Hoppa till huvudinnehåll

Ryska barn fostras till patrioter med hjälp av krigsminnen - bland annat får de lära sig hur Viborg "befriades"

Många barn kläs i uniform under segerdagsfirandet. En liten uniformklädd pojke sitter på en mans axlar.
Många barn kläs i uniform under segerdagsfirandet. Många barn kläs i uniform under segerdagsfirandet. En liten uniformklädd pojke sitter på en mans axlar. Bild: Kerstin Kronvall/Yle Ryssland,krigshistoria

Alla ryska skolbarn kommer att få extra mycket patriotisk fostran den här våren. Det betyder att de fram till segerdagen den nionde maj kommer att impregneras av information om Sovjetunionens insats i kriget.

Det är statsmaktens krav och högtidlighållandet av krigsminnet är också ett av de mycket få teman som enar det ryska folket.

Också små barn drillas i historia

Redan i daghemsåldern får ryska barn lära sig att Sovjetunionen segrade över fascisterna i andra världskriget. Barnen sjunger sånger om kriget och kläs också ofta ut i uniformer.

I skolorna lär sig barnen ytterligare krigshistoria och då det är möjligt får de besöka veteraner.

Veteranerna brukade tidigare göra skolbesök, men numera är de så få och många är i så dåligt skick att de sällan orkar ta sig till skolorna.

Sovjetunionen förlorade minst 27 miljoner människor livet under kriget. Vissa källor talar om att de dödade skulle vara flera, till och med 40 miljoner.

Det här innebär att det knappast finns en enda familj som inte drabbades då.

Stora fosterländska kriget

I dagens Ryssland finns det ett stort tryck från den högsta statsledningen som vill att skolorna ska se till att alla barn känner historien om det som i Ryssland kallas det stora fosterländska kriget.

Med det avses den tid då Sovjetunionen var med i andra världskriget, alltså från juni 1941 till maj 1945.

Barn står på rad på museum där de lär sig krigshistoria.
Ryska barn går bland annat på museum för att lära sig om krigshistoria. Barn står på rad på museum där de lär sig krigshistoria. Bild: Kerstin Kronvall/Yle Ryssland,krigshistoria

Viborgs historia skrivs om

När Leningradområdets planer för hur barn och unga ska bibringas patriotisk fostran den här våren presenterades i Sankt Petersburg stod det klart att också Finlands historia ifrågasätts.

Vladimir Zjuravljov som ansvarar för samhällskontakter vid det statliga Pusjkinuniversitetet i Sankt Petersburg berättar att Viborgsområdet satsar på ett stort gemensamt projekt om hur Viborg befriades 1944.

Han talar om hur invånarna i staden ska få lära sig om de konkreta krigshändelserna genom att delta i särskilda rundvandringar på temat befrielsen av Viborg.

Viborg var ju som vi alla vet en del av Finland före kriget. Därför är det svårt att förstå hur det är tänkt att förklara en så kallad befrielse.
Det här är särskilt underligt eftersom just historieförfalskning ska bekämpas. Det har presidenten krävt.

Ska motverka förfalskning

Tatjana Zaselskaja som är specialist på utbildningsfrågor i Leningradområdet säger att det är viktigare än någonsin att all undervisning används för att motverka förfalskning av historiska fakta om Sovjetunionens avgörande roll i segern över fascismen.

Hon hänvisar till president Vladimir Putins ord i talet den femtonde januari då han betonade att Ryssland måste stå för sanningen om kriget.

Vårt universitet är till fullo med i det här arbetet, säger Vladimir Zjuravljov från Pusjkinunisersitetet.

Målet är att skapa en patriotisk laddning i själ och hjärta hos alla unga, säger han.

De unga är inte alltid med på noterna

Ljudmila Stepanova från Barnbiblioteket i Leningradområdet talar om att många barn och unga ifrågasätter pratet om krig.

Vi måste lyssna på de unga, säger Stepanova och berättar om hur ungdomar har kommenterat lektioner i patriotisk fostran.

De frågar varför de bara måste lyssna och inte själva får fråga något eller tala om kriget.

- Många unga har mycket skarpa frågor och vill diskutera, vi måste bemöta det om vi ska få dem att ta till sig det vi vill ge, säger Ljudmila Stepanova.

Patriotism är att älska sitt land

Tre unga kvinnor, Kristina, Anja och Alina, berättar vad patriotism är för dem.

- Det är att man är stolt över sitt fosterland. Man kan till exempel vara stolt då någon idrottare klarar sig bra i OS, säger Anja.

Tre unga vinterklädda kvinnor ler blygt mot kameran.
Alina, Anja och Kristina är patrioter som älskar sitt hemland. Tre unga vinterklädda kvinnor ler blygt mot kameran. Bild: Kerstin Kronvall/Yle Ryssland,krigshistoria

- Patriot är den som älskar sitt land och är stolt då det går bra för landet, summerar Kristina.

- Jag har det bra här och vet att det här är mitt hemland, men jag älskar att resa och vill besöka andra länder, också Finland, säger Alina.

Det är inte i strid med att jag älskar mitt fosterland, understryker hon.

De tycker att det fortfarande är viktigt att tala med barn om krigshistoria.

Kriget är en del av vår historia och det måste man känna till och komma ihåg, säger de.

Läs också