Hoppa till huvudinnehåll

Barnpanelen: Metalldetektor och snabba fötter behövs för att hjälpa igelkottar

Sex dagisbarn sitter på en stor blå kudde.
Emma, Matias, Jonathan, Bria, Stella och Sanni går i Dickursby daghem. Sex dagisbarn sitter på en stor blå kudde. Bild: Yle / Karin Filén barn (familjemedlemmar)

Förutom att hjälpa igelkottar talar Barnpanelen om förlamande blåst i skidbacken och det onödiga i att sova. De sex barnen går i Dickursby daghem i Vanda.

- Jag skulle skrämma den tillbaka till sitt hem. Jag skulle skrika så här: Aaah!

Vi talar om ett ämne som har varit aktuellt den här veckan, nämligen att igelkottar som vaknar mitt i vintern behöver hjälp.. Barnen fick frågan vad de skulle göra om de såg en igelkott nu mitt i februari.

Matias är inte ute efter att plåga djuren, det ska göras klart. Tvärtom vill han hjälpa dem. Det är bara metoden som kanske ännu behöver filas på lite.

Rene-siili
Igelkott Rene-siili Bild: Johanna Talasterä / Yle Erinaceinae

Hans teori är att han skulle kunna jaga igelkotten tillbaka till sitt bo. Han skulle springa efter den så att den inte skulle ha något val, tänker han sig.

- Matias är ganska snabb, bekräftar Sanni.

Emma nickar:

- Han är snabbare än någon annan.

Matias säger inte emot. Han är faktiskt väldigt bra på att springa.

Barnpanelen består den här veckan av sex medlemmar som alla går i Dickursby daghem.

Var bor kotten?

Sanni tror som Matias att det skulle vara bra att på ett eller annat sätt få igelkotten att gå tillbaka till sitt bo. Men hur i all världen ska man hitta det?

- De brukar bo i lövhögar, säger Stella hjälpsamt.

Jonatan brainstormar lite för sig själv och föreslår en metalldetektor som hjälpmedel för att hitta boet. Helt hur det så där i praktiken skulle fungera är lite oklart.

Faktum är att ifall man möter en igelkott som är ute och spatserar mitt i vintern borde man ta fast den och se till att den får hjälp av någon som vet vad man ska göra.

Och kanske helst inte skrämma slag på den, om det alls går att undvika.

Fast i backen

- Jag försökte skida ner för backen men vinden blåste uppåt så jag kom ingenstans.

Stella berättar om sin upplevelse från början av veckan. Hur i all världen kom hon ner då?

Hon rycker på axlarna. Så himla dramatiskt var det nu ändå inte.

- Jag skidade bara lite hårdare.

Det är stormen i början av veckan vi talar om.

Sanni lade också märke till att det blåste med ett väldigt starkt ljud. Annars har stormen inte ruskat om barnen nämnvärt.

Finska

Många finlandssvenska unga tycker att finska är svårt. Barnen i veckans barnpanel hör inte till dem.

När är det bra att kunna finska då?

- När man bor i Finland, säger Bria.

Det är mera ett praktiskt konstaterande än ett politiskt ställningstagande.

Finlands flagga
Finska är bra att kunna Finlands flagga Bild: Yle/Rolf Granqvist Finlands flagga,finland

- Om man går i ett finskt dagis så måste man prata finska, säger Emma.

- Eller något språk i alla fall, lägger hon till.

Annars skulle det vara väldigt svårt att kommunicera.

Sleepless in Vanda

Det är många som tror att barn behöver mycket sömn, men så är de facto inte fallet. Åtminstone inte om man ska tro två av deltagarna i Barnpanelen.

- Jag är alltid vaken hela natten. Jag sover inte, anförtror Bria oss nämligen plötsligt.

Dörr med texten Nypon Hallon.
Dörr med texten Nypon Hallon. Bild: Yle / Karin Filén daghem

Det är vid närmare eftertanke varannan natt som hon ligger helt vaken, när hon börjar tänka efter.

Vad gör man då om man är fem år och ligger vaken i kanske tio, elva timmar som hon menar att hon gör?

- Ja, inget särskilt. Ligger och tänker. Tänker och funderar.

Om man tror att det där är lite sömn har man inte träffat Stella.

- Ingen natt har jag sovit, någonsin, utropar hon dramatiskt.

De övriga i panelen verkar inte särskilt uppjagade över avslöjandet.

- Då måste ni vara ganska trötta nu, säger Sanni bara helt lugnt.

Barnpanelen

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen