Hoppa till huvudinnehåll

Den blöta vintern har lett till kris inom skogsbruket - maskinförare tvingas sälja fordon

Ett lerigt skogsmaskinshjul. Västklädda män i bakgrunden.
Det har varit ett katastrofår för alla inom skogsindustrin i södra Finland i år. Ett lerigt skogsmaskinshjul. Västklädda män i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle skogsindustri,avverkning,skogsavverkning

På grund av den blöta vintern har endast 30 procent av maskinparken varit igång i södra Finland. Skogarna har varit mer eller mindre otillgängliga sedan oktober vilket ingen hade räknat med.

- Jag har jobbar i 25 år med det här på Kimitoön och det är absolut den sämsta vintern jag varit med om. Sedan oktober har det varit menföre i skogen vilket är helt exceptionellt, säger Fred Nordell, virkesuppköpare för Stora Enso.

Vilka ekonomiska effekter det milda vädret leder till för industrin går ännu inte att säga.

- Fast vi har kunnat jobba hyfsat bra på Kimitoön så är det bara cirka 30 procent av maskinerna som varit i gång i södra Finland den här vintern. Det finns helt enkelt inte marker som håller, man måste ju se till att skogen ska växa och må bra efter att man farit fram, säger Nordell.

Fred Nordell iförd vit hjälm och reflexväst, en skogsmaskin i bakgrunden.
Fred Nordell säger att man behöver planera bättre i fall liknande vintrar inträffar igen. Fred Nordell iförd vit hjälm och reflexväst, en skogsmaskin i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle person,fred nordell

Företagen har försökt få virkesstämplingar efter varandra, men hur de än pusslar så har det ändå inte blivit riktigt bra. Den här tiden på året borde avverkningen kunna ske i vinterskogar, så som kärr och våtmarker. De har normalt sämre bärighet men brukar hålla på vintern.

Det är frågan om en kris som ingen har räknat med.― Kristian Blomqvist

Läget har varit ungefär lika illa för skogsbrukarna i hela södra Finland, från Kimitoön i söder upp till i höjd med Lahtis och Joensuu. På grund av menföret har skogsföretaget Metsäviitoset på Kimitoön tvingats avverka på områden man helst hade sparat till vår och höst.

- För att kunna leverera de mängder vi lovat till sågverken och pappersfabrikerna har vi fått låta göra avverkningarna i en helt annan ordning än vad som hade varit logiskt, säger Nordell.

Värst för nykomlingarna

Värst har det milda vinterföret drabbat skogsmaskinsentreprenörerna. En skogsmaskin kostar cirka 500 000 euro och innebär stora lån och investeringar.

- Jämfört med normala år har det varit kämpigt både ekonomiskt och på alla vis, tiden känns lång. Man har fått leva i hopp och tro om att det ska bli bättre men när ska det bli det? Om inte annat så kommer våren emot, säger skogsmaskinentreprenören Kristian Blomqvist.

Kristian Blomqvist står i skogen iklädd skyddshjälm och reflexväst.
Skogsbolaget som Kristian Blomqvist jobbar i har försökt fördela arbetena rättvist så alla ska få någon inkomst. Kristian Blomqvist står i skogen iklädd skyddshjälm och reflexväst. Bild: Amanda Vikman/Yle person,kristian blomqvist

Hans maskin, en skördare som kapar, kvistar och apterar träd till stockar, står parkerad några tiotals meter från en asfalterad väg. Det är det enda alternativet just nu.

- Det är en perfekt plats med oljegrusväg och lagringsplats intill vägen. Lastbilarna kommer när som helst åt att lasta, men det är ju en plats man hade velat spara till senare och jobba på våtmark nu i stället, säger Blomqvist.

Enligt Blomqvist är det värst för nykomlingar i branschen och flera personer har tvingats sälja sina maskiner. Själv har han varit med i tjugo år och har klarat av den här vintern. Med nöd och näppe.

- Den här vintern har inneburit huvudvärk för många. Vårt företag har i alla fall fördelat jobben så alla fått göra något för att klara av den här krisen. För det är frågan om en kris som ingen har räknat med. Vi är ju vana med att det blir vinter i någon form, säger han.

Tre personer med reflexvästar stövlar fram på en lerig skogsväg.
Lerigt, lerigt och åter lerigt. Inte ens de bäst rustade skogsmaskinerna gör snygga avtryck i skogen när markerna är så blöta. Tre personer med reflexvästar stövlar fram på en lerig skogsväg. Bild: Amanda Vikman/Yle skogsbruk

"Den rätta metoden"

Maskinförarna har gjort det de kunnat för att minimera markskador i skogarna. Men i något skede kommer gränsen emot och därför har industrin utvecklat metoder för att inte lämna allt för sönderkörd mark efter sig.

Enligt Stora Enso går metoden, som rätt och slätt kallas "Rätt metod", ut på att man lägger större fokus på hur och var man drar vägar vid gallring och avverkning. På det viset undviks skador på marken som annars lätt uppstår när fullastade maskiner drar fram.

När vägen huggs upp läggs grenar och toppar från de avverkade träden direkt i vägen.

en grankvist fotad underifrån, tallar i bakgrunden.
Om man vill lämna snyggt i skogen efter gallring får inte markerna vara för våta och mjuka. en grankvist fotad underifrån, tallar i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle Skog,avverkning,skogsbruk

- Det här betyder att bärigheten blir helt annorlunda, och med bra larvfötter på maskinerna blir det ännu bättre. Speciellt om området ska slutavverkas och markberedas efteråt. Men i en gallring på mjuk mark hjälper inte ens det, säger Nordell.

På Åland röjs fortfarande skogarna

En miljon kubikmeter, eller en tiondel av den åländska skogsmarken, fälldes av stormen Alfrida den 2 januari 2019. Enligt Fred Nordell räknar man med att kunna hämta ut virke efter stormen fram till sommaren.

Det som blir över efter det duger bara till brännved. Nordell har köpt upp virke från Åland också, men för Stora Enso är mängderna därifrån förhållandevis små.

- Det har hjälpt till viss del, men det är ändå en ganska liten sak. Man kanske kan säga att det varit till nytta för dem att vi kunnat ta emot virke som annars till stor del bara blivit brännved, så det är en win-win situation, säger Fred Nordell.

Virkestransport på järnväg.
Virkesbeställningen är vad den är - med lappning på olika sätt och från olika håll får man till den önskade mängden. Virkestransport på järnväg. Bild: YLE/Rolf Granqvist järnvägstransport

Att lägga om avverkningens så att man skulle hugga mer intensivt under torra sommarmånader går inte att göra av praktiska skäl. Dels är avverkningstakten maximerad redan, och dels måste stockarna hanteras inom två veckor efter avverkning för att inte bli dåliga.

Just nu finns det inte mycket industrin kan göra för att klara av flera milda och våta vintrar.

- Jag tror inte att det blir riktigt så här blöta vintrar igen. Men vi får försöka planera bättre så att det inte kommer som en överraskning med så här långa perioder menföre. Ingen var beredd och ingen hade rotreserv för en så här lång period, säger Nordell.

Läs också