Hoppa till huvudinnehåll

Det är barnböcker som lånas flitigast på biblioteken – nu undersöks de i stort Åboprojekt

Barnboksforskarna Mia Österlund och Pia Ahlbäck på lekplatsen nära deras arbetsplats.
Barnbokforskare i barnmiljö. Mia Österlund och Pia Ahlbäck. Barnboksforskarna Mia Österlund och Pia Ahlbäck på lekplatsen nära deras arbetsplats. Bild: YLE / Tomas Jansson. Mia Österlund,Pia Maria Ahlbäck

Barnboken är snabb med att reagera på sin samtid. Men hur behandlar de dagens klimatfrågor, och hur förhåller de sig till tid och ålder i en värld där tiden verkar gå allt snabbare?

Barnböcker hör överallt till det som lånas allra flitigast på biblioteken. Så är det i Finland och i Sverige, men också i en stad som New York. Enligt en färsk statistik toppas utlåningen vid New York Public Library av två barnböcker.

Ändå får den litteraturen normalt ingen hög prioritet inom forskningen. Under 2000-talet har genren hos oss inte uppmärksammats med ett enda riktigt stort ekonomiskt stöd.

Tills nu.

- Och det är på tiden! slår forskarduon Mia Österlund och Pia Ahlbäck fast, krafterna bakom projektet Konkurrerande tidsordningar som beviljats 460 000 euro av Svenska litteratursällskapet och som under fyra år framför allt ska gräva i barn- och ungdomsböckers ekokritik och tidsperspektiv.

- Barnlitteratur är en stor kategori som många läser och som också riktar sig över generationerna, konstaterar Österlund. Det är en spännande arena där man på olika sätt kan tala om barndom och föräldraskap och samhällsstrukturer, och därför är det en så intressant kategori att undersöka.

Mia Österlund och Pia Maria Ahlbäck.
På lekplatsen. Mia Österlund och Pia Maria Ahlbäck. Bild: YLE / Tomas Jansson. Mia Österlund,Pia Maria Ahlbäck

- Barnlitteraturen är också viktig med tanke på litteraturens fortlevnad, för läsandet är ju något som grundläggs redan i tidig ålder, tillägger Ahlbäck. Såtillvida bygger vi en grundsten för att värna om läsandet, och det är en viktig uppgift i dagens samhälle.

Åbos litteraturvetenskap viktigt centrum

Att det är just forskare knutna till Åbo Akademi som står bakom projektet, är inte oväntat. Åbo har redan länge fungerat som något av ett centrum för vår barnlitteraturforskning.

Ett tecken på det är att man som en av tre institutioner var med om att i fjol arrangera världens största barnlitteraturkonferens, som samlade 500 forskare från hela världen. Ett annat är att Mia Österlunds nyligen utsågs till ordförande för Augustprisjuryn som ska utse 2020 års bästa svenska barn- och ungdomsbok – som första finländare någonsin.

Att barn- och ungdomslitteraturen nått en anmärkningsvärd ställning inom ett universitet som Åbo Akademi, kan också spela en viktig roll för hela den finlandssvenska ungdomslitteraturen.

- Om det finns en seriös och uppskattad forskning, så betyder det också att vi har en stark infrastruktur genom utbildade bibliotekarier och förlagsfolk och lärare och barnträdgårdslärare som har fått gedigna kurser i barnlitteratur.

- Vi börjar också ha en hel del generationer av författare och illustratörer som har studerat litteraturvetenskap, eller har gått utbildningar i hur man gör bilderböcker. Så visst spelar forskning en roll.

Romaner som fokuserar på natur och miljö

När Österlund och Ahlbäck svarar på vad de fyra kommande åren i praktiken kommer att bestå av, är det som om utrymmet på min bandspelare inte skulle räcka till. Men det finns två teman som återkommer med jämna mellanrum; begreppen tid och ekokritik.

Pia Ahlbäck gräver för tillfället i Annika Luthers ekokritiska författarskap från början av 2010-talet.

Mia Österlund och Pia Maria Ahlbäck vid barnbokshyllan.
Mia Österlund, Pia Ahlbäck och barnbokhyllan. Mia Österlund och Pia Maria Ahlbäck vid barnbokshyllan. Bild: YLE / Tomas Jansson. Mia Österlund,Pia Maria Ahlbäck
Mia Österlund och Pia Maria Ahlbäck vid barnbokshyllan.
"Där har du en Annika Luther-bok". Mia Österlund riktar fotografens blick mot bokhyllan, och Pia Ahlbäck nickar med. Mia Österlund och Pia Maria Ahlbäck vid barnbokshyllan. Bild: YLE / Tomas Jansson. Mia Österlund,Pia Maria Ahlbäck

- Det som är intressant med romanerna, berättar Ahlbäck, är att de är fokuserade på vad som händer i naturen, hur miljön förstörs, klimatet.

