Hoppa till huvudinnehåll

Teater: Bakom verkligheten följer Lotta in i psykosens dimmor

En ung kvinnlig skådespelare står med ryggen åt kameran och lutar huvudet långt bakåt mot ryggen.
Oksana Lommi spelar huvudrollen Lotta i Teaterhögskolans och Svenska Teaterns föreställning Bakom verkligheten. Pjäsen grundar sig på en sann historia. En ung kvinnlig skådespelare står med ryggen åt kameran och lutar huvudet långt bakåt mot ryggen. Bild: Roosa Oksaharju Svenska Teatern,Bakom verkligheten

Teaterhögskolans studerande gör en känslomässigt helgjuten skildring av psykisk ohälsa på Svenska Teaterns Amos-scen. Den sanna historien skildrar familjens kval och vårdmaskineriet inifrån.

Då den 24-åriga Lotta (Oksana Lommi) jobbar med sitt slutarbete vid universitetet drabbas hon av en psykos.

En tvångstanke om vem det egentligen är hon skriver sitt slutarbete för leder till att verkligheten plötsligt ger vika omkring henne.

Hon hör saker som inte finns, ser människor som inte är där.

Hon inser att hon är en agent, född in i en vanlig familj för att rapportera om världen åt, ja vem? Maskinerna, naturen, utomjordingar. Det är för dem hon skriver sitt slutarbete.

En ung kvinna står på armbågar och knän på golvet och tittar in i en datorskärm.
För vem gör man egentligen sitt slutarbete? Tanken driver Lotta bokstavligen till vansinne. En ung kvinna står på armbågar och knän på golvet och tittar in i en datorskärm. Bild: Roosa Oksaharju Svenska Teatern,Bakom verkligheten

Men hennes viktigaste uppgift är att stänga av världen. De psykotiska anfallen ger henne gång på gång impulser att ta livet av sig. Hon får för sig att hennes pappa föreslår att hon ska hänga sig.

Lottas föräldrar (Stina Engström och Mikael Andersson) förstår till en början inte hur allvarligt läget är. Under de kommande åren blir hon intagen på och utsläppt från vårdinstanser. Hon får återfall. Några år senare är hon borta.

En sann historia

Bakom verkligheten är regissören David Sandqvists eget slutarbete för kandidatexamen vid Teaterhögskolan. Pjäsen är en dramatisering av boken Som om jag var någons skuggsida (Schildts & Söderströms 2011) av Lotta Näse och Patricia Bruun.

Berättelsens Lotta är Lotta Näse. Boken baserar sig på hennes texter från sin sjukdomstid. De varvas med partier där Lottas mamma berättar om sina upplevelser av dotterns sjukdom.

Boken sträcker sig över sju år och omfattar fyra psykoser med långa vårdperioder på sluten avdelning. Då boken slutar är Lotta död, hon har hoppat från takbalkongen i huset där hon bor.

Starkt inifrånperspektiv

Pjäsen är en känslomässigt helgjuten sjukdomsskildring som på ett förtjänstfullt sätt berättar historien ur Lottas perspektiv medan verkligheten bågnar omkring henne.

Bakom verkligheten gestaltar på ett medryckande vis den förvirring som Lotta upplever under sina psykotiska anfall. Paranoia och ångest kombineras med en intensiv känsla av mening. Hon är övertygad om att hon är den enda som håller samman världen.

Scenografin av Tuomas Honkanen med framhäver känslan av rotlöshet och förvirring.

En ung kvinna sitter på knäna på en mörk scen och tittar ner i en datorskärm. Kring scenen står tre personer i mörka t-skjortor.
Tuomas Honkanens scenografi inlemmar videoelement och teckningar av Lotta Näse själv. En ung kvinna sitter på knäna på en mörk scen och tittar ner i en datorskärm. Kring scenen står tre personer i mörka t-skjortor. Bild: Roosa Oksaharju Svenska Teatern,Bakom verkligheten

Föreställningen visar lättnaden som Lotta känner då hon vårdas på en anläggning och får träffa andra patienter som förstår vad hon går igenom. Men också hennes motstånd mot att acceptera att det hon upplevt bara är en sjukdom.

Under de kommande åren försvinner Lotta gradvis in i dimmorna och går förlorad för oss, och i en liten epilog skiftar föreställningen fokus till Lottas mamma som vårdar henne.

Vad kan man lära sig av detta?

Bakom verkligheten är en stark berättelse om ett angeläget tema men det är något i verkets grundläggande påstående som förblir odefinierat.

En ung kvinna sitter på golvet och läser en bok. Bakom henne står hennes föräldrar.
Lottas föräldrar (Stina Engström och Mikael Andersson) är hjärtskärande maktlösa inför hennes sjukdom. En ung kvinna sitter på golvet och läser en bok. Bakom henne står hennes föräldrar. Bild: Roosa Oksaharju Svenska Teatern,Bakom verkligheten

I programbladet formulerar regissören sin insikt om att människor upplever verkligheten väldigt olika.

Denna spännande öppning till trots ger Bakom verkligheten det bestämda intrycket av att verkligheten är en stabil gemenskap och Lottas tragedi är att hon befinner sig utanför den.

Föreställningen skildrar vårdmaskineriet och de kval som psykisk sjukdom kan orsaka familj och anhöriga.

Men i grund och botten är sjukdomen som drabbar Lotta någonting som bara händer, som ett blixtnedslag. Trots den hjärtskärande tragedin är det oklart vad, om något alls, man kan lära sig av detta.

Föreställningen Bakom verkligheten spelar på Amos-scenen på Svenska Teatern och görs i samarbete med Teaterhögskolan.

Bakom verkligheten. Dramatisering och regi: David Sandqvist. På scen: Mikael Andersson, Ellen Edlund, Stina Engström, Gaspare Fransson, Oksana Lommi, Folke Narin. Scenografi, video- och ljusdesign: Tuomas Honkanen. Ljuddesign: Tony Sikström. Kostym: David Sandqvist och Kaisa Rautakoski. Mask och hår: Tanja Terimo.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje