Hoppa till huvudinnehåll

Åbo Akademis planer på ett magisterprogram i juridik väcker oro vid Helsingfors universitet – Anna-Maja Henriksson: Behovet av tvåspråkiga jurister ökar hela tiden

Arkens huvudingång
Åbo Akademi. Arkens huvudingång Bild: Isabel Nordberg /Yle Åbo Akademi,arken

Åbo Akademis planer på att starta ett magisterprogram väcker oro i Helsingfors universitet över hur den svenskspråkiga juristutbildningen påverkas. Samtidigt är det nuvarande systemet besvärligt för dem som tar sin kandidat i juridik vid Åbo Akademi.

Amanda Prykäri är på slutrakan av studierna på rättsnotarielinjen vid Åbo Akademi. Som de flesta som studerar juridik vill hon bli jurist, alltså magister i juridik.

Efter sin sista kurs kan hon inte studera på ett halvt år, för hon måste först bli antagen till en magisterutbildning. Men eftersom Åbo Akademi inte har en magisterutbildning i juridik tvingas hon vänta i ett halvår på att bli antagen vid magisterprogrammet i juridik vid Helsingfors universitet.

– Mina studier har fördröjts i onödan eftersom jag för tillfället skulle kunna läsa magisterkurser, men det får jag inte göra, säger Amanda Prykäri.

Amanda Prykäri.
Amanda Prykäri måste bli antagen till magisterutbildningen före hon kan fortsätta sina studier. Amanda Prykäri. Bild: Yle / Jari Kärkkäinen Åbo Akademi,studerande,rättsnotarie

För att få fortsätta till magisternivå behöver Prykäri också ha tillräckligt goda vitsord, vilket inte gäller för juridikstuderande på andra universitet.

De som studerar till rättsnotarie vid ÅA har kvotplatser på Helsingfors universitet och på Åbo universitet, men för att bli antagen till dem måste man uppfylla vissa krav.

– Vi är de enda rättsnotarierna i Finland som måste uppfylla vissa krav för att antas till en juris magisterutbildning. Därmed är vi de enda rättsnotarierna i Finland som överhuvudtaget behöver oroa oss över att om vi blir jurister, säger Prykäri.

Joonas Tolonen.
Joonas Tolonen oroar sig för undervisningen på Helsingfors universitet. Joonas Tolonen. Bild: Yle/ Harri Fagerholm studerande,Helsingfors universitet,Juridikstudent,Joonas Tolonen

På Helsingfors universitet är studerande oroliga för att lärarresurserna tunnas ut om också Åbo Akademi börjar erbjuda ett magisterprogram i juridik. Helsingfors universitet utbildar jurister på svenska i Helsingfors och Vasa.

– Våra personalresurser är redan ganska begränsade på svenskt håll inom den juridiska branschen på Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Kommer man då att hitta personer som uppfyller kompetenskraven eller börjar vi dela på de existerande resurserna på flera enheter och undervisningstimma, undrar Joonas Tolonen som studerar juridik i Helsingfors och är ordförande för Juristklubben Codex.

Helsingfors universitet oroar sig för tillgången till personal

I ledningen för Helsingfors universitet är man också orolig över vad som händer med personalresurserna. Det är få jurister som väljer en akademisk karriär.

– Om man öppnar ett tredje program är jag nog illa rädd att det blir problem med resurser. Till exempel jurister som vill göra en akademisk karriär och bli professorer är lite av en bristvara. Då kommer vi nog att tävla om bland annat lärarresurser, säger Tom Böhling som är prorektor vid Helsingfors universitet.

I Åbo är man däremot inte lika oroliga över tillgången till lärare.

– Jag är lite förvånad över att någon ser det som ett problem. Utgångspunkten är inte den att det finns ett begränsat antal expertkompetens i ett land och att den kvoten skulle vara fylld, säger vicerektor Mikael Lindfelt vid Åbo Akademi.

Porträtt Mikael Lindfelt.
Mikael Lindfelt är vicerektor på Åbo Akademi och han ser ett magisterprogram som ett komplement till den nuvarande juridikutbildningen. Porträtt Mikael Lindfelt. Bild: Yle/Sofi Nordmyr Mikael Lindfelt

– Snarare ser vi att om vi har behov av flera jurister och om vi öppnar fler utbildningsmöjligheter och också vi får rätten att utbilda jurister så kommer vi nog också att ha personal som kan göra och genomföra det. Jag ser ingen stor hotbild i den situationen, säger Lindfelt.

För att magisterprogrammet ska bli av behöver Åbo Akademi anställa enligt sina egna beräkningar tre professorer och tre lektorer eller universitetslärare för att möjliggöra ett magisterprogram.

För tillfället har Åbo Akademi tre professorer i juridik och fem lärare för rättsnotarieprogrammet.

På Helsingfors universitet finns för närvarande tre svenskspråkiga professurer i Helsingfors och en i Vasa.

Åbo Akademi har stramare krav på lärarnas kunskaper i svenska än de övriga universiteten, vilket framgår i universitetslagen. Enligt lagen ska personalen vid ÅA ha "utmärkt förmåga att använda svenska i tal och skrift samt förmåga att förstå finska".

– Det är vårt ansvar att utbilda på svenska. Därför finns detta krav, säger Mikael Lindfelt vid Åbo Akademi.

Vad händer med enheten i Vasa?

Ett tredje magisterprogram på svenska i juridik kan också komma att påverka linjen i Vasa som Helsingfors universitet upprätthåller.

– Åtminstone måste vi se över dess ekonomi och om det är möjligt att upprätthålla den, säger Tom Böhling.

Tom Böhling.
Tom Böhling funderar på vad ett magisterprogram i Åbo kan innebära för Helsingfors universitet. Tom Böhling. Bild: Yle/ Jouni Immonen Helsingfors universitet,Prorektor,Tom Böhling

Österbottniska aktörer stöder Helsingfors universitet ekonomiskt för att ha enheten i Vasa, och enligt Böhling är det möjligt att upprätthålla linjen i Vasa endast på grund av regionens stöd.

– Vi ser en liten risk att om Åbo startar och om man vill börja stöda den med externa medel kommer det att minska på medlen i Vasa, säger Böhling.

Politiskt beslut om Åbo Akademi får utbilda magistrar eller inte

Åbo Akademi har nu lämnat in ansökan för att få utbilda magistrar till Undervisnings- och kulturministeriet. Ärendet ska på remissrunda före statsrådet fattar beslut i frågan. Enligt den nuvarande tidtabellen ska beslutet om nya utbildningsprogram fattas i början av sommaren.

Det är forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen (C) som ansvarar för ärendet. Hon kan inte ta ställning till om Åbo Akademi kan få programmet i det här skedet, eftersom beredningen i ärendet är i startgroparna.

Hanna Kosonen
Hanna Kosonen (C) ansvarar för frågan då den ska behandlas av statsrådet. Hanna Kosonen Bild: Marja Väänänen / Yle Hanna Kosonen,kulturminister

Men tidigare regeringar har betonat stora enheter i högskoleutbildningen, medan den här regeringen har haft en annan linje.

– Den här regeringen har inte lika kraftigt tagit ställning för att stora enheter är det man strävar efter. Vi betonar regionerna, men man måste alltid se till helheten och vilka regionala behov som finns, säger minister Kosonen.

SFP betonar behovet av språkkunniga jurister

SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson tar heller inte ställning i frågan i det här skedet, men hon poängterar att behovet av tvåspråkiga jurister ökar hela tiden.

– Det är alldeles för tidigt att säga att huruvida det betyder att Åbo Akademi kan få mera rättigheter eller inte. För egen del vill jag ännu sätta mig in i den här frågeställningen, säger Henriksson.

– Det viktiga är att vi kan trygga att rätten att få sin sak prövad i domstol på eget modersmål och rätten till rättshjälp på svenska och därför behövs svensk- och tvåspråkiga jurister, säger Henriksson.

Enligt Henriksson är det helhetsbedömningen som blir avgörande i frågan.

– Det har varit jätteviktigt med den här utbildningen i Vasa och den har också varit framgångsrik och ha visat att man behövs. Jag tror att det är viktigt att alla som är involverade i den här diskussionen tänker nu på helheten och så funderar man tillsammans på att hur man kan stärka juristutbildningen i Finland så att vi i framtiden har tillräckligt svenskspråkiga och tvåspråkiga jurister, säger Henriksson.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland