Hoppa till huvudinnehåll

Rekordår för penningtvätt – fler anmälningar än någonsin förr

50-eurossedlar.
Pengar till och från kriminell verksamhet slussa till och från Finland, men det är svårt att bevisa hur mycket pengar det egentligen handlar om. 50-eurossedlar. Bild: Henrietta Hassinen / Yle euro,sedel,sedlar,Eurosedlar,50 euro note,valutor,ekonomi,Lön,köpkraft,penningtvätt,ekonomisk brottslighet

Tiotusentals suspekta affärer kommer till Centralkriminalpolisens kännedom varje år. Det är ändå bara en bråkdel av överföringarna som stoppas i tid.

Centralkriminalpolisens (CKP) avdelning för utredning av penningtvätt har haft ett av sina brådaste år sedan den inledde sin verksamhet år 1998.

Centralens chef, Jaakko Christensen, säger att avdelningen har tagit emot ett rekordantal anmälningar 2019.

Antalet uppgår till 64 400. Det är ungefär 25 000 fler än året innan.

CKP har inte ännu hunnit räkna ihop alla transaktioner från förra året, men 2018 registrerades transaktioner värda hundratals miljoner euro - varje cent kan ha varit en del av penningtvätt.

Transaktionerna från Finland till utlandet uppgick till sammanlagt 260 miljoner euro. I motsatt riktning strömmande 325 miljoner.

I båda riktningarna finns det ett land som är överrepresenterat – Ryssland.

Stor härva föll i rätten – kunde inte bevisa att pengarna kom från kriminell verksamhet

I fjol lyckades CKP stoppa transaktioner värda cirka tio miljoner euro. Utöver det har pengar också förverkats till staten efter olika domstolsfall.

Det är oftast banker som anmäler ljusskygga kontohändelser, men även till exempel företag som förmedlar betalningar skickar in en hel del anmälningar.

En rulle med eurosedlar som har en handboja runt sig.
När pengarna flyttas bort från Finland går de oftast till Ryssland, Malta, Kuwait, Lettland eller Frankrike. I andra riktningen kommer pengarna oftast från Ryssland, Storbritannien, Estland, Frankrike eller Sverige. En rulle med eurosedlar som har en handboja runt sig. Bild: Mostphotos \ Marén Wischnewski euro,penningtvätt,brott,stöld,bedrägeri,pengar,straff

Ett problem när CKP utreder penningtvätt är att det är svårt att få reda på pengarnas ursprung. Är de lagliga eller kommer de från kriminell verksamhet.

I oktober ledde det här till att en enorm penningtvätthärva föll i Helsingfors tingsrätt. Domstolen konstaterade att det inte går att bevisa att pengarna, 130 miljoner euro, kom från kriminell verksamhet.

Envishet och brett perspektiv till hjälp under förundersökningen

Kriminalinspektör Tomi Taskila vid CKP konstaterar att det kan vara svårt att fälla en misstänkt penningtvättare, även om fallet verkar solklart.

- Om allt tyder på att det handlar om penningtvätt, men det går inte att få reda på varifrån pengarna kommer och motparten inte är samarbetsvillig, då har jag svårt att föreställa mig vad pengarna kan ha för ursprung om det inte är kriminellt, säger Taskila.

Statsåklagare Ritva Sahavirta har doktorerat om penningtvättslagstiftningen. Även hon upplever situationen som frustrerande, men den åtalade har ändå alltid sina rättigheter.

- Det är inte möjligt att lägga bevisbördan på den åtalade. Det är en grundläggande princip inom straffrätten, säger Sahavirta med hänvisning till principen om att alla är oskyldiga tills motsatsen har bevisats.

Sahavirta uppmanar i stället förundersökningsmyndigheterna och åklagarna att vara envisa och ha breda perspektiv när de utreder sina fall, annars kan det vara svårt att få fram den information som leder till en fällande dom.

Källa: STT

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes