Hoppa till huvudinnehåll

Nya distansenheter ska lösa bristen på skyddshem i Finland – antalet personer som uppsökte skyddshem fortsatte öka ifjol

Den här bilden visar ett familjerum på ett skyddshem i Helsingfors. Det syns en våningssäng och ett skrivbord och en stol på bilden. Väggen är violett och det hänger en tavla ovanför bordet.
De flesta som uppsöker skyddshem är kvinnor och barn. Den här bilden visar ett familjerum på ett skyddshem i Helsingfors. Den här bilden visar ett familjerum på ett skyddshem i Helsingfors. Det syns en våningssäng och ett skrivbord och en stol på bilden. Väggen är violett och det hänger en tavla ovanför bordet. Bild: Jari Kovalainen / Yle familicide,familjemord,familjemord,kvinna,anonym,anonymitet,hem,familjevåld,partnervåld,Våld mot kvinnor,psykiskt våld,Kvinnojour,skyddshem,skyddshemstjänster

Antalet personer som behöver skyddshemmens tjänster ökade ifjol, visar preliminära siffror från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Antalet skyddshem har ökat, men det råder brist på skyddshem i synnerhet i de östra och norra delarna av landet.

Preliminära uppgifter från THL visar att 5 220 personer sökte sig till skyddshemmen i fjol. Det innebär en ökning på kring 3 procent jämfört med året innan då 5 063 personer sökte sig till ett skyddshem.

– Ökningen är moderat om man tar i beaktande att mängden ökade med 17 procent mellan åren 2017 och 2018, säger utvecklingschef Joonas Peltonen vid THL i ett pressmeddelande.

De slutliga siffrorna för år 2019 publiceras i juni.

Nu kan man söka hjälp anonymt

Utvecklingschef Helena Ewalds på THL säger att en orsak till att personerna som söker sig till skyddshem har ökat är att man inte längre behöver söka sig till just hemkommunens skyddshem.

Lagändringen trädde i kraft 2015.

– Man kan nu söka sig till vilket skyddshem som helst i landet och socialen behöver inte alltid blandas in, säger Ewalds.

Det gäller ändå inte i fall där barn också är involverade.

– Om kvinnan har barn så gör man en barnskyddsanmälan i barnets hemkommun. Är man vuxen och inte har barn och kommer till ett skyddshem så är det också möjligt att söka hjälp anonymt.

Nya distansenheter planeras

I nuläget finns finns 29 skyddshem i Finland. THL uppger att 211 familjeplatser kommer att finnas i skyddshemmen till sommaren.

92 procent av finländarna har som mest en timme till närmaste skyddshem, men i synnerhet i norra och östra Finland är avstånden längre.

– Trots att platserna i skyddshemmen har ökat finns det ännu för få platser, säger Ewalds.

Därför planeras nya distansenheter.

– Man kan tänka sig en till två lägenheter eller rum som är i anslutning till boenden inom social- och hälsovården som har personal dygnet runt.

Kunde skulle sedan få psykosocialt stöd och hjälp på distans via nätet.

För att systemet ska bli lyckat krävs att personalen har kunskap om själva våldsfenomenet och vad våld i nära relationer innebär, säger Ewalds. Den utbildningen ska THL sköta.

Skyddshemmen upplevs som trygga

Skyddshemmen har sedan hösten 2016 systematiskt samlat in respons av dem som använder tjänsterna. Att ge respons är frivilligt.

Att det enbart skulle vara personer som är väldigt utstötta ur samhället, människor med många slags problem, som söker sig till skyddshem. Så är det inte. Hot om våld är den primära orsaken till att man kommer dit.― Helena Ewalds, utvecklingschef på THL

Skyddshemmen får ett mycket gott betyg av de kvinnor och barn som uppsöker hemmen och bor där en tid. Framförallt fick skyddshemmen höga poäng när det gäller trygghet och konfidentialitet.

Nästan hälften av skyddshemmens kunder är barn. Enligt THL upplever en del av barnen att det är svårt att tala om sin situation.

Ewalds säger att THL har ett utvecklingsprojekt tillsammans med Göteborgs universitet, med syfte att skapa en modell för att jobba med barn.

– Där har man testat ett instrument för hur man systematiskt kan intervjua och samtala med barnen om vilka risker de lever med, det vill säga våldet i familjen, och vad de har för resurser att klara av det.

Ännu finns inga slutliga resultat av projektet, men personalen har sagt att de fått redskap för att jobba med barn, säger Ewalds.

"Medvetenheten har ökat"

Enligt Ewalds betyder ökningen i antalet personer som uppsökt ett skyddshem nödvändigtvis inte att våldet mot kvinnor skulle ha ökat.

Oftast har de som kommer till skyddshemmen upplevt och levt med våld i flera år. Det finns ingen direkt forskning på ifall tröskeln för att söka hjälp har förändrats under åren.

– Vi kan se att antalet personer som upplevt våld i ett år har ökat om man ser på statistiken. Jag tror att medvetenheten om att det finns skyddshem, att man kan söka hjälp, har ökat.

Kan vara svårt att se hur allvarlig den egna situationen är

Ewalds säger att det fortfarande finns felaktiga uppfattningar om vem som kan söka sig till ett skyddshem.

– Att det enbart skulle vara personer som är väldigt utstötta ur samhället, människor med många slags problem, som söker sig till skyddshem. Så är det inte. Hot om våld är den primära orsaken till att man kommer dit.

Det kan vara svårt att förstå hur allvarlig ens egen situation är, säger Ewalds. Det kan höra ihop med själva dynamiken i familjen eller i relationen där det sker våld.

– Man har så svårt att förstå att det verkligen gäller mig och att jag själv inte kan göra något för att få slut på det och att man inte genom att ändra på det egna beteendet kan få slut på det. Oftast behövs en utomstående för att få slut på våldsspiralen, säger Ewalds.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes