Hoppa till huvudinnehåll

Vart sjätte barn lever i konfliktområden - Finland kunde hjälpa världens barn med sitt starka traumakunnande

Syriska Amir sitter på en stol framför en vägg med barnteckningar. Hans armstump syns.
Syriska Amir blev lemlästad i en flygräd. Nu bor han i flyktinglägret al Hol. Syriska Amir sitter på en stol framför en vägg med barnteckningar. Hans armstump syns. Bild: Save the Children - Rädda Barnen lägret al-Hol,syrier,flyktingläger

Hundratals miljoner barn lever med hjärtat i halsgropen dagligen. Krig och väpnade konflikter omringar barn som till exempel syriska Amir. Den obundna medborgarorganisationen Rädda Barnen rapporterar att våldet mot barnen dessutom ser ut att trappas upp.

Det är nu fyra år sedan den värsta dagen hittills för Amir (fingerat namn för att skydda identiteten) i hans 12-åriga liv.

- Jag var med min kusin då jag blev skadad. Vi hamnade plötsligt i ett bombanfall. De förde mig till sjukhuset. Under kriget är det den här skadan som har skrämt mig mest, berättar Amir.

I flygräden miste Amir sin vänstra arm. Nu bor han i ett av tälten i flyktinglägret al Hol tillsammans med sin mamma och sex syskon. Här har de levt sin vardag i över ett år.

Presenningar och plast som bildar ett tält där Amir och hans familj bor i flyktinglägret al Hol.
Här bor Amir och hans familj i al Hol-lägret. Presenningar och plast som bildar ett tält där Amir och hans familj bor i flyktinglägret al Hol. Bild: Save the Children - Rädda Barnen lägret al-Hol

415 miljoner barn bor i konfliktområden

Amir hör till de barn som just nu får mycket uppmärksamhet i världsmedia. I Syrien har hälften av barnen inte sett något annat än krig runtomkring sig och hundratusentals flyr.

Medborgarorganisationen Rädda Barnen har samlat in uppgifter om barnens situation och konstaterar att år 2018 befann sig vart sjätte barn i områden med krig och väpnad konflikt.

Rädda Barnen rapporterar att grova förbrytelser mot barn ledde till att minst 12 000 barn dödades eller skadades år 2018. Antagligen är antalet högre.

Överlever man i konfliktområden är risken överhängande att flickor blir sexuellt utnyttjade. Pojkar förs bort och tvingas bli barnsoldater, eller att barn och ungas tillgång till att få humanitär hjälp förhindras.

Här är det svårast för barn

Källa: Rädda Barnen

Afghanistan
Jemen
Sydsudan
Centralafrikanska republiken
Demokratiska republiken Kongo
Syrien
Irak
Mali
Nigeria
Somalia

Inte ens att man befinner sig i skolan eller på ett sjukhus är en trygg zon. Uppemot 1 900 attacker bekräftades och det är en ökning med över 30 procent jämfört med året innan (2017).

Finland kunde hjälpa med traumakunnande

Lyckas barn och unga fly. Komma till ett flyktingläger och möjligtvis komma vidare till ett nytt hemland borde de traumatiserade barnen få vård.

Nyligen vädjade grekiska myndigheter till bland andra Finland om hjälp att ta emot familjelösa barn som lever i misär i flyktingläger.

Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) bemötte vädjan med förståelse.

Finland har beredskap att ta emot krigstraumatiserade barn säger Ann-Christin Qvarnström-Obrey, psykolog och barnspsykoterapeut.

- Vi har en väldigt hög nivå av traumakunnande i Finland, säger Qvarnström-Obrey.

Qvarnström-Obrey är psykolog och barnpsykoterapeut utbildad till krävande specialistnivå. Hon har tiotals år av erfarenhet av att ge trauma- och krishjälp till barn och unga.

Barnpsykologen Ann-Christin Qvarnström-Obrey mot en brokig vägg.
Ann-Christin Qvarnström-Obrey säger att med att ge traumavård till barn når man goda resultat. Barnpsykologen Ann-Christin Qvarnström-Obrey mot en brokig vägg. Bild: Yle/Julie Ebbe ann-christin qvarnström-obrey

Finlands kunnande är alltså gediget i trauma- och krishjälp, men i det praktiska arbetet finns kantigheter som borde slipas bort.

Till exempel finns det en skillnad i vem och var traumavården ges beroende på om man kommer som kvotflykting eller asylsökande.

- Barn som kommer som kvotflyktingar får genast medborgarstatus och de kan hjälpas i det kommunala systemet. De får hjälp på barnpsykiatrin på universitetscentralsjukhus och familjerådgivningarna, säger Qvarnström-Obrey.

Däremot säger hon att det är svårare för asylsökande. De här barnen, deras föräldrar eller de som tar hand om dem måste söka sig till den privata vården.

Det är överlag inte så många som arbetar med den här typen av vård på den privata sidan. Qvarnström-Obrey hoppas förfaringssättet kan luckras upp och att asylsökande barn med trauma fortare kunde komma in i det kommunala hjälpsystemet.

Migrationsverket uppger att det på flyktingmottagningarna finns sjukvårdspersonal och vid behov skickas asylsökande med trauma vidare antingen till läkare i den privata vården eller till specialistvård på sjukhus.

- Det är inte barnen, klienterna, som betalar själv utan det ordnas via Migrationsverket, säger Qvarnström-Obrey.

Hurdana är oddsen efter hemskheterna?

I fall man då lyckas fly och ta sig vidare från ett flyktingtält, liknande Amirs uppspända presenningar, vilka är då oddsen att livet blir bra?

När man kan jobba intensivt med barn är resultatet bra.― Ann-Christin Qvarnström-Obrey, barnpsykiater, trauma- och krisspecialist.

Får man traumavård går det ofta riktigt bra, säger Qvarnström-Obrey.

- Det finns människor som har haft det svårt och tungt. Blivit utnyttjade hela livet. Då förstår vi att det går inte väldigt fort att komma på fötter.

- Men i bland kan det räcka med krishjälp om det finns föräldrar som inte själva är svårt traumatiserade och orkar se barnets behov.

Qvarnström-Obrey påminner oss ändå om att trauma är något som trots att det har klingat av kan ploppa upp senare och ge symptom. Därför kan traumahjälp behövas i stötar under olika livsskeden.

Läs också