- Jag kopplar frågan om tid till det som händer i miljön och naturen, klimatuppvärmningen, frågan om hur mycket tid vi har kvar, och hur den frågan konstrueras litterärt.

Där möts helt konkret litteraturen och litteraturforskning med det omkringliggande "verkliga samhället".

- Det som motiverar mig är framför allt den miljöpolitiska och naturvetenskapliga diskussionen som vi får ta del av dagligen. Eller förutsägelser från vetenskapligt håll att vi har trettio eller fyrtio år kvar, att vi har så och så många år kvar att vända utvecklingen.

- Det har fått mig att fundera mycket på just begreppet tid. Och förstås hur barn och ungdomar reagerar på det budskapet.

Nu kommer flickfrälsaren

När det gäller ungdomslitteraturen upplever Ahlbäck att det finns rätt lite litteratur som skulle gestalta vårt nu och bjuda på konstruktiva lösningar. Istället får vi undergångsvisioner och dystopier.

- Och barn som ska ha frälsarrollen, tillägger Österlund. Att vi fortfarande ganska mycket har en ensam hjälte, nuförtiden ofta en flicka. Så nu har vi en flickfrälsare som ska rädda allihopa, istället för att ha kollektivets kraft bakom.

Och tidsbegreppet?

- Det är så grundläggande i allas liv, hur vi hanterar vår samtid. Tänk bara på när järnvägen kom och man ännu hade olika klocktider i olika städer. Och vi lever nu i en så dramatisk tidsålder som återaktualiserar frågorna, vad ska vi göra med vår tid som är kvar.

- Barnboken är också väldigt snabb med att reagera på sin samtid. Det finns redan många böcker om Greta Thunberg, och om Donald Trump, och Annika Luthers författarskap är ju ett som hela tiden är i dialog med klimatfrågor.

Aldrig är barnet så mäktigt som i barnböcker

Det finns mycket mera kring begreppet tid som projektet kommer att diskutera. Såsom konkurrerande tidsordningar, det vill säga alternativ till de starka tidsnormer som handlar om att vi ska leva våra liv i en viss ordning. Litteraturen kan bjuda på andra typer av tidsförståelse, uppbrutna kronologier, eller cirkulär tid, den som naturen lever efter.

- Barnlitteratur är en kategori som bygger på åldersindelningar, biologiska och kulturella, berättar Österlund.

- Men samtidigt har vi tendenser i samhället som gör att en del vuxna kan vara barnsliga eller kan bete sig som tonåringar. Tonårstiden har blivit attraktiv. Man kanske inte ser så ensidigt på ålderskategorier längre, man ser dem också som sociala konstruktioner som ändrar över tid och rum. Sådant är vi också inne och rotar i.

Pia Maria Ahlbäck och Mia Österlund.
Pia Maria Ahlbäck och Mia Österlund. Bild: YLE / Tomas Jansson. Mia Österlund,Pia Maria Ahlbäck

Finlandssvenska barnböcker vågar vara annorlunda

Det som också kan vara spännande är att undersöka hur finlandssvenska barnböcker skiljer sig från litteratur från andra språkområden.

- Den finlandssvenska scenen är ju väldigt liten, det kommer i bästa fall ett tjugotal titlar per år. Men samtidigt kan den gå i bräschen för utvecklingen, i sin litenhet vågar den experimentera och vara annorlunda. Och kvalitativt är den högtstående, tycker jag.

- Jag har också tittat på varför det finns så många tanter och farbröder i finlandssvenska bilderböcker, och hur beter de sig. Det är ju också en fråga som har med tid att göra, hur förvaltar de sin tid.

Och varför finns det då så många tanter och farbröder?

- I barnlitteraturen handlar det ju mycket om makt och ideologi. Aldrig är barnet så fritt och mäktigt som i barnböcker, tänk bara på Pippi.

- Samtidigt finns det en schism och konfrontation mellan barn och föräldrar. Men om man tar in de äldre gestalterna så kan man hoppa över föräldragenerationen, för där finns ofta en frihet och en jämlikhet mellan karaktärerna.

Workshops med unga läsare

Samtidigt som projektets tid flyter framåt, dyker sannolikt också nya infallsvinklar upp.

Senare kommer också etnologen och genusvetaren Lotta Palmgren att kopplas in i projektet, för att jobba i workshops med ungdomar och testa begrepp som forskningen jobbar med.

- Vi ville ha det perspektivet också, där våra frågeställningar utmanas av tvättäkta ungdomar.

Läs också