Hoppa till huvudinnehåll

Varför är Shakespeares språk överlägset Voltaires? Franskan vill stärka sin ställning i och med brexit - men engelskan kan dra det längsta strået säger expert

Frankrikes president Emmanuel Macron talar vid en konferens för fransktalande år 2018.
President Emmanuel Macron talar vid en konferens för fransktalande i Paris år 2018. Frankrikes president Emmanuel Macron talar vid en konferens för fransktalande år 2018. Bild: EPA-EFE/All Over Press Emmanuel Macron,Macron

Många hoppas på att franskan ska uppleva en renässans som ett arbetsspråk inom EU i och med brexit. Språkexperten Johan Häggman tror ändå inte att engelskans ställning som ett europeiskt lingua franca går att rubba.

- Situationen är rätt så paradoxal. Engelskan har antagligen aldrig varit så närvarande i Bryssel som då vi talar om brexit.

Så uttryckte sig Frankrikes president Emmanuel Macron vid en konferens för fransk- och flerspråkighet i Paris år 2018.

- Men denna dominans är inte oundviklig. Det är upp till oss att sätta regler, att vara närvarande och göra franskan till ett språk som öppnar för en mångfald av möjligheter, fortsatte Macron.

Macron fick flankstöd av EU-kommissionens dåvarande ordförande Jean-Claude Juncker.

- Varför skulle Shakespeares språk vara överlägset Voltaires? Det är fel av oss att ha blivit så angliserade, sade den polyglotte luxemburgaren i en intervju för franska TV5.

Debatten har tagit fart i och med brexit

Debatten om franskans ställning har intensifierats efter att brexit blivit ett faktum.

- Utan den minsta demokratiska debatt har Europeiska unionen övergått till att vara en engelskspråkig hegemoni, skriver franska journalisten Jean Quatremer i tidningen L'Echo.

- Att fortsätta använda engelska, som endast är modersmål för 7 miljoner av sammanlagt 450 miljoner invånare, är helt enkelt inte förnuftigt.

Enligt Quatremer resulterar utbredningen av den medelmåttiga engelska som talas av tjänstemän och politiker i Bryssel inte enbart i dåliga lagtexter.

Att i första hand kommunicera på ett främmande språk utarmar tankeverksamheten inom EU överlag, hävdar Quatremer.

Han hoppas att EU ska återvända till sina mångspråkiga rötter med flera arbetsspråk som användas parallellt.

- Det går inte att leda en grupp på 27 länder på ett språk som endast en minoritet behärskar.

Robert Schuman på Europarådets parlamentariska församlings första möte i Strasbourg i egenskap av parlamentets ordförande år 1958.
EU:s föregångare kol- och stålunionen bestod av sex länder med fyra officiella språk. På bilden den franska politikern Robert Schuman, en av arkitekterna bakom det europeiska samarbetet. Robert Schuman på Europarådets parlamentariska församlings första möte i Strasbourg i egenskap av parlamentets ordförande år 1958. Bild: Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication/Europeana.eu Robert Schuman

Fransktalande union har övergått till engelska

Debatten om engelskans ställning efter brexit kan ses mot bakgrund av den utveckling som skett inom EU sedan början av nittiotalet.

Från en situation där franska var det dominerande arbetsspråket inom EU gick man på en relativt kort tid över till ett läge där engelskan är det dominerande språket.

- Ursprungligen bestod kol- och stålunionen av sex medlemsstater med fyra officiella språk: tyska, franska, italienska och nederländska, berättar språkexperten Johan Häggman.

Häggman har jobbat med språkliga frågor vid såväl Europaparlamentet som EU-kommissionen. För tillfället är han verksam vid paraplyorganisationen för Europas minoriteter FUEN.

- Med varje utvidgning har språken adderats till. Engelskan blev ett officiellt språk i och med att Storbritannien kom med 1973.

- Men franskan förblev det dominerande språket om man tänker på lagstiftningen.

Bland annat skrevs alla lagförslag- och direktiv först på franska innan de översattes till de övriga officiella språken.

Den här praxisen gällde fram till början av 90-talet då EU gick in i en ny utvidgningsfas, berättar Häggman.

Johan Häggman fotograferad vid FUEN:s kontor i Bryssel
Johan Häggman är verksam vid FUEN:s kontor i Bryssel. Johan Häggman fotograferad vid FUEN:s kontor i Bryssel Bild: Rikhard Husu Bryssel

Den stora utvidgningen befäste engelskans hegemoni

Engelskans frammarsch som EU:s ledande språk började i och med utvidgningen år 1995 då Finland, Sverige och Österrike gick med i unionen, berättar Häggman.

- I samband med den stora utvidgningen år 2004 till tio nya medlemsländer där franskan saknade en historisk ställning tog engelskan över helt. I dag skrivs över 95 procent av alla dokument på engelska.

Trots att engelskan, franskan och tyskan är EU:s huvudsakliga arbetsspråk är engelskan det språk som får det vardagliga umgänget att löpa i Bryssel.

- Eftersom alla tjänstemännen för det mesta talar engelska med varann tror jag inte att ett enda medlemsland skulle komma på den befängda idén att frånta engelskan dess officiella status.

Enhälligthet krävs för att slopa engelskan

För att frånta engelskan dess status som officiellt EU-språk krävs ett enhälligt beslut i ministerrådet, berättar Häggman.

- Däremot så är det möjligt att franskan och tyskan stärks något efter brexit i och med att det kommer att finnas färre tjänstemän som har engelska som modersmål.

Vissa anser att brexit kan innebära en renässans för franskan som arbetsspråk i EU. Är det här realistiskt?

- Jag tror att Frankrike aktivt kommer att jobba för att stärka franskan. Kanske hoppas man på att franskan ska kunna överta engelskans dominerande roll. Men jag tror att det är väldigt osannolikt.

- Fast franskan har en stark ställning i Europa så dominerar engelskan så enormt inom populärkulturen att jag inte tror att man kommer att lyckas fast man skulle försöka främja franskan på engelskans bekostnad.

På sikt kan engelskan bli starkare

På sikt tror Häggman att engelskan snarare kommer att stärkas än försvagas som ett resultat av brexit. Att tala engelska kommer att vara mindre laddat än tidigare då Storbritannien inte längre är med i EU.

- Tidigare har det föreslagits att man borde ha ett neutralt språk i EU som esperanto. Problemet är att ingen - eller väldigt få - talar esperanto. Då Storbritannien inte längre är medlem i EU så blir engelskan det neutrala lingua franca-språket.

Samtidigt måste man finna sig i det faktum att engelskan är ett andra eller tredje språk för en stor majoritet av EU-medborgarna. Ribban för hurdan engelska som talas i EU kan därför inte ställas för högt.

- En engelsman som talar drottningens engelska skulle sätta kaffet i vrångstrupen om han skulle höra den engelska som talas av många EU-byråkrater som tror sig tala perfekt engelska.

Överlag uppmuntrar Häggman, som själv talar åtta språk, alla att använda sig av olika språk, inte enbart engelska.

- Det finns forskning som visar att människor gärna talar engelska - och ofta hellre än bra. Man underskattar ofta sina språkkunskaper i andra språk medan man tenderar att överskatta sina kunskaper i engelska.

EU har 24 officiella språk

EU har i dagens läge 24 officiella språk. Antalet officiella språk har utökats varje gång som EU-utvidgats.

All EU-lagstiftning och andra rättsakter publiceras på alla officiella språk utom på iriska (av resursskäl översätts bara förordningar som antagits av både ministerrådet och Europaparlamentet till iriska).

Syftet med EU:s språkpolitik är att kommunicera med invånarna i EU på deras egna språk, att skydda den rika språkliga mångfalden och främja språkinlärningen.

Som medborgare i ett EU-land har du rätt att använda något av de 24 officiella språken för att kontakta EU:s institutioner, som är skyldiga att svara dig på samma språk.

Även efter Storbritanniens utträde ur EU är engelska ett officiellt språk på Irland och Malta.

Källa: Europeiska unionen

Läs också