Hoppa till huvudinnehåll

Forna kriskommunen Puumala fick ordning på ekonomin, men befolkningsutvecklingen i Södra Savolax oroar: ”Det föds färre än tio barn och dör 40-50 personer per år”

Kommundirektör Matias Hilden i Puumala fotograferad utanför kommunkansliet.
Kommundirektör Matias Hilden i Puumala beskrivs som drivkraften i kommunen. Kanonerna vid kommunkansliet påminner om ortens strategiskt viktiga läge. Kommundirektör Matias Hilden i Puumala fotograferad utanför kommunkansliet. Bild: Yle/ AG Karlsson Puumala

Södra Savolax figurerar ofta i statistik över områden som blir av med invånare och där kommuner har ekonomiska problem. Befolkningen åldras, kostnaderna ökar och skatterna höjs. Undantaget är Puumala, som fått ordning på ekonomin och stopp på utflyttningen.

Det är lugnt och närmast folktomt i centrala Puumala en stormig vardag i februari. Vyn domineras av den massiva bron över sundet. Puumala marknadsförs som "Saimens hjärta". Det är lätt att förstå varför.

Bron öppnades för trafik år 1995. I samma veva slutade den sista färjan som hörde till stamvägsnätet i Finland trafikera.

- Om somrarna lever Puumala upp och det är då man ska göra sina pengar, berättar företagaren Maiju Teittinen i blombutiken Boutique Ruusunen.

Blomsterhandlaren Maiju Teittinen i sin butik i Puumala.
Maiju Teittinen återvände för ett par år sedan till Puumala. Kommunen är enligt henne både företagar- och familjevänlig. Blomsterhandlaren Maiju Teittinen i sin butik i Puumala. Bild: Yle/ AG Karlsson Puumala

- Puumala har satsat på barnfamiljerna och försökt få familjer att flytta hit. Dagvården är gratis. Det är ett stort lockbete, säger Teittinen, som själv är trebarnsmamma.

Puumala sänkte nyligen sin kommunala skattesats för tredje gången på en kort tid till 19,5 procent. En invånare här sparar hundratals euro per år jämfört med dem som bor i grannkommunerna.

- I min hemkommun Juva går det inte lika bra. Här har dom förmåner för barnfamiljerna och en låg kommunal skattesats. Visst känns det i plånboken, säger Timo Lindgren, vars företag inom skogsmaskinsbranschen sysselsätter nio personer i Puumala.

Från kriskommun till framgångssaga

På kommunkansliet är situationen närmast overklig. Fullmäktigeordförande Unto Pasanen (C) och kommundirektör Matias Hilden är kallade till platsen för att förklara varför det går så bra.

I dag har Puumala drygt 2000 invånare. Invånarantalet har ökat en aning de senaste åren. För 15 år sedan var man klassad som kriskommun och dryftade fusion.

- Vi har balanserat ekonomin. Ja, fast de senaste åren har vi inte längre behövt hålla på med det, säger Pasanen.

Fullmäktigeordförande Unto Pasanen och kommundirektör Matias Hilden i Puumala förevisar ekonomiska siffror på kommunkansliet.
Fullmäktigeordförande Unto Pasanen (C) och kommundirektör Matias Hilden analyserar en gammal konsultrapport, som gjordes då läget såg dystert ut. Enligt rapporten skulle Puumala inte klara sig utan fusion och den kommunala skattesatsen förutspåddes år 2017 vara 25 procent. Fullmäktigeordförande Unto Pasanen och kommundirektör Matias Hilden i Puumala förevisar ekonomiska siffror på kommunkansliet. Bild: Yle/ AG Karlsson Puumala

Det blev ingen fusion. Kommunen satte igång med en serie reformer och nytänk. Slutresultatet är en livskraftig kommun. Folk flyttar inte bort härifrån.

Nya invånare genom bättre planläggning

Helt för egen maskin kom Puumala inte över sina problem. En delorsak till vändningen var då fastighetsskatten vid ingången av år 2012 separerades från utjämningssystemet för statsandelar.

