Hoppa till huvudinnehåll

Snart erbjuds prepkurser redan till högstadieelever – undervisningsminister Li Andersson: Oroväckande med tanke på jämlikhet

abiturienter på lastbilsflak
I Norge stannar abiturienterna i gymnasiet och filar på sina avgångsbetyg för att ha bättre chanser att komma in på högskolor och universitet. Det har lett till att utexamineringen fördröjs. abiturienter på lastbilsflak Bild: Yle/Sofia Westerholm penkisdag,penkis 2019

Prepkursarrangörerna säljer kurser till allt yngre kunder. En reform av studerandeintagningen vid högskolor och universitet har lett till att efterfrågan av abikurser ökat dramatiskt. Företagen är också förberedda att rikta in sig på grundskoleelever som vill komma in på bra gymnasier.

- Vi ser en tydlig utveckling, framöver kommer man att börja gå prepkurser redan i nionde klass, säger vd Pasi Petäjä vid coachingföretaget Eximia.

Eximia har i åratal arrangerat prepkurser för dem som söker in till universitet och högskolor. Exempelvis har över tre fjärdedelar av dem som kommit in till rättsvetenskapliga utbildningar gått en prepkurs.

Sådana kan kosta tusentals euro.

Det har emellertid skett förändringar i intagningsprocessen: nuförtiden kommer kring hälften av de som tas in på utbildningar vid universitet och yrkeshögskolor in bara med sitt studentbetyg. Den som skrivit tillräckligt många laudatur eller eximia i studenten behöver inte gå på intagningsprov – och behöver således inte heller köpa en dyr prepkurs.

Det här betyder inte att prepkursbranschen skulle gå under.

Nu satsar man på att sälja så kallade abikurser till gymnasiestuderande, för att hjälpa dem uppnå bästa resultat i studentskrivningarna. Enligt Petäjä visar årets siffror att mängden kunder inom den kategorin ökat. Han tror att utbudet kommer att tre- eller fyrfaldigas under de kommande åren.

Utvecklingen syns också hos konkurrenten Valmennuskeskus.

- Försäljningen av abikurser har ökat inom alla ämnen. Störst är tillväxten inom modersmål: där har mängden studerande femfaldigats jämfört med ifjol. Mängden unga som går matematikkurser har också fyrfaldigats, säger vd Janne Nousiainen.

Intagningsreformen skulle få unga att börja studera tidigare - hade motsatt effekt

Målet med intagningsreformen var att få ungdomar att snabbare inleda sin utbildning – och minska prepkursernas inverkan på högskoleintagningen.

Det verkar emellertid som om förändringen kan ha motsatt inverkan. Vd:arna vid prepkursföretagen tror att många nu drar ut på gymnasietiden för att få ett bättre avgångsbetyg.

- I Norge stannar unga i gymnasiet och filar på sina avgångsbetyg. Det här fördröjer utexamineringen och leder till fler mellanår, säger Pasi Petäjä vid Eximia.

Prepkursföretagen berättar att de redan förbereder sig på att i framtiden coacha grundskoleelever som vill komma in på sitt drömgymnasium.

- Det här kommer oundvikligen att leda till att allt yngre åldersklasser tävlar med varandra. I grundskolan kommer man att tävla om platser i gymnasier där man skriver flest laudatur, säger Janne Nousiainen.

Trots att det innebär bättre business ur prepkursernas perspektiv, ser Valmennuskeskus-vd:n Janne Nousiainen inte bara det positiva i saken.

- Det här är ett fritt land där människor köper sig coaching inför framtiden. Men vi tycker inte det är bra att tävlandet blir allt hårdare för allt yngre, säger han.

Intagningsreformen gjordes på initiativ av Juha Sipiläs (C) regering. Enligt Nousiainen försökte man från företagens håll varna om den aktuella utvecklingen.

- Men våra åsikter hördes inte, säger Nousiainen.

Opetusministeri Li Andersson täysistunnossa 11.9.2019
Utbildningsminister Li Andersson betonar att gymnasiet måste förse alla med de kunskaper som behövs för att kunna söka till vidare utbildning. Opetusministeri Li Andersson täysistunnossa 11.9.2019 Bild: Pekka Tynell / YLE riksdagsledamöter,riksdagen,Vänsterförbundet,Li Andersson

”En oroväckande trend”

Utbildningsminister Li Andersson från Vänsterförbundet gillar inte tanken om att allt fler gymnasieelever köper prepkurser.

Enligt henne är idén med gymnasiet att alla får en likvärdig utbildning.

- Ur utbildningens perspektiv är det här en oroväckande trend. Jag hoppas att efterfrågan inte kommer att växa, eftersom hela idén med gymnasieutbildningen är att jämlikt förbereda studerandena inför studentskrivningarna, sa Andersson i Yle-programmet Ykkösaamu.

Li Andersson ser de avgiftsbelagda prepkurserna som en jämlikhetsfråga, eftersom alla studerande inte har råd med extra coaching.

Enligt henne vore den bästa lösningen att trygga resurserna inom andra stadiets utbildning.

- Studerandena borde känna att de får tillräckligt stöd av sina lärare, utan att behöva ty sig till kommersiella aktörer. Men om någon vill göra det så kan jag förstås inte stoppa dem, säger Andersson.

Texten baserar sig på Yle Uutisets artiklar ”Pääsykokeiden uudistuksen piti vähentää valmennuskursseja, mutta miten kävi? Lukiolaisille myytyjen kurssien määrä moninkertaistui” av Juha-Matti Mäntylä och ”Opetusministeri Li Andersson ei lämpene lukiolaisten valmennuskursseille: "Tasa-arvon näkökulmasta huolestuttavaa"” av Marika Harjumaa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes