Hoppa till huvudinnehåll

Allt färre väljer korta språk i gymnasiet – stressade elever prioriterar andra ämnen i stället

Allt fler gymnasiestuderande prioriterar bort de korta språken eftersom de inte ger mycket poäng då man söker till universitet och högskolor. För språklärarna innebär det en ökad osäkerhet.

Lucas Rothwell går första året vid Karis-Billnäs gymnasium och hör till dem som inte läser några extra språk. Han siktar på att söka till Hanken och satsar på ämnen som matematik, geografi och biologi.

- Jag tycker att det är viktigare att satsa på andra ämnen som kan ta mig in i bra skolor och då hinner man inte med språk, säger han.

Porträttbild av Jessica Weber.
Jessica Weber i Karis-Billnäs gymnasium tänker skippa tyskan eftersom hon satsar på andra ämnen. Porträttbild av Jessica Weber. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,jessica weber

Jessica Weber går också första året i gymnasiet. Hon har läst tyska i några år, men nu tänker hon lämna bort det. Hon planerar inte heller att skriva tyska i studentexamen.

- Jag tänker att det är bättre att skriva de ämnen som jag faktiskt behöver, säger hon.

Eftersom Jessica Weber funderar på att studera något som har med läkemedelsbranschen att göra satsar hon på fysik, kemi och matematik i stället.

Porträttbild av Lucas Rothwell.
Lucas Rothwell läser inga extra språk. Porträttbild av Lucas Rothwell. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,Lucas rothwell

Grupperna i korta språk har nästan halverats

Lucas Rothwells och Jessica Webers resonemang är vanligt bland gymnasieeleverna i Finland och det har lett till att allt färre väljer att läsa de korta tillvalsspråken.

På nationell nivå har gymnasiegrupperna i de korta språken minskat med mellan 30 och 45 procent under hösten. Det kommer fram i en enkät som språklärarnas förbund SUKOL har låtit göra.

Enligt förbundet är det här en språkkatastrof som beror på att studier i de korta språken inte ger många poäng då man söker vidare till universitet och högskolor.

Elever i ett klassrum.
Närmare 20 elever per årskurs brukar läsa tyska i Karis-Billnäs gymnasium. Men betydligt färre väljer att skriva tyska i studenten. Elever i ett klassrum. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Raseborg,Västnyland,undervisning,högstadie- och gymnasieskolor,lärare,elever,Mikaela Andtskog

Monika Andtfolk har undervisat i franska och tyska i Karis-Billnäs gymnasium i 34 år. Hon håller med om att situationen just nu är oroväckande om man ser på läget överlag i Finland.

I Karis-Billnäs gymnasium har det inte skett en dramatisk nedgång just nu, utan det handlar snarare om en minskning under en längre tid.

Tidigare var det mer eller mindre självklart att alla studerande läste något av de extra språken, men så är det inte längre, säger hon.

- Det finns så mycket annat som lockar och som kräver energi av studerandena. Det har blivit en större utmaning att få eleverna att hållas kvar i grupperna.

Ekonomisk oro då grupper inte blir av

Tyska är det språk som fortsättningsvis är populärare bland Andtfolks elever. Grupperna i franska har alltid varit små, men hittills har de för det mesta blivit av.

Porträttbild av Monika Andtfolk.
Monika Andtfolk har undervisat i tyska och franska i 34 år. Porträttbild av Monika Andtfolk. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,monika andtfolk

Det är också allt färre som väljer att skriva de korta språken i studentexamen. I år är det bara tre studenter som skriver tyska i Karis-Billnäs gymnasium. Det är exceptionellt få - normalt brukar de vara runt tio.

För språklärarna innebär det här en ökad osäkerhet eftersom man inte alltid kan räkna med att en planerad språkgrupp blir av.

Monika Andtfolk har några gånger varit med om att en inplanerad grupp i franska inte hade några deltagare när den skulle börja.

För henne innebar det en förlust av elever, men också att en del av lönen måste betalas tillbaka.

- Det är ett stort problem för många kollegor runt om i landet, speciellt i finska skolor. Det är en ekonomisk osäkerhet när man inte vet om man har lönen som man har räknat med hela läsåret, säger Andtfolk.

Det leder också till att det kan bli mindre attraktivt att bli språklärare, fortsätter hon.

Stressade elever väljer bort språk

Speciellt på finskt håll har intresset för de korta språken rasat. I riktigt stora gymnasier kan språkgrupperna vara i samma storlek som vid Karis-Billnäs gymnasium med 120 elever, säger Andtfolk.

- Då förstår man ju att det förr eller senare blir ohållbart. Det beror mycket på skolans och rektorernas inställning till hur små grupper de tillåter. Vi har haft det bra hos oss och alla rektorer jag har haft har så långt som möjligt försökt låta grupper starta och fortsätta.

Kia Exell och Oliver von Bondsdorff i ett klassrum.
Kia Exell och Oliver von Bondsdorff läser båda tyska. Kia Exell och Oliver von Bondsdorff i ett klassrum. Karis,Raseborg,Västnyland,elever,gymnasiet,oliver von bondsdorff

En stor orsak till det minskade intresset för de korta språken är stress och tidsbrist bland gymnasieeleverna.

De korta språken ger färre poäng i antagningsprocesserna till högskolor och universitet och då sållar eleverna lätt bort språkkurserna.

- Eleverna är stressade och trötta och när de tittar på sina scheman tänker de vad som kunde göra det lättare. Då är risken stor att de väljer bort de korta språken eftersom man inte måste läsa dem, konstaterar Monika Andtfolk.

En annan orsak till ett minskande intresse för språk är att de inte värdesätts lika mycket som förr. Det säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium.

- Engelskan har fått en väldigt stark ställning som världsspråk och man klarar sig långt med det. Det kan vara svårt för en studerande att se den direkta nyttan med andra språk.

Nytt antagningsförfarande stärker inte språkens ställning

Universiteten och högskolorna går nu in för ett nytt antagningsförfarande som innebär att resultaten i studentskrivningarna får större betydelse än tidigare.

Både matematiken och modersmålet ger mycket poäng eftersom de anses vara tunga, svåra och viktiga med tanke på studieframgången på tredje stadiet.

Hägerstedt tror ändå inte att de korta språkens ställning i gymnasierna kommer att påverkas väldigt mycket av den här förändringen.

Problematiken kring ett sjunkande språkintresse har funnits en längre tid och det gäller att jobba för en attitydförändring på ett allmänt plan, menar han.

- Vi har ett stort jobb att försöka få upp språkintresset. Det har vi haft länge och det har vi fortfarande. Antagningen till tredje stadiet har inte ändrat på den problematiken.

Men faktum är att eleverna funderar mycket på vilka poäng de olika ämnena ger i antagningsprocesserna till tredje stadiet. Monika Andtfolk säger för sin del att det nya antagningsförfarandet nog aktualiserar det här.

- Eleverna jagar poäng och då är vi inte i det främsta ledet med de extra språken.

Språk ger förståelse för andra kulturer

Andtfolk hoppas att man satsar på språken både på ett lokalt plan och när man gör övergripande strukturer för undervisningen i landet.

- Det behövs att både rektorer och kommunen faktiskt satsar på språk och gör det möjligt att starta grupper och fortsätta med dem. Sedan krävs det också att man ser över antagningssystem och vilka poäng man ger för vilka ämnen.

Porträttbild av Esbjörn Hägerstedt.
Rektor Esbjörn Hägerstedt hoppas på en allmän attitydförändring när det gäller främmande språk. Porträttbild av Esbjörn Hägerstedt. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,esbjörn hägerstedt

Esbjörn Hägerstedt påpekar också att språken är en motvikt till den inåtvända nationalism som blossar upp runt om i världen.

- Man borde prata mera om kulturaspekten av att kunna ett språk. Det är ganska mycket nationalistiska vindar som blåser i världen just nu. Språk och kultur hänger ihop och språket är en nyckel till att förstå andra kulturer, säger han.

Språk ger flera möjligheter

I Karis-Billnäs gymnasium brukar närmare 20 elever per årskurs läsa tyska som nybörjar- eller fortsättningsspråk. Jonathan Ramstedt, som går i tvåan, är en av dem.

- Det är roligt att studera tyska och det är alltid bra att kunna språk, säger han.

Han siktar på att studera naturvetenskap eller ekonomi efter gymnasiet, så de ämnen han satsar mest på är ändå fysik, matematik, finska och modersmål.

- Jag har valt det som jag högst antagligen kommer att behöva, men jag har inte heller valt bort sådant som jag kanske behöver, förklarar han.

Kia Exell går också andra året i gymnasiet. Hon siktar just nu på biokemi och fokuserar mest på fysik, kemi, biologi och lång matematik. Men hon hinner också med att läsa tyska.

- Jag tycker att det är viktigt att lära sig olika språk. Jag har också funderat på att studera till ekonom, så då kan det vara bra att kunna olika språk.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland