Hoppa till huvudinnehåll

Franska seriepionjären Claire Bretécher död

Claire Bretecher ritar på väggen.
Claire Bretécher tecknade i en omisskännlig stil. Claire Bretecher ritar på väggen. Bild: ullstein bild - Interfoto Rauch/ All Over Press Claire Bretécher

Den franska serietecknaren Claire Bretécher har avlidit. Hon var den första kvinna som skapade sig ett verkligt namn inom fransk seriekonst, och även i Norden blev hennes bitska observationer mycket lästa under 1980-talets vuxenserievåg.

Bretécher dog måndagen den 10 februari i en ålder av 79 år, meddelar hennes förlag Dargaud.

Claire Bretécher var född i Nantes och hade sedan barndomen en passion för teckning. Hon flyttade till Paris som 19-åring, slog sig ned i Montmartres bohemvärld, arbetade som teckningslärare och sålde skämtteckningar till tidningar och tidskrifter. Hennes serietecknarkarriär kom i gång 1963 då hon illustrerade Le Facteur Rhésus till manus av René Goscinny, skaparen av bland annat Asterix och Lucky Luke.

Efter ett flertal kortvariga skapelser i serietidningar som Tintin och Pilote grundade Bretécher tillsammans med Marcel Gotlib och Nikita Mandryka år 1972 tidningen L’Écho des Savanes, som klart riktade sig till en vuxen publik. Och 1973 slog hon igenom på allvar med De frustrerade (i original Les frustrés), publicerad i Le Nouvel Observateur. En serie utan egentlig huvudperson, där uttråkade människor för det mesta bara sitter och pratar oväsentligheter. Det låter inte som ett vinnande koncept, men tack vare Bretéchers obarmhärtiga klarsyn och bitska sarkasmer uppstod en av seriekonstens klassiker.

I de nordiska länderna, där tecknade serier ännu på 1970-talet antingen sågs som harmlös underhållning för barn eller som den vidrigaste skräpkultur, åstadkom Bretécher en verklig omvälvning. De frustrerade började ges ut i albumform på svenska år 1980 av Hammarström & Åberg, och därmed etablerades begreppet vuxenserier på våra breddgrader. Knappast någon av de serietecknare som debuterat de senaste decennierna har undgått att påverkas av Bretécher.

Skildrade läkare och tonåringar

I Frankrike var Bretéchers pionjärinsats betydande. Tecknade serier (Bandes dessinées eller BD) har sedan gammalt stått högt i kurs på de franska språkområdet, och fått smeknamnet "den nionde konstformen". Ändå var det fram till 1970-talet få kvinnor som gjort sig ett namn i fransk seriekonst.

Redan 1976 kunde den berömde filosofen Roland Barthes utse Bretécher till "årets bästa sociolog", en term som hon själv hade mycket roligt åt.

Under 1980-talet nådde Bretécher nya framgångar med serier som Doktor Håhlfoths praktik (Docteur Ventouse Bobologue), om en uttråkad läkare och hans patienter, Cellulisa (Cellulite) om en mullig prinsessa i medeltidsmiljö, och Agrippina (Agrippine), om en oförskämd tonårsbrud, hennes familj och kompisar.

Under sina sista år tecknade Bretécher relativt lite, bland annat på grund av personliga tragedier, och hon övergick allt mer till måleri. På svenska har inga nyutgåvor av hennes verk synts till det senaste årtiondet. Men bland seriekonnässörer är hennes ställning obestridd. I Frankrike har hon en trogen publik, och hennes verk har regelbundet presenterats i mediernas kulturprogram och på utställningar.

”Hon var en pionjär inom denna litterära genre och hade en stil, ett tonfall och en lite udda blick som var fullständigt originell”, säger Claire Bretéchers förlag Dargaud i ett uttalande. "Hon skapade ett figurgalleri som gjorde att hon kunde ge sig i kast med sociala frågor, som hon mycket ofta identifierade tidigare än de flesta av sina samtida".

Läs mer på bland annat AFP, Le Monde, Le Nouvel Observateur, Tagesspiegel, Lambiek Comiclopedia

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje