Hoppa till huvudinnehåll

Ålhonor som väckt fascination hos forskare väntas lägga mer rom på naturlig väg: "Vi förstår kanske inte hur viktig arten är"

Ål i akvarium i Kotka.
En ålhona i akvariehuset Mauretarium i Kotka blev könsmogen i september ifjol. Bilden är en arkivbild på ålen. Ål i akvarium i Kotka. Bild: Teemu Lakka / Maretarium ål,Kotka

I höstas fick akvariehuset Maretarium i Kotka motta massvis med gratulationer från europeiska forskare då en av akvariets Anguilla anguilla-ålar producerade ålrom på naturlig väg – något som är mycket ovanligt.

Nu väntar personalen i Maretarium på helspänn på nästa stora sensation: ett tiotal ålhonor visar nämligen tecken på att de är könsmogna. De 40-åriga ålarnas ögon har förstorats och det är det första tecknet på att lektiden är nära.

Den ålhona som lade rom på naturlig väg i september i fjol var den första individen som klarat av det utan hormonbehandlingar.

Romen förblev ändå obefruktad eftersom mjölke fattades. Det blev alltså inga ålyngel då, men nu är man bättre förberedd, uppger Maretarium.

Hanarna redo

Att en ålhona lyckats lägga rom i Finland var en stor nyhet bland europeiska forskare, i synnerhet i Nederländerna. Nederländerna och Danmark är nu beredda på att hämta mjölke till Kotka när ålhonorna lägger sitt rom.

– I höstas blev det inga yngel, eftersom vi inte hade någon ålhane som kunde ha gett oss mjölke. Just nu finns ålhanar i Nederländerna och Danmark. Vi får mjölke genast, om det kommer ny rom i år igen, säger Maretariums vd Sari Saukkonen.

Man trodde först inte att ålen på Mauretarium faktiskt kunde lägga rom, eftersom akvarieålar har tidigare endast producerat rom på konstgjord väg, genom hormonbehandling.

De ålar som finns i Europa och Nordafrika leker i Sargassohavet som hör till Atlantens mellersta del. Det innebär att finländska ålar måste resa cirka 6 000 kilometer för att leka. Resan tar ungefär två år.

Efter att ålhonan lagt rom dör hon. Så gick det också för ålen på Maretarium, som dog redan under romläggningsprocessen.

Orsakerna utreds

Det är fortfarande oklart hur det var möjligt att ålhonan lyckades lägga rom på naturlig väg.

Ålens förökningsmönster är föremål för forskning både i Europa och i Japan. Romen som ålen lade i september undersöks som bäst i Nederländerna.

Forskare från Nederländerna och Naturresursinstitutet besökte Maretarium i oktober, och samma forskare ska besöka akvariehuset på nytt i april.

– De tar blodprov och beräknar ålarnas hormonsammansättning, säger Saukkonen.

Saukkonen säger att en orsak till att ålarna är könsmogna kan vara att de vistas i samma bassäng som braxnar och att braxnarnas könshormoner kan finnas i vattnet.

– I våras lekte också nejonögon och abborrar i bassängen. Det kan hända att det är en betydande faktor för ålarna. Det här är ännu en olöst gåta. Men vi får säkert mycket mer information under året.

Sensationellt om det blir ungar

Enligt Saukkonen är det en stor sensation om man lyckas befrukta ålrom och det föds yngel.

– I Finland förstår vi kanske inte hur viktig arten är. I bland annat Nederländerna är ålen den viktigaste arten. All ny information kan vara värdefull, säger Saukkonen.

Artikeln är en omarbetad översättning av Yle Uutisets artikel Tutkijoita äimistyttäneet ankeriasnaaraat valmistelevat jo toista jymypommia – nyt valmistaudutaan kiidättämään maitia Suomeen skriven av Juulia Tillaeus.

Artikeln har uppdaterats den 20 februari klockan 10.21. "Ålungar" har bytts ut till "ålyngel".

Läs också

Natur

  • Tussilago, hästhov eller hosthäva

    Förr användes tussilago som hostmedicin.

    Det behövs bara en liten snöfri markplätt för att de lysande gula tussilagoblommorna ska titta fram. Blomknopparna utvecklats redan under föregående höst och därför är tussilagon redo att blomma mycket tidigt om våren.

  • Blåsippan är inte alltid blå

    Den kan vara lila, lilaröd och till och med vit.

    Då blåsippan, Hepatica nobilis, slår ut i blom är våren här på allvar. De första blommorna dyker vanligtvis upp i början av april, då tjälen gått ur marken. Blåsippan och tussilagon är de växter som blommar tidigast i vårt land, i april-maj. Blåsippans stora, rosettställda, treloberade blad och de färdigt utvecklade blomknopparna bildas året innan och övervintrar.

Nyligen publicerat - Natur