Puumala, som är en framstående sommarstugekommun, vann på reformen och får numera mer pengar än tidigare genom kommunernas utjämningssystem.

Samtidigt såg kommunen över sin planläggning och har den vägen lockat fler invånare och fått in mer fastighetsskatt.

Den höga bron i Puumala fotograferad från stranden.
Bron över Puumala sund byggdes år 1993-1995. Om somrarna är det liv och rörelse i hamnen. Den höga bron i Puumala fotograferad från stranden. Bild: Yle/ AG Karlsson Puumala

Turismen och småföretagarna fungerar i symbios, och kommunen jobbar hela tiden med nya projekt som gynnar båda.

Samkommunen för social- och hälsovården i Södra Savolax (Essote) ordnar social- och hälsovårdstjänsterna. Enligt kommundirektör Hilden är det inte billigt, men det finns bland annat en hälsostation i byn.

Utgifterna har inte ökat på tio år

Boksluten avslöjar något intressant. Puumalas utgifter ligger på samma nivå som år 2010. Räknar man med inflationen drivs kommunen alltså billigare nu än för tio år sedan.

Kommunen har sålt egendom och pensionerad personal ersattes inte på ett antal år. Byskolorna lades ned och numera har man skola och daghem på samma ställe.

- Det fungerar mycket bra. Morgon- och eftermiddagsverksamheten är gratis från förskolan till trean, de serverar en god frukost, räknar läraren Riikka Sorjamaa upp då hon går mot butiken med sitt barn.

Besluten om att centralisera var inte lätta att fatta. Byskolor har ett starkt symbolvärde för folk på glesbygden.

- Visst motsatte sig folk det, men det var den oundvikliga följden då elevantalet minskade. Byborna insåg att skolorna inte kunde fungera med enbart lärare, säger Unto Pasanen.

Barnfamiljerna avgörande för framtiden

Puumala må ha fått ordning på ekonomin och stopp på utflyttningen. Men också orosmoln finns. Orosmoln som är bekanta överallt i Finland.

- Det föds färre än tio barn per år, medan 40-50 personer dör, säger Matias Hilden.

Barberaren Pirjo Colliander i sin butik i Puumala.
Företagaren Pirjo Colliander i Hiusstudio Pipa berättar att det förr hängde ungdomar kring det lilla köpcentret. Hon återvände till Puumala för 19 år sedan efter att ha verkat i bland annat Helsingfors. Det skulle vara bra om det fanns jobb för de unga och skola för barnen i framtiden, visionerar hon. Barberaren Pirjo Colliander i sin butik i Puumala. Bild: Yle/ AG Karlsson Puumala

I all evighet kan man inte sälja egendom, anpassa utgifterna och locka folk att flytta till sin sommarstugeort.

- Vi satsar på barnfamiljernas välmående och har som målsättning att få nya invånare och skattebetalare, sammanfattar Unto Pasanen framtidsstrategin.

Kunskap och nytänk viktiga faktorer

Kommuner som nu befinner sig i samma sits som Puumala gjorde för 10-15 år sedan undrar naturligtvis vad de kan lära sig. Alla kan inte bli framgånsrika sommarstugeorter och drabbas av fördelaktiga ändringar i kommunernas utjämningssystem.

Enligt kommundirektör Matias Hilden måste beslutsfattarna våga ifrågasätta saker och ting. Kunskapens betydelse är stor.

- Om en kommun inte vet varför utgifterna ökar så kan det inte vara lätt att styra ekonomin.

Kommundirektör Hilden för själv mångsidigt fram kommunen. Han har till exempel medverkat i underhållande tv-program.

- Det har blivit lägre tröskel mellan beslutsfattarna och medborgarna. Vi har mycket bra drive, säger pensionären Helena Rossi på väg in i butiken.

Skylt med texten "Puumala" vid riksvägen.
Skylt med texten "Puumala" vid riksvägen. Bild: Yle/ AG Karlsson Puumala