitsord på en viss ort är lika mycket värt som på en annan. Avsikten är att alla nu ännu bättre ska känna igen bedömningskriterierna, säger Holmlund.

De nya kriterierna för vitsord kommer i kraft den första augusti 2021, de första slutbetygen med de nya kriterierna får elever för år 2022.

Efter det ska Utbildningsstyrelsen utvärdera om lågstadier behöver skilda kriterier för sitt slutbetyg.

I fall man upplever att bedömningen av barnets kunskaper har getts på orättvisa grunder och inte varit jämlik finns det möjligheter att besvära sig över vitsord.

– I första hand kontaktar man skolan, rektor och lärare, för en diskussion. Når man inte samförstånd kan man vända sig till Regionförvaltningsverket, säger Maj-Len Engelholm.

Artikeln uppdaterad klockan 09:33 med kommentarer från Finlands Svenska Lärarförbundets ordförande Christer Holmlund.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes