Hoppa till huvudinnehåll

Det råder stor förvirring på alla nivåer i Ryssland inför omröstningen om hur landets konstitution ska ändras

Närbild av Vladimir Putin som tittar åt sidan medan han böjer sig framåt något. Turkos bakgrund.
President Vladimir Putin hoppas att många deltar i omröstningen om landets konstitution, men mycket kring omröstningen är oklart. Närbild av Vladimir Putin som tittar åt sidan medan han böjer sig framåt något. Turkos bakgrund. Bild: EPA Vladimir Putin

Som den spelare han är visste president Vladimir Putin säkert vad han gjorde då han i januari meddelade att folket ska få säga sitt om de förändringar i landets författning som han vill genomföra.

Nu är det många som anser att omröstningen i själva verket är en omröstning om förtroendet för presidenten.

Sedan talet den femtonde januari har ovissheten tätnat hur omröstningen ska gå till.

Det råder stor enighet kring vad målet med lagändringarna är: nämligen att befästa Vladimir Putins maktposition. Osäkerheten gäller hur det ska gå till i praktiken då både den lagstiftande församlingen, Duman och folket ska rösta i ärendet.

Duman röstar i etapper

För Dumans del har det redan börjat. Där godkändes Putins förslag i första behandling den 23 januari.

Före den andra behandlingen får ledamöterna i Duman komma med sina förslag till ytterligare ändringar. Sådana finns det nu gott om.
Ett av dem har fått rätt stor uppmärksamhet i pressen. Det går ut på att en tidigare president i Ryssland i framtiden skulle få en livstidsplats som senator i Federationsrådet. Det vore ett sätt att hålla makten kvar i de gamla presidenthänderna.

Det var meningen att den andra behandlingen i Duman skulle ha skett den elfte februari, men så gick det inte. Nu finns det inga uppgifter om när den andra behandlingen blir. Vissa gissar på månadsskiftet februari–mars.

Slutligen ska Duman behandla ärendet en tredje gång, men då sker inte längre några ändringar utan texten bara finslipas.

Allrysk omröstning, vad är det?

Efter det är det sedan dags för den mystiska allryska omröstningen. Mystisk är den därför att någon sådan inte finns inskriven i rysk lag.

Lagen känner bara till folkomröstningar, men en sådan passar inte det nu aktuella förslaget till ändring av konstitutionen. En folkomröstning får man nämligen ordna bara beträffande vissa delar av konstitutionen.

För väljarna tätnar dimman kring frågan ytterligare av att de ska rösta ja eller nej till hela lagpaketet.

Presidentvalet i Ryssland 2018.
Bild från presidentvalet i Ryssland 2018. Presidentvalet i Ryssland 2018. Bild: EPA-EFE/YURI KOCHETKOV presidentval,Vallokal,Ryssland,Presidentval i Ryssland

Paketet innehåller många olika ändringar. Vissa gäller presidentens maktbefogenheter och andra till exempel regler om minimilön och indexbundna pensioner.

Det betyder att den som vill att Ryssland inför minimilön av bara farten också röstar ja till mera makt åt presidenten.

Oklart när omröstningen blir av

Redan tidigt meddelade Kreml att omröstningen ska genomföras före maj, men inget datum har ännu bekräftats.

En tid talades det om att omröstningen skulle ske en söndag i april, men det senaste budet är att den blir av onsdagen den 22 april.

Omröstningsdagen ska, enligt vissa tidningsuppgifter, utlysas till ledig dag i hela landet. På det här sättet vill statsledningen locka folket till vallokalerna.

Personer står på kö i en vallokal i Ryssland.
Köer som det här hoppas Putin se under omröstningen. Personer står på kö i en vallokal i Ryssland. Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ryssland,Vallokal

Om omröstningen var en aprilsöndag skulle många hålla till på sommarstugan och strunta i att rösta.

Så snart Duman blir klar med sin del av jobbet kommer en stor kampanj att köra i gång i medierna i Ryssland. Den ska särskilt rikta sig till dem som är kritiska till reformförslagen.

Ovisshet om innehållet

Enligt tidningen Vedomosti kommer kampanjen inför omröstningen att fokusera på de socialpolitiska delarna av lagförslaget, alltså minimilönen och indexbindningen av pensionerna.

En opinionsundersökning från Levadacentret har nämligen visat att det är de frågor som intresserar väljarna.

Samma undersökning gav vid handen att 64 procent av väljarna är beredda att rösta. Samtidigt framgick det att 25 procent inte vet vad de ska rösta om.

Vallokal i Ryssland. En frivillig står vid ett bord och tittar åt sidan medan man ser en man stå i ett bås och rösta.
Rysk vallokal år 2015. Vallokal i Ryssland. En frivillig står vid ett bord och tittar åt sidan medan man ser en man stå i ett bås och rösta. Bild: Yle / Kerstin Kronvall Ryssland,Vallokal

Också för Centralvalnämnden är omröstningen ett dilemma. Eftersom det inte finns någon lag som reglerar den måste allt nu konstrueras från noll.

En lätt irriterad representant för nämnden sa i en intervju till tidningen Kommersant att man inte kan rösta på lappar som rivs ur ett anteckningsblock. Det måste finnas valsedlar, men ingen verkar veta hur de ska utformas.

Motståndet ökar

Omröstningen har väckt en hel del kritik och bland annat har en oppositionsgrupp bildats på nätet. Den för kampanj för nej-röster och har redan undertecknats av omkring 50 000 personer.

Vissa andra oppositionsaktiva tycker kampanjen är en dålig idé. De anser att man genom att över huvud taget delta i omröstningen ger den otillbörlig legitimitet.

President Putin har sagt att omröstningen innebär att folkviljan bevisligen är landets högsta beslutande instans.

Enligt uppgifter som tidningen Vedomosti har fått har Kreml satt upp mål för omröstningens resultat. Valdeltagandet ska vara minst 50 procent, och minst 70 procent ska rösta för lagändringen.

Källor: Echo Moskvy, RBK. Vedomosti, Kommersant, Dumans webbplats, Ria novosti, Novaja gazeta, net2020.ru

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes