Hoppa till huvudinnehåll

Allt färre högstadieelever väljer språk som tillval: "Språk är mer än ett verktyg"

Karin Särs och Zacharias Wikström har båda valt att läsa extra språk i högstadiet.
Karin Särs och Zacharias Wikström har båda valt att läsa extra språk i högstadiet. Karin Särs och Zacharias Wikström har båda valt att läsa extra språk i högstadiet. Bild: Yle/Anna Ruda Korsholms högstadium,zacharias wikström

Just nu funderar många högstadieelever på vilka ämnen de ska välja som tillval för åttan och nian. Intresset bland högstadieelever för att välja språk som tillvalsämne har minskat.

Tillvalsämnen varierar mellan olika skolor, men bland de praktiska ämnena finns ofta olika former av slöjd, huslig ekonomi och gymnastik. Bland de mer teoretiska tillvalen finns ofta ekonomi, företagsamhet och it och så språken förstås.

Zacharias Wikström går på nian i Korsholms gymnasium och läser franska som tillval.

- Jag ville prova på någonting nytt, jag tyckte att franska var mest lockande eftersom det är ett världsspråk och används mycket i affärsvärlden.

Zacharias Wikström tycker att stavningen i franska är svår och han tror inte att han kommer att fortsätta med franskan i gymnasiet.

- Om jag satsar på andra ämnen tror jag inte att jag kommer att orka med både franskan och andra tuffa ämnen.

Karin Särs går också på nian i Korsholms högstadium. Hon läser spanska.

- Jag tycker att det har varit roligt att läsa spanska och få lite inblick i hur det fungerar och jag förstår lite spanska.

Slutar nästa år

Karin Särs säger att hon inte kommer att läsa spanska i gymnasiet eftersom hon vill prioritera andra ämnen.

- Jag kanske kan läsa spanska senare i livet om jag vill.

I Cronhjelmskolan i Larsmo kan åttorna och niorna i år läsa finsk konversation och tyska. T.f. rektor Åsa Laxåback-Nyman berättar att under flera år kunde man inte erbjuda franska eftersom intresset bland eleverna var för litet.

- För tillfället är intresset ganska litet.

Åsa Laxåback-Nyman framför en bokhylla.
Åsa Laxåback-Nyman säger att intresset för franska är lågt i Cronhjelmskolan. Åsa Laxåback-Nyman framför en bokhylla. Bild: Yle/Kjell Vikman bokhyllor,laxåback-nyman

Intresset minskar

I Högstadiet i Petalax kan eleverna välja mellan att läsa extra tyska, franska, ryska och kommunikativ finska. Rektor Mona Enlund konstaterar att intresset för att lära sig språk i högstadiet har minskat bland eleverna.

- I finska har vi flera grupper, i tyska har vi alltid haft flera grupper. Tyvärr har intresset för franska minskat så där har vi inte haft grupper på flera år och inte heller ryska har vi haft på flera år.

rektor mona enlund i högstadiet i petalax sitter vid datorn i sitt arbetsrum
Också i Högstadiet i Petalax har intresset för franska minskat, säger rektor Mona Enlund. rektor mona enlund i högstadiet i petalax sitter vid datorn i sitt arbetsrum Bild: Yle/Louise Bergman rektor mona enlund i högstadiet i petalax

I Korsholms högstadium ser man samma trend, rektor Inger Damlin säger att intresset för språk har dalat märkbart.

- Trots att vi är en stor skola får vi inte ihop så många grupper i språk som vi tidigare har haft.

Inger Damlin, biträdande rektor på Borgaregatans skola i Vasa står i skolans matsal.
Inger Damlin säger att intresset för språk minskat i Korsholms högstadium. Inger Damlin, biträdande rektor på Borgaregatans skola i Vasa står i skolans matsal. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Vasa,borgaregatans skola

Spanskan populär

Damlin berättar att spanska är populärt i Korsholm just nu, men i tyska finns ingen grupp och franska- och ryskagrupperna är små.

- Ännu för några år sedan var tyskan självklar och jag tycker att det är oroväckande att intresset för språk dalar.

Karin Särs säger att hon inte tycker att spanskan har tagit så mycket av hennes tid.

- Vi har haft väldigt lite läxor och proven har varit ganska enkla. Det har varit väldigt konkret vad vi ska lära oss.

För att språken inte skulle vara så betungande föreslår Zacharias Wikström att man borde göra proven i tillvalsspråken mindre och han föreslår mindre läxor.

- För att göra språket roligare och inte som ett vanligt ämne.

Tyskan intresserar invandrareleverna

I högstadierna i Sydösterbotten är trenden med minskat intresse för språkstudier lika tydlig. Mona Enlund på Högstadiet i Petalax säger att det beror på att de i Petalax har ganska många elever med bosnisk bakgrund.

- De bosniska eleverna väljer i stor utsträckning tyska. Det beror på att hemmen har kontakt till Tyskland genom familjebekanta och de kör också igenom stora delar av Tyskland på väg till sitt hemland.

Göran Småros.
I Närpes har de inte sett något minskat intresse för språk, säger Göran Småros. Göran Småros. Bild: Yle/Juho Karlsson Närpes,Österbotten,Rektor,närpes högstadieskola

I Närpes högstadium konstaterar rektor Göran Småros att intresset för språk bland högstadieeleverna är ungefär på samma nivå som tidigare. I Närpes erbjuder man tyska och franska och där ser man ingen stor minskning.

- Vad vi har sett har det inte minskat dramatiskt.

Småros säger att det i Närpes är tradition att man läser språk och influenser utifrån gör att eleverna vill läsa språk.

- En del av invandrareleverna ser en möjlighet i tyskan. De ser inte sin framtid i Närpes utan kanske tänker sig ut i Europa. I synnerhet de som kommer från Balkanländerna ser tyska som ett viktigt språk.

Mycket läxor och prov

I Oxhamns skola i Jakobstad erbjudes eleverna tyska, franska och spanska som tillvalsspråk.

När studiehandledare Anette Nyman jämför med hur det var för 15 år sen när hon kom till skolan så har man nu en tyskagrupp när man förr hade två. Hon säger att spanskagruppen alltid blir av och franska är det lite osäkert med medan de förr alltid hade en grupp med franska också.

- Många elever som jag har pratat med säger att de har så många obligatoriska ämnen där det ingår läxor, prov och förhör. När de får möjlighet att välja ett valfritt ämne vill de välja ett ämne där det inte ingår prov och förhör, säger Nyman.

Anette Nyman säger att språklärarna gör bra reklam för språken och berättar vilken nytta eleverna kan ha av språken.

- Vi gör vårt bästa och föräldrarna vill ofta att eleverna väljer språk, men sen är det ju eleven som ska orka med det också och där märker vi att motivationen inte alltid finns.

Inger Damlin i Korsholm menar att orsaken till det minskade intresset för språk kan vara att det har betonats hur viktigt det är med naturvetenskapligt kunnande.

- Vilket det ju naturligtvis också är, men på bekostnad av att språkintresset lite har hamnat i skymundan.

Inger Damlin räknar upp allt som görs för att göra språken mer synliga, bland annat har skolan språkambassadörer som presenterat språken för eleverna och maten i skolans matsal under en vecka inspireras av matkulturen i olika länder.

- Vi har pratat med språklärarna om hur de funderar kring undervisningen, man kanske kan ha en lite lockande approach för att eleverna ska våga pröva på.

”Språk är en rikedom”

Inger Damlin säger att man klarar sig långt på engelska, men hon säger att ett språk är mer än ett verktyg.

- Man får insyn i en kultur och ett land och i dagens globaliserade värld ser vi språk som en rikedom.

Inger Damlin försöka vända trenden och det finns lite planer på något.

- Vi har diskuterat med flera skolor och vi har pratat med fonder om det för att att få till stånd någon typ av nätverk för att man ska börja diskutera det här dalande intresset för språk i hela Svenskfinland. Kanske det inte är bara i grundskolan det behöver diskuteras utan också på andra stadiet och framför allt i gymnasiet.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten