Hoppa till huvudinnehåll

140 000 jobb för medelklassen har försvunnit - de nya jobben är lågavlönade servicejobb eller högavlönade expertjobb

Terhi Maczulskij
"I framtidens arbetsliv klarar sig de som är motiverade att studera, man behöver minst andra stadiets utbildning och helst högskoleexamen", säger Terhi Maczulskij, forskningschef på Näringslivets forskningsinstitut Etla. Terhi Maczulskij Bild: Yle / Linda Söderlund

Arbetsmarknaden i Finland polariseras allt kraftigare. Rutinmässiga industri- och kontorsjobb försvinner och speciellt lågutbildade män har svårt att hitta andra jobb. I framtiden blir det ännu viktigare med högskoleexamen.

Automation och digitalisering har lett till att 140 000 jobb med medellön har försvunnit i Finland de senaste 15 åren.

Industrins lönearbetare publicerade på fredagen en forskningsrapport om arbetsmarknadens polarisering.

- Andelen rutinmässiga industrijobb minskar, och en stor andel av dem som inte längre har jobb inom industrin har helt enkelt blivit arbetslösa. Det är oroande, säger Terhi Maczulskij, forskningschef på Näringslivets forskningsinstitut Etla, och den som skrivit rapporten.

Stora Enson Veitsiluodon tehdas Kemissä
Sedan år 1970 har 20 procent av jobben inom industrin övertagits av robotar. Stora Enson Veitsiluodon tehdas Kemissä Bild: Pirkko Kukko-Liedes / Yle industri,pappersindustri,Stora Enso,Kemi,Lakko

En annan bransch där jobben minskar är traditionella kontorsjobb och kundbetjäning. Det här är en kvinnodominerad bransch, och de här arbetstagarna har haft lättare att hitta nya jobb.

- Speciellt kontorsarbetarna har lyckats bra med att flytta från rutinmässigt kontorsarbete med medellön till bättre betalda expertjobb, säger Maczulskij.

Också universitetsstuderande oroar sig för framtiden

För att ha jobb i framtiden lönar det sig att satsa på högskoleutbildning, men också bland universitetsstuderande finns det en oro för att det kan bli svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden.

- Jag tror att det är ganska svårt för jag studerar språk och jag vill inte bli lärare. Så mina möjligheter är inte så stora, men jag ska studera andra ämnen också för att öka möjligheterna, säger Vilma Kujala, som studerar vid Helsingfors universitet.

En kvinna skriver ett inträdesprov. Man ser inte kvinnans ansikte.
Ungefär 15 procent av högstadieeleverna får ingen vidare utbildning efter grundskolan. En kvinna skriver ett inträdesprov. Man ser inte kvinnans ansikte. Bild: Yle/ Lukas Rusk prov,inträdesprov,skrivande,skolor,universitet,högskolor

- Det är inte en självklarhet att få jobb. Men om du studerar vid universitet tror jag ändå att det är ganska lätt, säger Juho Majanen.

Majanen studerar politik och språk, och drömmer om att bli lärare eller tjänsteman. Han är inte särskilt orolig för att bli utan jobb, men säger att det är många färdigheter som behövs, förutom examen.

- Absolut något slag av arbetslivskunskaper, kommunikation och språk. Och olika it-kunskaper är också viktiga, tror Majanen.

50 procent av finländarna ska ha högskoleexamen

De stora strukturella förändringarna på arbetsmarknaden kräver att också utbildningen hänger med.

Undervisningsminister Li Andersson, Vänsterförbundet, menar att kunskapskraven ökar på alla nivåer.

- Vi måste höja utbildningsnivån så att alla har en utbildning från andra stadiet. Och vi måste höja andelen unga som avlägger högskoleexamen, 50 procent är det officiella målet, säger Andersson.

Li Andersson framför en stor bildskärm.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) säger att den förlängda läroplikten är ett steg i att flera unga ska klara andra stadiets utbildning. Li Andersson framför en stor bildskärm. Bild: Yle / Linda Söderlund Li Andersson

Andersson påpekar att det inte heller räcker att ha spetskunskap inom ett visst område, utan man måste ha tillräckliga baskunskaper för att vid behov kunna fortbilda sig senare.

Nu ställs också högre krav på vuxenutbildningen.

- Mest deltar redan utbildade vuxna. Vi har inte lyckats nå de grupper av arbetstagare som bäst skulle gynnas av vuxenutbildning, säger Andersson.

Social- och hälsovårdsbranschen är säkert kort

Gamla jobb försvinner och nya kommer istället. För tio år sedan kunde få föreställa sig att man i dag kan livnära sig som instagram-stjärna eller att ett jobb kan gå ut på att vara ansvarig för ett företags kanaler på sociala medier.

Om bara några veckor är det igen dags att ansöka om studieplatser. Rådet till ungdomar är ofta att de ska välja en bransch de trivs med - samtidigt finns det självklart branscher där det är lättare att få jobb.

- Det kommer finnas jobb inom teknikbranschen och inom social- och hälsovårdsbranschen. Det behövs alltid läkare, sjukskötare och vårdare, säger Terhi Maczulskij.

Andra rätt säkra branscher är handel och förvaltning, tipsar Maczulskij.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes