Hoppa till huvudinnehåll

Det lönar sig att bygga lego på arbetstid, visar forskning – klossarna kan fogas till modeller för framgång

Enligt forskning kan lego vara ett effektivare sätt än papper, penna och Powerpoint att få till stånd effektiva möten. Med klossarna kan alla förstå och diskutera abstrakta framgångskoncept.

En grupp forskare har samlats för att bygga lego i ett workshoputrymme vid Aalto-universitetet i Esbo. Den här gången är målet att bygga modeller för ett framgångsrikt forskningsprojekt.

På Aalto-universitetet bygger man legomodeller för allt från företagsstrategier till framgångsrecept. Tanken är att legoklossarna ska förbättra kommunikationen och samarbetet.

Robin Gustafsson är professor i företagsstrategi vid Aalto-universitetet. Det är han som leder workshoppen.

En man i grå tröja förevisar lego för andra vuxna män.
Robin Gustafsson säger att legoklossar i många fall fungerar bättre än papper och penna eller Powerpointpresentationer. En man i grå tröja förevisar lego för andra vuxna män. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet,Robin Gustafsson

- Underligt nog är vårt språk ganska inexakt. Vi formulerar oss inte så entydigt som vi kanske tror. Lego ger en form för att berätta om saker och ting på ett klart sätt. Man blir tydligare med vad man menar. Lego konkretiserar det man vill föra fram.

Men Aalto-universitetet bygger inte lego på samma sätt som barn som bygger konkreta saker såsom hus, båtar eller bilar.

- Vi bygger modeller som är svar på frågor eller beskriver till exempel hur man kan vara framgångsrik som organisation eller hur man kan vara framgångsrik som en arbetsgrupp. Det är den modell vi bygger om det ämne som blir föremål för en diskussion som man sedan jobbar vidare på, säger Gustafsson.

En legokung med megafon på en piedestal med stege, andra gubbar nedanför.
En annan modell för framgångsrik forskning byggd av Aalto-universitetets forskare. En legokung med megafon på en piedestal med stege, andra gubbar nedanför. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet

Gustafsson tillämpar en noggrant utarbetad metod då han handleder legobyggandet.

- Lego tillsammans med den metod vi använder gör att vi snabbare kommer åt de centrala poängerna i det som workshoppen gäller. Det fungerar vare sig det gäller hur man ska kunna fungera som ett team, en kommande strategi, hur en organisation borde förändras eller hurdan arbetskulturen borde vara.

På många möten är det bara en till tre personer som uttalar sig och resten vill att mötet snabbt ska ta slut. Enligt Gustafsson är det inte så då man bygger lego.

- Workshopparna möjliggör att man snabbt kommer framåt i processen och att alla har möjlighet att delta och föra fram sina poänger. Alla har möjlighet att föra fram sina idéer och man lyssnar på varandra. Vi använder den rikedom som finns i människorna i organisationen på ett nytt sätt.

Varje legobit bibehåller sin betydelse

Mikael Öhman som är forskardoktor på Aalto-universitetet hör till dem som bygger modeller för framgångsrika forskningsprojekt.

- Jag tycker det är fantastiskt att jobba med lego. Det är ett säkert sätt att få både kreativiteten och tankeverksamheten att flöda.

En man i röd tröja vid ett bord med legobitar.
Mikael Öhman använder själv lego i sin undervisning. En man i röd tröja vid ett bord med legobitar. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet,mikael öhman

Han tycker lego är ett utmärkt sätt att skapa en bra berättelse om det som diskuteras.

- Om man lägger en röd bit på legobrickan och pratar om vad den betyder så håller den sin betydelse. Fast man skulle utveckla modellen betyder den röda biten fortfarande samma sak för alla kring bordet när man kommer tillbaka till den. Sedan när man måste byta ut den leder det till en diskussion där man fortfarande måste beakta vad den betydde, och om den ändras eller tas bort måste alla diskutera hur hela berättelsen ändras om biten ändras.

Legogubbar åker i en tunna framför en legoö med brygga.
Mikael Öhmans modell illustrerar hur det hindrar en forskare att arbeta om en industrifinansiär håller för hårt i tyglarna i ett forskningsprojekt. Legogubbar åker i en tunna framför en legoö med brygga. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet

Berättelser hålls i minnet

Enligt den forskning som gjorts på området kommer deltagarna också bättre ihåg de frågor som presenterats som legomodeller än de frågor som presenterats på papper eller Powerpoint.

- När de som deltar bygger modeller berättar de om dem och skapar historier kring dem. Det är de här historierna och modellerna som hjälper deltagarna att komma ihåg saker och ting. Det finns mycket forskning som visar att om man bygger en bra historia på en sådan här workshop kommer man ihåg ungefär 70 procent efter två veckor, och man kommer ihåg berättelsens struktur till och med ett år efteråt, säger Robin Gustafsson.

En arg legofigur talar till andra legofigurer.
En arg legofigur talar till andra legofigurer. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet

Gustafsson har byggt lego med såväl arbetsteam som personer i ledningen för stora börsbolag, småföretag, den offentliga sektorn och kommunpolitiker.

- Vem som helst har nytta av att bygga lego. Alla som engagerat sig med lego under en halv eller en dag - som är det normala för en workshop då vi jobbar med lego - har varit nöjda med det.

Många är misstänksamma

Men de positiva omdömena kommer först då deltagarna i en workshop väl har byggt lego. Innan till exempel ett företag har kommit så långt är inställningen ofta skeptisk.

Trots att det handlar om en seriös metod associerar många lego med lek.

- Företagen funderar oftast på om det är värt att leka med lego då det gäller så allvarliga frågor som företagets centrala strategi som borde utvecklas under kanske en till två månader. Man frågar sig då varför man ska sitta en dag och använda lego.

Då brukar Gustafsson svara med att fråga varför man inte skulle använda lego då det redan är påvisat att metoden hjälper deltagarna att vara konkreta, samarbeta och ta fram innovativa lösningar - något som man annars inte lyckas med under en workshopdag.

- Problemet är fortfarande att det handlar om färggranna legoklossar. Vi har goda minnen av dem från barndomen, men det är svårt att tänka sig att man skulle ta fram dem under arbetsdagen i kafferummet och börja bygga med dem.

Trots att många är nöjda efter en legoworkshop är det inte så många chefer som tagit med sig legobyggandet till kontoret.

En vuxen hand plockar lego ur en låda.
En vuxen hand plockar lego ur en låda. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet

Robin Gustafsson tror ändå att legobyggandet kommer att bli mer allmänt på finländska arbetsplatser i framtiden.

- Vi har underskattat legoklossarnas värde. De har funnits framför oss i över 60 år, men de är ett verktyg som inte har använts till sin fulla potential. I arbetslivet skulle vi ha stor nytta av att ha mer effektiva möten och effektivare sätt att komma fram till lösningar.

En man i bakrunden lyssnar på en presentation av en legomodell i förgrunden.
En modell för lärande. En man i bakrunden lyssnar på en presentation av en legomodell i förgrunden. Bild: yle/Tiia Lillkvist legobitar,Aalto-universitetet

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen